Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kambodja - Kambove - Kambrik - Kambriska systemet, kambrium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Kambove—Kambriska systemet
844
Tvåpuckbg (t. v.) och enpucklig kamel.
1947 en ny författning. Han utövar den
exekutiva makten genom ett ministerråd, som
biträdes av franska rådgivare. Den lagstiftande
makten utövas av en vald församling. — Litt.: P.
Collard, ”Cambodge et Cambodgiens” (1925); H.
W. Ponder, ”Cambodian glory: The mystery
of the deserted Khmer cities and their vanished
splendour; and a description of life in
Cam-bodia to-day” (1936).
Kambove, ort i Katanga i sydligaste Belgiska
Kongo, 120 km n. v. om Elisabethville; mycket
rika koppargruvor.
Ka’mbrik, se Batist.
Ka’mbriska systemet, k a m b r i u m, geol.,
det äldsta av de paleozoiska systemen, uppkallat
1833 av A. Sedgwick efter Cambria, det gamla
namnet på Wales. Till k. hänföras nu de
bildningar, som falla inom tidsrummet för det första
uppträdandet av trilobitfamiljen Mesonacidae och
försvinnandet av Olenus-faunan. K:s avlagringar,
huvudsaki. marina sediment, som träffas över
alla kontinenter, vila så gott som överallt med
skarp diskordans på ett prekambriskt peneplan.
I k. dominera kalkfria el. kalkfattiga sediment
på det hela taget över kalkstenar, vilket
måhända kan sättas i samband med den
eokambris-ka nedisningen och därmed följande avkylning av
världshavet, skapande en för bildning av
kalksediment ogynnsam miljö. Klimatet synes dock
efter hand ha blivit varmare. Särsk. i n. Europa
överväga konglomerat, sandstenar (i viss
utsträckning glaukoni tiska), ler- och slamstenar (stor
utbredning ha alunskiffrar). Med ledning av de
fossila faunorna hänför man k:s avlagringar till
3 visserligen kommunicerande huvudprovinser,
näml, den europeiskt-östamerikanska (el.
acado-baltiska), den pacifiska och den sinosibiriska
prov., vilka begränsa de 3 redan i algonkisk tid
existerande kontinentalblocken (Eria och
Fenno-sarmatia-Angarakontinenten på n. halvklotet,
Gondwanakontinenten på s.). Dessa
urbergssköl-dar översvämmades delvis av havet i kambrisk
tid, varvid uppkommo shelfområden, som genom
sin vida ofullständigare lagerföljd avvika från
geosynklinalzonerna. Sålunda har k. i Sverige,
som var ett epikontinentalt bäcken, en mäktighet
av högst 200 m, i Wales däremot, som låg inom
en synklinalzon, över 3,000 m. — Inom den
europeiskt-östamerikanska prov, indelas k. i 3 serier,
representerande undre, mellersta och övre
kam-brium och karakteriserade av 3 efter varandra
följande trilobitfaunor: Holmia (äldst),
Paradoxides- och Olenus-faunorna. Dessa motsvaras
inom den pacifiska prov, av Olenellus-,
Olenoides-och Dicelloce phalus-f aunorna samt inom den
sinosibiriska prov, av Redlichia-, Doropyge-,
Ptycho-paria- och Pag odia-faunorna. I Nordamerika, där
ifrågavarande bildningar äro oerhört mycket
mäktigare och fullständigare utvecklade än i Europa,
låter man stundom k. motsvaras av 3 särskilda
system: taconian el. georgian (undre k.), acadian
(mellersta k.) och ozarkian (övre k. +
ordovi-ciums basalbildningar: den ”kambroviciska
pulsa-tionen” enl. A. W. Grabau).
Fauna. I k. möter den första stora
djurassociation vi känna från jordens historia. De
ryggradslösa djurens alla stammar äro
representerade och redan rikt differentierade, vilket med
bestämdhet pekar på att en lång utvecklingsväg
tillryggalagts i prekambrisk tid genom
organismer, som till allra största delen äro oss
obekanta. Bland k:s fossil äro trilobiter de
ojämförligt talrikaste. Jämte ovan anförda som ledfossil
viktiga triboliter må nämnas kollektivsläktet
Ag-nostus. Av armfotingar dominera inartikulata,
fosfatskaliga former. Stor utbredning ha
Ar-chaeocyathinae. Maskspår och problematika
förekomma ymnigt i vissa delar av k. En särskilt
rik fauna har träffats i Burgess shales. — F 1
o-r a n är obetydligt känd; med säkerhet har man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
