Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamerun - Kamerunberget, Kameruns pik - Kames - Kamfer, japankamfer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Kamerunberget—Kamfer
856
Kamerun. T. v. negerbyar. Varje husklunga innesluter en familj. T. h. negerkrigare med båge och klubba.
nom fördrag med Frankrike. Under i :a
världskriget försvarade sig den svaga garnisonen mot
en mångdubbel övermakt till början av 1916, då
K. erövrades av fransmännen och
engelsmännen. Sedan 1 :a världskriget är K. delat i två
mandatområden, ett franskt och ett brittiskt.
Franska K. Territoires du Cameroun,
omfattar 431,206 km2 med 2,997,164 inv. (1950), därav
12,000 européer, varav 10,200 fransmän.
Huvudstad är Yaoundé, främsta hamnar Douala (med
9/io av sjöfarten) och Kribi; 1950 exporterades
43,722 ton kakao, 31,973 ton palmkärnor, 8,076
ton kaffe, 48,064 ton bananer, 2,246 ton gummi,
4,740 ton palmolja och 59,846 ton timmer.
Järnvägarna, utgående från Douala, ha en längd av
505 km, landsvägarna 5,000 km. Brittiska
K., The British Cameroons, är ett smalt bälte
längs gränsen av Nigeria och förvaltas som en
del av detta; 88,270 km2 med 1,051,000 inv.
(1950). Huvudhamn är Victoria och främsta
exportprodukter (1950) bananer, kakao, gummi och
palmkärnor i nämnd ordning. -— Litt.: F.
Thor-becke, ”Im Hochland von Mittel-K.” (4 bd, 1914
—24); J. Bouchaud, ”Histoire et géographie du
Cameroun sous mandat franqais” (ny uppl. 1944).
Kamerunberget, Kameruns pik, eng.,
Cameroon Mount, vulkan vid Guineabukten på
kusten av Kamerun. K. är ett av Afrikas högsta
berg, 4,070 m ö. h. Toppkratern har icke haft
utbrott i historisk tid, men 1909 och 1922 ägde
sådana rum från långt ned belägna sidokratrar.
Klimatet är ytterst fuktigt med ända till 10,460
mm årlig regnmängd. I låglandet härskar tropisk
regnskog, mycket förstörd av kulturen, på omkr.
1,600 m vidtager den montana regnskogen med
yppig vegetation av lianer, epifyter och
trädormbunkar (Alsoph’ila kamerune’nsis), vid omkr.
2,000 m upphör skogen plötsligt och ersättes av
montan grässtäpp.
Kames [kélmz], eng., geol., se Rullstensåsar.
Ka’mfer (arab, käfür), japankamfer,
Ca’mphora, CioHieO, är ketonen av aromatiska
kolvätet kamfan. K. utgör vita, kristalliniska,
sega massor av egenartad lukt och skarp, brännande
smak. K. erhölls förut uteslutande ur det
ostasiatiska kamferträdet, Cinnamomum camphora,
s,pec. ur veden. Numera framställas 2/s av
världsproduktionen syntetiskt. Större delen förbrukas
i celluloid-, ej minst i filmindustrien, och blott en
ringa del inom medicinen. I modern medicin har k.
haft sin viktigaste användning som stimulans för
hjärtat, resp, centralnervsystemet vid
febersjukdomar, narkotiska förgiftningar och akuta
kollaps-tillstånd. K. har vanl. givits som insprutning som
kamferolja el. invärtes i emulsion, pulver
el. piller. Som stimulans i husmedicinen användes
k., löst i alkohol och eter: kamferdroppar
el. nervdroppar, Bangs droppar (20
droppar på en sockerbit). På senare åren användas
i st. f. kamfer alltmera de vattenlösliga
kamferer-sättningsmedlen kardiazol, hexeton och coramin.
— K. har en kraftig antiseptisk verkan. Den
användes i stor utsträckning som hudretande
medel i liniment, kamferliniment, och salvor
el. som kam f e r sp r i t, Utom den vanliga k.
finnes b a r o s- el. b o rn e o k a m f e r (bor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
