Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen - Kampen för tillvaron - Kampenhofs ab. - Kampera - Kampeschträ, blod- el. blåholts - Kampidrott, Kampsport - Kampmann, Hack - Kampsax - Kamrerae el. kamrer - Kams - Kamskiva - Kamtjadaler (itälmer) - Kamtjatka (Kamtchatka, Kamchatka, Kamtsjatka)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Kampen för tillvaron—Kamtjatka
864
K. blev stad 1236, tillhörde Hansan och hade
sin blomstringstid på 1400-talet men gick
tillbaka på gr. av flodmynningens igensandning.
Staden har många vackra byggnader, ss. S:t
Nikolai-kyrkan i gotik (1300—1500-talen), rådhuset,
ombyggt efter eldsvåda 1543, samt stadsportar.
Krigsskola och prästseminarium; cigarr- och
maskinindustri.
Kampen för tillvaron (eng. struggle for life),
av nationalekonomen Malthus nyttjat uttryck,
som genom Darwin blev slagord.
Kampenhofs ab., Uddevalla, grundat 1856,
äger bomullsspinneri och -väveri, blekeri, färgeri,
vaddfabrik och konfektionsfabrik (Kamko ab.).
Aktiekapital o,a mkr, antal arbetare c:a 330.
Kampera, ligga i läger; vistas.
Kampe’schträ, blod- el. b 1 å h o 11 s
(blåträ), veden av Haemato’xylon campechiänum, ett
till baljväxterna hörande träd med små, gula
blommor, som växer i Mellanamerika och
Västindien. Veden är blodröd—-mörkt violett och
innehåller hematoxylin; brukas till färgning och i
finare möbelslöjd.
Kampidrott, Kampsport, idrott, där
tvekamps-momentet är förhärskande, ss. boxning och
brottning.
Kampmann, Hack, dansk arkitekt (1856—
1920), prof, vid konstakad. i Köpenhamn 1908
—18. Bland K:s arbeten märkas landsarkivet i
Viborg, tullhus och teater i Århus samt slottet
i Marselisborg. Han utförde vidare Glyptotekets
1906 fullbordade avd. för antik konst, i
monumental hållning betydligt överträffande den av
Dahlerup byggda äldre delen av komplexet. K:s
sista arbete var ritning till polishuset i
Köpenhamn, ett väldigt byggnadsverk, förbluffande
genom mått och formgivning (utfört efter K:s
död av Aage Rafn m. fl., fullbordat 1924).
Hack Kampmann m. fl.: Polishuset i Köpenhamn. Se
även bild 8 å pl. vid Dansk konst.
Kampsax, kortnamn för Kampmann, Kjerulff
& Saxild A/S, entreprenadfirma i Köpenhamn,
vars verksamhet bl. a. omspänner anläggande av
vägar, järnvägar, hamnar etc. K. är i Sverige
mest bekant för sina i samarbete med
Nyd-qvist & Holm m. fl. svenska firmor utförda stora
järnvägsbyggen i Turkiet och Persien.
Kamrérare el. kamrer (senlat. camerärius,
av ca’mera i bet. räkne- el. skattkammare),
kassaförvaltare el. räkenskapsförare i ämbetsverk,
större affärsföretag, banker o. dyl.
Kams, norrländsk rätt av rågmjöl och kokt
potatis, som formas till bullar, vilka kokas i
vatten och fyllas med tärningar av fläsk och
får-fett. K. ätes vanl. med smör.
Kamskiva, se Kam.
Kamtjadäler (kalla sig själva itälmer),
ett gammalsibiriskt folk i s. Kamtjatka, nu
endast c:a 3,500. De äro starkt russifierade, och
endast få ha bevarat sitt språk. De bo nu mest
i ryska blockhus; förr hade de sommarhus på
pålar. K. äro alltjämt ett fiskarfolk (lax) men
hålla nu också boskap och hästar, de senare som
rid- och dragdjur sommartid.
Kamtja’tka (Kamtchatka,
Kamchat-ka, Kamtsjatka), halvö i n. ö. Asien,
mellan Ochotska havet i v., Berings hav och Stilla
havet i ö.; 270,000 km2. K. ingår i RSFSR,
Chabarovskområdet. Huvudstad är
Petropavlovsk-Kamtj atski j.
K. är en del av den väldiga östasiatiska
öked-jan, som söderut fortsätter i Kurilema och de
japanska öarna. Halvön genomdras av två
bergskedjor, skilda åt genom en central sänka el.
Kamtjatka-Elovka- och Maimlj aflodernas dalar.
V. kedjan når i genomsnitt 1,000—1,600, ö.
kedjan 1,350—1,450 m ö. h. Väldiga lavafält ha
förändrat flodloppen, uppdämt dem till sjöar och
förvandlat havsvikar till laguner, över
bergskedjorna ha ett flertal vulkaner bildats. Högst
är Kljutjevskaja (4,775 m). Av K:s vulkaner
äro 13 ännu verksamma; flera ha haft svåra
utbrott ännu under 1900-talet, ss. Avatjinskaja
(2,731 m). Ur flera kratrar uppstiga ständigt
ång-och rökpelare. Den ö. kedjans vulkaner fortsätta
söderut i Kurdernas vulkanrad. På K. finnas
talrika heta källor, av vilka en del äro gejsrar.
Klimatet är ganska hårt. Båda kusterna ha
korta och kalla somrar och riklig snönederbörd.
Det bästa klimatet har Kamtjatkaflodens inre
längddal. Snönederbörden är här jämförelsevis
obetydlig och somrarna varmare än vid kusten.
Under goda år lönar sig här odlingen av korn
och hampa.
De lägre delarna av ö. och n. K. utgöras av
en arktisk tundra av samma typ som i Sibirien.
På bergssluttningarna finnas vidsträckta
barrskogar. I s. v. K:s mildare klimat förhärskar på
högre nivå ett parklandskap av lövträd och
yppiga ängar. I det inre finnas barrskogar av gran
och lärk. — Djurvärlden består av både arktiska
och tempererade regionens former. Av högre
djur böra nämnas björnen, vilken förekommer
allmänt, samt vargen. Vidare finnas där
värdefulla pälsdjur, ss. sobeln och hermelinen samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
