Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanal - Kanalen - Kanalflottan - Kanalisera - Kanalje - Kanalsimning - Kanalstrålar - Kanalöarna, Normandiska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Kanalen—Kanalöarna
868
las slusstrappor. Fartyg kunna härigenom
föras uppför och nedför avsevärda höjder. En
sluss är en kanaldel, som kan avstängas genom
slussportar och där fartyg genom
påsläppande av vatten höjas i nivå med närmast
högre liggande kanaldel el. genom avtappande av
vatten sänkas i nivå med närmast nedanför
varande kanaldel. Slussarna måste för att
fungera förses med vatten från högre belägen
källa (vattendrag, damm, insjö). Sidokanaler
gå jämsides med en flod längs sträckor, där den
ej är segelbar. En k:s sidovall kallas
kanalbank.
Kanaler voro kända redan i forntiden, t. ex.
i Kina, Egypten och Främre Asien. I Europa
var det först genom slussanordningens
uppfinning på 1400-talet, som kanalväsendet fick den
tekniska impulsen till en rikare utveckling. I
åtskilliga länder ha naturliga förutsättningar i
form av sammanhängande sjö- och flodsystem
med relativt ringa nivåskillnader inom stora
områden föranlett tillkomsten av högt utvecklade
inre vattenvägar med omfattande kanalsystem, ss.
i Holland och delar av Tyskland. Även i
Frankrike och England har tidtals
kanaliseringsintres-set gjort sig starkt gällande. En bidragande
orsak till strävan att uppbygga
inlandsförbin-delser genom k. var det av industrialismen i
början av 1800-talet framkallade behovet av
billiga varutransporter. Emellertid kommo k. att
ligga under i konkurrensen med järnvägarna,
och sedan dessa i mitten av 1800-talet blivit
härskande inom Europas kommunikationsväsen,
upphörde i de flesta länder intresset för det inre
kanalväsendets utveckling. Först omkr. 1900
uppstod en ny rörelse, som sökte vinna erkännande
för de inre vattenvägarnas förmåga av
masstransporter till billiga frakter och även på många
håll föranledde ett återupptagande av
kanalbyggandet, ss. i Tyskland och Sverige. Särsk. har
intresset för kanalbyggande i modern tid varit
stort i Ryssland och U.S.Ä En helt annan
typ än de inre vattenvägarna representera de
stora k., som byggts för att underlätta den
internationella sjöfarten, näml, framför allt
Suez-kanalen, som förbinder Medelhavet med Röda
havet, samt Panamåkanalen, vilken förbinder
Atlanten och Stilla havet.
Kanalen, se Engelska kanalen.
Kanalflottan, eng. Channel Fleet, det
strategiska förband, som under 1 :a världskriget var
bildat för operationer i Engelska kanalen och
dess angränsande vatten. Under 2:a
världskriget omfattade K. 2 slagskepp jämte lätta fartyg
samt lokala sjöstridskrafter för övervakning och
konvoj tjänst.
Kanalisera, förse med kanal(er); göra
segelbar (om vattendrag).
KanaTje (it. canaglia, hundflock, fr. canaille,
pack), förr: pack; skurk, rackare.
Kanalsimning, simning över Engelska kanalen.
Engelsmannen M. Webb sam 1875 från Dover
till Calais (38 km) på 21 tim 45 min; 1911
till-ryggalade T. W. Burgess sträckan Dover-Cap
Gris Nez (omkr. 31 km) på 22 tim 35 min samt
1923 bl. a. E. Tirabocchi, Argentina, samma
sträcka fastän i motsatt riktning på 16 tim 30
min, och efter 2:a världskriget ha åtskilliga
lyckade k. ägt rum. Gertrude Ederle, U.S.A., var
den första kvinnliga kanalsimmerskan (1926, Cap
Gris Nez—Dover, 14 tim 31 min). Svenskan
Sally Bauer tillryggalade 27/s 1939 under
ogynnsamma väderleksförhållanden sträckan på 15 tim
23 min.
Kanalstrålar, fys., en av E. Goldstein 1886
upptäckt korpuskulär strålning, som uppstår i
urladdningsrör vid genomgång av en elektrisk
glimurladdning. För att iakttaga k. använder
man lämpligen ett med gas av lågt tryck fyllt
urladdningsrör, som av katoden delas i två
delar; i den ena befinner sig anoden, och här äger
urladdningen rum, i den andra inträder genom
i katoden i rörets längdriktning borrade hål,
”kanaler” — därav namnet k. —, ett mer el.
mindre starkt lysande strålknippe, som utgöres
av k. Dessa uppkomma därigenom, att positivt
laddade gasjoner i det starka spänningsfallet
omedelbart framför katoden, det s. k. katodfallet,
accelereras upp till betydande hastigheter i
riktning mot katoden och på gr. av sin tröghet flyga
rätlinjigt fram genom kanalerna i katoden. Är
anoden i röret en glödande kropp, alstras
jonerna av denna. Dylika k. kallas
anodstrå-1 a r.
Kanalöarna, Normandiska öarna, eng.
Channel Islands, fr. Hes Normandes el. Hes de
la Manche, ögrupp i Engelska kanalen, i S:t
Malobukten nära franska kusten, tillhöra (med
undantag av de små franska Chauseyöarna)
Storbritannien; 195 km2, 102,770 inv. (1951).
övervägande reformerta. K. räkna 4 större öar,
Jersey (116 km2, 57,296 inv.) med huvudstad
S:t-Hélier, Guernsey (63 km2) med
huvudstad S:t Peter Port, Alderney (8 km2) och
Sark (Sercq; 5 km2), som är den mest
pittoreska; dessutom finnas flera mindre öar och
talrika klippor. K. uppbyggas huvudsaki. av gnejs,
granit och diorit. Stränderna äro mestadels
branta. Högsta punkten ligger på Jersey, 148 m
ö. h. K. äro kända för sitt milda klimat, aug.
I7°7, nov.—febr. 7^1 och äro betydligt soligare
än Englands sydkust. Jorden är i mycket god
kultur, trädgårdsskötseln högt uppdriven. Andra
näringsgrenar äro boskapsskötsel (jerseyboskap),
stenindustri och fiske. K. besökas mycket av
turister. Den gamla normandiska dialekten lever
alltjämt, franskan är officiellt språk på Jersey,
men engelska brukas allmänt. Regelbundna
båtförbindelser upprätthållas med Southampton och
Weymouth, Granville och S:t Malo, flygtrafik
med såväl England som Frankrike. — Ehuru
K. lyda under engelska kronan, bilda de två
fristater (bailiwicks), Jersey samt de övriga öarna.
De ha egen normandisk sedvanerätt, egen
mynträtt och nästan fullständig tull- och
skattefrihet. Engelska parlamentets lagar gälla för K.,
endast då detta uttryckligen anges. Kronan
utser lieutenant-governor (ståthållare och militär
överbefälhavare). — K. äro förenade med
England, alltsedan Vilhelm Erövraren, hertig av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
