Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanarieöarna - kanaris, Konstantin - Kanat - Kanazawa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Kanaris—Kanazawa
872
Nyanlagda terrasser för odling av bananer och tomater
på Gomera.
m djupa calderan på Las Palmas. Calderorna ha
bildats genom erosion, instörtningar och
explosioner. En del ha senare igenfyllts av vulkaniska
utbrott. Så har från bottnen av den stora
calderan på Tenerife vuxit upp 3 med varandra
förenade vulkankäglor, av vilka Pico de Teide
(3,710 m ö. h.), K:s högsta topp, ännu är
verksam. Las Palmas’ högsta vulkan når 2,360 m
och Gran Canarias 1,950 m (senaste utbrott
på Las Palmas 1949).
Klimatet är subtropiskt och mycket milt. K.
ligga inom n. ö.-passadens bälte, och denna vind
är under sommarhalvåret så gott som
allenarå-dande. Las Palmas (på Gran Canaria) har en
medeltemp. för den kallaste mån. (febr.) av I7°2
och för den varmaste (aug.) av 23°4.
Nederbörden faller till största delen under vinterhalvåret,
och årsmängden är vid kusterna påfallande liten
Bananodlingar på Tenerifes nordkust. Se även bild vid Banan.
(Las Palmas 232 mm). Mån. juni—sept. äro
mycket torra.
Växtvärlden präglas upp till c:a 400 m av
buskstäppen, ofta utvecklad som suckulentstäpp
med de kaktusliknande Euphorbia canariensis och
Kleinia neriifolia samt Sempervivum-arter. Högre
upp härskar den mediterrana halvbuskstäppen
(garrigue och macchia). På 800 m bestå
buskvegetationerna av klockljung, kristtorn och lager.
Upp till molnbältets övre gräns finnas särsk. på
de v. öarna bestånd av kanarietallen (Pinus
canariensis). På de högsta partierna (”regionen ovan
molnen”) är nederbörden ytterst sparsam och
vegetationen nästan ökenartad med enstaka
bladlösa buskar. — Djurvärlden saknar inhemska
däggdjur; däremot finnas 10 endemiska fåglar
och talrika underarter av europeiska el.
afrikanska former. Ormar saknas, men av ödlor finnas
7 arter, varav några endemiska.
Befolkningen utgjordes urspr. av guancherna,
vilkas sista rester uppgått i den blandras, som
nu befolkar K. Huvudnäring är åkerbruk, som
emellertid kräver konstbevattning. Utom vete,
xnajs och vin odlas och exporteras bananer,
apelsiner, tomater o. a. grönsaker. Boskapsskötseln
förlorar alltmera i betydelse, medan däremot
fisket betyder mycket; även fiskexport. En
bekant exportartikel äro de s. k. teneriffadukarna.
— ögruppens läge vid en av världssamfärdselns
stråkvägar har här skapat viktiga stationer för
fartygs-, flyg- och telegraflinjer på vägen från
Europa till Sydamerika, Väst- och Sydafrika.
De största städerna, Las Palmas (138,400 inv.)
på Gran Canaria och S:ta Cruz (103,400 inv.)
på Tenerife, äro synnerligen livligt trafikerade
hamnar. K. besökas även flitigt i turist- och
rekreationssyfte. — Litt.: A. Hamberg, ”K.”
(i Vetenskapsakad:s årsbok, 1929); S. S.
Pater-son, ”K. Natur och näringar” (i Ymer, h. 3,
1952).
Kanäris, Konstantin, grekisk sjöhjälte,
och statsman (1790—1877). Under frihetskriget
stack K. vid Hydra (juni 1822) den turkiske
storamiralens flaggskepp i brand
och förstörde nov. 1822 vid
Tenedos ett annat
amiralsskepp men misslyckades på
grund av motvind att
överrumpla den egyptiska flottan
i Alexandrias hamn (1825).
Under Ottos regering var K.
ett par kortare perioder
konseljpresident och sjöminister,
efter Ottos avsättning led. av
regentskapsregering och
under Georg I ett par ggr
konseljpresident och sjöminister.
Ett par månader före sin död
ställdes K. i spetsen för en
samlingsministär.
Kanät (jfr Kan),
furstevärdighet, furstendöme.
Kanazawa, hamnstad i
Japan på v. kusten av mell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
