Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanna - Kannbrosken - Kannelerad - Kannelyrer - Kannibal - Kannibalism - Kannstatt - Kannstöpare - Kannväxter - Kano (stad i Nigeria) - Kano (japansk familj) - Kanon (rättesnöre) - Kanon, flackbanepjäs el. flackeldpjäs - Kanonad - Kanonbank - Kanonbefälhavare - Kanonbåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Kannbrosken—Kanonbåt
880
3) Stundom namn på kolven på en mindre
för-bränningsmaskin.
Kannbrosken, anat., se Struphuvud.
Kannelérad, försedd med kannelyrer.
Kannelyrer (fr. cannelures, av lat. ca’nna,
rör), rännliknande fördjupningar el.
urgröpningar på kolonner och pilastrar; räfflor.
Kannibal, människoätare.
Kannibali’sm (om ordets ursprung se
Karai-ber). K. bland människor, antropofagi, har
mångenstädes uppträtt vid ytterlig hunger el. som
sällsynt utslag av abnormitet. På låga
kulturstadier har k. varit en mycket utbredd sed och
torde ännu här och där förekomma. Man skiljer
på endokannibalism, ätande av
stammens el. folkets egna medl., och ex okan
nibal i sm, ätande av främlingar, fiender.
Uråldrigaste formen torde väl vara allmänt ätande av
stammens döda, förr utbrett t. ex. i Australien.
Längst har endokannibalismen hållit sig kvar som
ätande av förbrytare (Batak på Sumatra).
Exo-kannibalism har påvisats i s. ö. Asien, stora
delar av Väst- och Innerafrika, hos indianer i n.
och s. Amerika, särskilt hos karaiberna, hos
mörka och ljusa folk i Söderhavet. Högsta
kulturstadium, där den påvisats, är hos aztekerna i
forntidens Mexico, där den förekom vid en
religiös fest. Vanl. står k. i förbindelse med
magiska föreställningar, mest uppfattningen, att man
genom ätandet tillägnar sig offrets kraft el. får
makt över dess själ.
Kannibalism hos djur. Att djur
förtära sin egen avkomma är icke ovanligt, i
synnerhet hos lägre former, och företeelsen återfinnes
ända upp till däggdjuren. Bland av rov levande
ryggradslösa djur överfalla och uppäta t. ex.
större kräftor, humrar, spindlar och skorpioner
mindre medl. av sitt eget släkte. Vid olika
storlek kan det också hända, att honan (som då vanl.
är den större) anfaller och uppäter hannen. Så är
t. ex. fallet hos många spindlar. Hos rovfiskarna
är k. allmän, t. ex. hos torsken. T. o. m. bland
däggdjur, ss. hos rovdjur, t. ex. isbjörnen,
måste honan skydda ungarna från att uppätas av
fadern. K. bland husdjuren är sällsynt. Ibland
händer det, att nervösa el. sjuka suggor i
samband med förlossningen äta upp el. bita ihjäl
sina grisar, och kaniner äta ofta upp sina ungar.
Ka’nnstatt [-Jtat], stadsdel i Stuttgart.
Kannstöpare, äldre namn på tenngjutare. K.
betecknar efter L. Holbergs lustspel ”Den
politiske kandestöber” (1722) en person, som utan
insikter och sakkännedom uttalar sig om
politiska frågor.
Kannväxter, släktet Nepenthes, se
Insektätande växter.
Kano, stad i n. Nigeria, i en välodlad och
tättbebyggd trakt; 107,000 inv. K. är mell.
Sudans industriella och kommersiella medelpunkt
samt en betydelsefull trafikknut vid järnvägen
till Lagos på kusten. Stora marknader hållas här
i dec. Staden omges av en 9—15 m hög lermur.
Kano, japansk konstnärsfamilj och målarskola
av stor betydelse i Japans konstliv. Om
stamfadern, Masanobu K. (i454—omkr. 1550), och
Motonobu K. (1476—1559) se Japansk konst,
sp- 385 och bild 9.
Känon (grek, kanön, lat. ca’non; regel,
rättesnöre). 1) (Teol.) Bibelkanon se d. o.); även
kyrkligt påbud (se Kanonisk rätt), del av
katolska högmässan (mässkanon) samt
förteckning på helgon (kanoniserade).
2) I konsten kallas sammanfattningen av
reglerna för människokroppens måttförhållanden k.
efter den bok den grekiske bildhuggaren
Polyk-leitos skrev därom.
3) (Mus.) Flerstämmigt tonstycke, i vilket en
stämma begynner efter den andra, alltid med
samma tema. K. kan följas tillbaka till
1200-ta-let (rondo) men får sin huvudsakliga utbildning
under 1400-talet inom den nederländska skolan.
4) (Boktr.) Större typgrader, kallades så,
emedan de urspr. användes till tryckning av
kanoniska böcker. Sådana typer nyttjas nu mest för
boktitlar, affischer o. dyl. Fin kanon
innehåller 32, grov kanon 40 typografiska
punkter.
Kanön (it. cannone, av lat. ca’nna, rör),
flackbanepjäs el. flackeldpjäs,
artilleripjäs, som företrädesvis avger flackeld,
d. v. s. skjuter med stor utgångshastinghet och
i regel liten elevation (under 20°). Vid moderna
k. kan även större elevation uttas, upp till 450,
vid luftvärnspjäser upp till c:a 85°. Den flacka
banan erhålles genom stor utgångshastighet
(vanl. mellan 500 och 1,000 m/sek vid moderna
k.) och för luftmotståndets övervinnande
lämpliga projektilkonstruktioner. K. ha — för
ut-gångshastighetens uppdrivande — längre eldrör
än kastpjäser (haubitser och mörsare) av motsv.
kaliber. Före 1 :a världskriget hade k. i allm.
eldrörslängder av 20—30 ggr kalibern, numera
i regel 30—50. — Moderna k:s stora
utgångs-hastigheter och flacka banor medföra en
relativt snabb förslitning av eldrören samt
svårighet att på kortare avstånd skjuta över en
framför pjäserna varande mask. Fält-k. ha därför
numera alltid minst 2 laddningar, givande olika
utgångshastigheter, av vilka den största endast
begagnas vid skjutningen på de stora avstånden.
Maximiskottvidderna vid moderna k. äro ung.
dubbelt så stora som vid senaste sekelskiftet:
lätta fält-k. 12—14 km, tunga fält-k. 17—20 km,
grova k. 20—40 km och ”superkanoner” 100—
150 km. — Ang. k:s historiska utveckling,
indelning, tillverkning och användning samt
kon-struktionsdetalj er m. m. se Artilleri,
Artilleripjäs, Eld och Kanontillverkning. Betr, marinens
k. se Sjöartilleri.
Kanonad, ihållande artillerield.
Kanonbank, en över naturliga marken, bakom
ett bröstvärn liggande pjäsplats; användes förr
vid permanenta och positionsbefästningar.
Kanonbefälhavare, numera p j ä s c h e f, vid
artilleriet chef för en artilleripjäs med servis
m. m.
Kanonbåt, mindre örlogsfartyg med medelsvår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
