Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kantilever - Kantilj - Kantin - Kant-Laplaces nebularhypotes - Kantnålar - Kanton (distrikt) - Kanton (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
899
Kantilever—Kanton
900
Kanton.
Kantilever, dets. som konsol.
KantFlj (fr. cannetillè), smal, vriden guld- el.
silvertråd, som nyttjas till broderier för
uniformer etc. Även ett slags silkessnodd.
Kantin (fr. cantine), marketenteri; flaskfoder,
fältflaska; låda med servis samt mat- och
dricksvaror för fältbruk el. resa.
Kant-Laplaces nebulärhypotés [-lapla’s], se
Kosmogoni.
Kantnålar, vissa fiskar, tillhörande underordn.
tofsgälar, Lophobranchii, av benfiskarna.
Kroppen är långsträckt, cylindrisk, framför
ryggfenan försedd med 7, bakom denna med 4
längs-gående kanter och klädd med i tvärrader
ställda benplåtar. Huvudet är utdraget till en
näbblik bildning, i vars spets munnen ligger.
Bukfenor saknas, bröstfenor och analfenor äro små,
och förflyttningen sker huvudsaki. med
ryggfenan. Hos släktet Syngnathus är nosen ej så starkt
hoptryckt. Täml. vanlig i n. Bohuslän är stora
kantnålen, S. acus, som når en längd av
45 cm. Lilla kantnålen, S. rostellatus, med
en längd av 16 cm, är allmän längs hela
västkusten. Utmed västkusten och på ö. kusten
upp till s. delarna av Bottniska viken finnes
allmänt den brednäbbade kantnålen,
Siphonostoma typhle, med från sidorna hoptryckt
nos och en längd av intill 30 cm. Färgen är
hos alla gulbrun-brungrön.
Kanton (fr. canton), distrikt. 1) I
Frankrike underavd. av arrondissemang. — 2) I Schweiz
var och en av de stater, som bilda
förbunds-staten.
Ka’nton, port. Canton (förvrängning av kin.
Kuang-chou), huvudstad i kinesiska prov. Kuang-
Brednäbbade kantnålen.
tung och s. Kinas största
stad; 1,496,000 inv. (1950).
K. ligger i n. kanten av en
småkuperad sänka, vilken
som en med klippöar
översållad vik skär in i s. ö.
Kinas bergland. I denna vik
utfalla Tung-, Pei- och
Si-kiang och ha fyllt dess n.
och v. del med ett 8,000 km2
stort delta. Staden ligger i
det av talrika flodarmar
genomskurna deltats n. kant
på ö. sidan av C h u- el.
C h u n-K iang
(Kanton-el. P ä r 1 f 1 o d e n) vid foten
av Pakuan-shan (356 m
ö. h.), 150 km från havet.
Genom sitt läge behärskar K.
hela trafiken på de tre
nämnda floderna, som äro s.
Kinas förnämsta handelsvägar.
Tung-kiang förbinder K. med
den s. delen av prov.
Fu-kien. Si-kiang är den
viktigaste trafikleden i s. Kina
och för ända upp mot gränstrakterna mot
Yün-nan. Staden var för några år sedan omgiven
av höga tegelmurar, och inom denna omkrets av
knappt 16 km levde nära 700,000 människor.
Gatorna voro smutsiga, krokiga och högst 2 m
breda, och husen skyddades mot flodernas
högvatten genom jordvallar. Staden delades i två
hälfter av en hög mur. Under senaste decenniet
har dock K. moderniserats. De gamla
stadsmurarna ha lämnat plats för raka, breda gator,
som medge bil- och spårvägstrafik. De viktigaste
af färsgatorna ha breddats genom att flera
tusen hus rivits. En del av K. ligger på själva
floden: på en sträcka av 7—8 km längs ö.
flodstranden ligga oerhörda mängder tätt
sammanpackade flodbåtar, pråmar och sampaner, av
vilka var och en utgör bostad för en familj.
Invånarantalet i denna flytande stadsdel, kallad
Tan-kia, uppgår till nära 200,000. Sedan en
modern strandgata anlagts, har dock denna
stadsdel förlorat i betydelse. På en konstgjord ö
utanför K., Shameen, ligga de franska och
brittiska koncessionerna, ön har modern europeisk
bebyggelse. K. är sedan gammalt en av Kinas
förnämsta industri- och handelsstäder. Det äi
bekant för sina silkesspinnerier och -väverier.
K. har vidare riskvarnar, pappersfabriker,
cigarrett- och tändsticksfabriker samt är även berömt
för sitt konsthantverk (porslinsmåleri,
guldsmeds-och handarbeten) och möbelsnickeri. Det
utmärkta handelsläget kan på gr. av de dåliga
hamnförhållandena blott ofullständigt utnyttjas.
Fartyg med större djupgående än 3 m kunna icke
gå upp till staden. Praktiskt taget all
utlands-handel går över Hong-kong, där omlastning sker.
Man planerar emellertid att anlägga en djuphamn
vid Whampoa, 15 km nedanför K. 3
järnvägslinjer utgå från K., näml, en till Kaulun
(Hong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
