Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanton (stad) - Kantonering, Kantoneringskvarter - Kantonfloden - Kantonförfattning - Kantor - Kantorps gruvor - Kantschil - Kantschuk, kantschu - Kantsåg - Kantzow, Hans von - Kanuri - Kanyl - Kaolack - Kaolin, kaolinit, porslinslera el. china clay - Kaolinit - Kaos - Kaotisk - Kaouar, Kauar - Kap - Kapabel - Kapacitans - Kapacitet - Kaparbrev, Kapare - Kap Blanco - Kap Bojador - Kap Cod - Kap Dezjnev, Östkap - Kapduva - Kapell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Kantonering—Kapell
902
kong), en till Sam-shui (c:a 50 km v. om K.)
och en mot n. till Shiu-chou (Kukong) och
vidare till Han-kou.
Urspr. huvudort i det möjl. annamitiska riket
Nan-yüe, fogades K. 221 f. Kr. av Shi-huang-ti
till det kinesiska väldet och var 207—m f. Kr.
huvudstad i det återupprättade Nan-yüe. Efter
den portugisiska upptäckten av K. 1526 var det
under årh. den enda egentliga förmedlaren av
Kinas handel med Europa och blev efter
opie-kriget traktathamn 1842. Kriget mellan
England-Frankrike och Kina 1856—60 började i K, och
K. var under kriget en av de mest utsatta
platserna. 1917—26 var K. Sun-yat-sens och
kuo-min-tang-partiets residensstad. I okt. 1938
erövrades K. av japanerna, kom 1945 ånyo under
kuo-min-tang och erövrades 1949 av de
kinesiska kommunisterna efter att en kort tid s. å. ha
varit kuo-min-tang-regeringens huvudstad.
Kantonering, Kantonéringskvarter, se
Kvarter.
Kantonfloden, se Kanton.
Kantönförfattning, den militärindelning, som
1733 infördes i Preussen. Landet indelades i
kantoner, som bildade var sitt reg:te. Varje
manlig invånare var krigstjänstskyldig från 20
års ålder, och bland dessa uttogs erforderligt
antal rekryter. K. föregrep den allmänna
värnplikten.
Ka’ntor (lat. ca’ntor, sångare), sångledare i
kyrkoförsamling. Kantorssysslan tillkom, när
kyrkosången infördes i gudstjänsten. K. skulle
leda församlingssången och utbilda sångkören.
Efter reformationen i Sverige, då kyrkokören
avskaffats, blev klockaren den ende sångledaren.
När orgelinstrumenten kommit i bruk,
samman-föllo många gånger k:s göromål med
organistens, varför sysslan miste en del av sin forna
betydelse. 1881 infördes en ny, av
organist-examen oberoende kyrkosångarexamen. K. pläga
tillsättas efter samma grunder som organist och
klockare.
Kantorps gruvor, järnmalmsfält med
anriknings- och sintringsverk i Sköldinge kommun,
Södermanlands län. Ägare Boxholms ab. K.
inmutades i mitten av 1800-talet, varefter
kontinuerlig brytning ägt rum.
Kantschil, sool., se Dvärgmyskdjur.
Ka’ntschuk, k a’n t s c h u (ordet av turkiskt
ursprung), en hos slaviska folk vanlig ryttarpiska.
Kantsåg, se Sågning.
Kantzow, Hans Gustaf Albert von,
ingenjör (f. 1887 ®/e). Han blev bergsingenjör i
Stockholm 1911, var 1914—18 chefsingenjör för
hyttor, martinverk m. m. vid Deger fors
järnverk, blev 1918 disponent vid Bultfabriks-ab.,
Hallstahammar, och är sedan 1928 verkst. dir.
för detta bolag, sedan 1931 även för ab. Kanthal
(se d. o.).
Kanuri [kano’ri], sudannegerstam s. v. om
Tsadsjön; huvudfolket i det gamla riket Bornu
och i Kanem.
Kanyl (fr. canule, av canne, rör), med., rör
av metall, glas el. gummi, vilket användes för
att avleda vätskor därigenom, att k. inbindes i
körtlars utförselgångar, i tarm o. s. v. K. kan
även instickas i blodkärl för urtappning av blod.
Kaolack, stad i kolonien Sénégal i Afrika,
belägen i en bördig trakt vid Saloumestuariets
innersta del; c:a 34,000 inv. K. är näst Dakar
Franska Västafrikas främsta hamn, genom
bibana förenad med järnvägen Dakar—Bamako.
Export av jordnötter.
Kaolin, k a o 1 i n i t, porslinslera el.
c h i n a c 1 a y, en särskilt som
förvittringsprodukt av fältspat uppträdande, lerartad, i rent
tillstånd vit mineralsubstans, som består av ett
vat-tenhaltigt aluminiumsilikat, AI2O3.2SiOs . 2H2O.
K. nyttjas på grund av sin eldfasthet och
plasti-citet vid porslins- och chamottetillverkning och
brukas även som tillsats vid pappersberedning
m. m. Ansenliga k.-fyndigheter finnas bl. a. i
England, Frankrike, Tyskland och U.S.A. samt
på Bornholm. Av teknisk betydelse äro även de
i Skåne förekommande lagren.
Kaolinit, miner., se Kaolin.
Käos (grek, och lat. Cha’os), oordnad massa;
förvirring. K. motsvarar till betydelsen
Ginnungagap och är i grekisk kosmogoni den
från början existerande oordnade materien, varur
kosmos, den ordnade världen, uppstått.
Kaotisk (se Kaos), oredig, förvirrad.
Kaouar [ka<nä’r], K au a r, oasgrupp i Sahara,
inom kolonien Niger i Franska Västafrika c:a
500 km n. om Tsadsjön och lägst 305 m ö. h.;
c:a 2,500 inv. Karavanhandel; vid Bilma
saltutvinning.
Kap (fr. cap, eng. cape, it. capo, sp. och port.
cabo, av lat. ca’put, huvud), en i havet
utskjutande udde.
Kapabel, skicklig, i stånd till något.
Kapacita’ns, se Elektrisk kapacitans.
Kapacitet, förmåga; duglig person; förmåga
att rymma något, att upptaga något i sig, t. ex.
(fys.) elektrisk k. el. kapacitans, (fysioD)
lungkapacitet, den mängd luft, som lungorna kunna
inrymma efter inandning.
Kaparbrev, Kapare, se Kaperi.
Kap Blanco, se Cabo Blanco.
Kap Bojador [-å’r], sp. Cabo B., udde på Rio
de Oros kust, Afrika, 26°6’ n. br. och I4°29’
v. Igd.
Kap Cod, udde i U.S.A., se Cape Cod.
Kap Dezjnev [djä^njef], östkap, Asiens
östligaste udde, på 66° 10’ n. br. och i69°3’ ö. Igd.
Jfr Dezjnev.
Kapduva, Da’ption capènsis, en till ordn.
stormfåglar, Tubinares, hörande fågel. Den finnes dels
i s. Atlanten, dels i Stilla havet, där den går
norrut till ekvatorn. K. är en ytterligt uthållig
flygare. Till färgen är den grå och vit, och
kroppslängden uppgår till 40 cm. Födan utgöres
av fisk, blötdjur och kräftdjur.
Kape’ll (mlat. cap(p)e’lla, av cäpa, kappa,
kåpa). 1) Byggn. (urspr. om det rum el. den
byggnad, där den helige Martins kappa förvarades),
en mindre, för något kyrkligt ändamål
(helgonkult, dop, begravning m. m.) uppförd byggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
