- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
903-904

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapell - Kapellag - Kapellan - Kapellförsamling (kapellag) - Kapellskär - Kapelludden - Kapellön - Kaper, Ernst - Kaperi - Kapernaum - Kapetinger, ätt - Kap Frio - Kapholländska - Kap Horn el. Hoorn - Kapillar, kapillär - Kapillaritet el. hårrörsfenomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

903 Kapellag—Kapillaritet 904

antingen fristående el. slutande sig till en kyrka;
i senare fallet användes i st. f. k. också uttrycket
”kor”. Även om mindre kyrkobyggnad för
gudstjänstbruk (jfr Kapellförsamling).

2) (Mus.) Urspr. den kör, som sjöng i den
del av en kyrka, som kallades kapell. Kören
var i början utan instrument; därav
beteckningen a cappella för uteslutande vokal körsång. K.
fick sedan betydelsen av en samling musiker, en
orkester med el. utan vokal medverkan (t. ex.
hovkapell). Dess ledare fick fr. o. m.
1600-talet namnet kapellmästare. En musiker i
ett k. fick heta kapellist.

3) (Kem.; av lat. cupe’lla, litet kar.) En med
benaska el. utlakad träaska utfodrad skål för
avdrivning; förr även skålar med sand, vari på
laboratorier bägare, kolvar o. dyl. upphettades.
Vanl. voro dessa skålar överbyggda med skåp,
försedda med avlopp för skadliga gaser, och
benämningen k. har nu övergått på dessa
dragskåp.

4) (Sjöv.) Fodral, huv el. dyl. av vattentätt
tyg, trä el. plåt; användes t. ex. för att skydda
livbåtar (båtkapell), instrument, segel,
strålkastare m. m. mot regn o. dyl.

Kapellag, se Kapellförsamling.

Kapellän, se Kaplan.

Kapellförsamling (kapellag) bildades i
äldre tid av viss del av vidsträckta församlingar
för att bereda folket lättare tillgång till
gudstjänst och präst. Enl. k. resol. 1734 måste
tillstånd därtill inhämtas av domkapitel och
landshövding. K:s inbyggare räknades fortfarande till
sin ursprungliga församling och bidrogo till dess
kyrko- och prästgårdsbyggnad men bestämde
själva om och hade själva att svara för sitt
kapell och kapellpredikantens avlöning. K.
utvecklades med tiden till självständiga pastorat
el. annexförsamlingar och upphörde genom 1910
års lag om prästerskapets avlöning praktiskt
taget att existera som kyrkliga enheter.

Kapellskär, holme vid n. inloppet till
Stockholm, inom Rådmansö sn. K. har vid flera
tillfällen föreslagits som ändpunkt för en järnväg
från Stockholm och för ångfärjelinje till
Finland. Agafyr.

Kapelludden, fyrplats på mellersta Ölands ö.
kust, se Bredsätra.

Kapellön, se Älvsnabben.

Kaper, Ernst Christian, dansk skolman och
politiker (1874—1940), fil. dr 1908, rektor s. å.,
borgmästare för undervisningsväsendet i
Köpenhamn 1917—1940. K., som var en levande och
varmhjärtad personlighet, en smidig förhandlare
och en utmärkt organisatör, genomförde 1919 det
privata Köpenhamnska skolväsendets övergång till
stat och kommun. I en pjäs, ”De fremmede i
landet”, redogjorde han kort efter den tyska
ockuperingen på ett värdigt sätt för
förhållandet mellan dansk och tysk kultur.

Kaperi (av Ity. el. holl. kaper, uppbringande
av fartyg under sjökrig), privata fartygs och
fartygsbefälhavares aktiva deltagande i
fientlig

heterna under sjökrig, varvid de i fråga om
visitations- och uppbringningsrätt m. m.
likställas med örlogsfartyg, detta enl. av vederbörande
myndighet utfärdat skriftligt bemyndigande,
ka-p a r b r e v. Utövare av k. kallas k a p a r e. Se
vidare Sjökrigsrätt.

Kape’rnaum, stad vid sjön Gennesaret med
garnison och tull, ofta nämnd i evang. (Jesu ”egen
stad”, Matt., 9:1). Ruinerna av K. torde
återfinnas i det nuv. Tell hüm i närheten av den
plats, där Jordan rinner ut i Gennesaret. — Litt.:
B. Hjerl-Hansen, ”K.” (1940).

Kapeti’nger, fransk konungaätt. Släkten
härstammar från Robert den starke (d. 866),
hertig av Francien. Av hans söner blev E u d e s
(d. 898) konung av Frankrike 888 och Robert
(d. 923) motkonung till Karl den enfaldige. Om
Roberts son Hugo den store se Hugo, sp.
539. Då den sistnämndes son Hugo Capet
(se Hugo, sp. 539) 987 blivit Frankrikes konung,
behöll ätten tronen till 1792 samt 1814 och 1815
—48. Namnet k. härstammar från Hugo Capet.
Ättens franska huvudlinje utdog 1328, varpå
följde grenarna V a 1 o i s till 1498, V a 1 o i s-O
r-léans (med V a 1 o i s-A n g o u 1 é m e) 1498-—
1589, Bourbon 1589—1792 och (1814) 1815
—30 samt B o u r b o n-O r 1 é a n s 1830—48.

Kap Frio, udde i Brasilien, se Cabo Frio.

Kapholländska, se Afrikaans.

Kap Horn [hårn] el. H o o r n, sp. Cabo de
Hornos, Sydamerikas sydligaste udde, belägen på
en liten ö, på 55°59’ s. br. och 67°i4’ v. Igd,
kringseglades 1616 av holländarna J. Le Maire
och W. Schouten och uppkallades efter den
se-nares födelsestad Hoorn.

Kapillär, kapillär (av lat. capi’llus, hår),
som har avseende på hår; hårfin.

Kapillaritet el. hårrörsfenomen, fys.,
fenomen, som uppkomma, då smala rör (k a p i
1-1 ä r r ö r, hårrör, därav namnet) nedsänkes i en
vätska. K. består
däri, att
vätskan inuti röret
ställer sig
högre el. lägre än
utanför
detsamma. Man söker

förklara dessa fenomen genom betraktande
av de mellan molekylerna verkande
krafterna. En molekyl i vätskan påverkas av de
kringliggande molekylerna med attraktionskrafter
(kohesionskrafter), som hastigt avtaga med
avståndet från molekylen. Inuti vätskan är
resul-tanten till dessa krafter = o, medan i vätskeytan
och dess omedelbara närhet resultanten har ett
ändligt värde och är inriktad vinkelrätt mot
vätskeytan inåt densamma (fig. 1). För att bringa en
molekyl från vätskans inre till dess yta är därför
ett visst arbete nödvändigt. I varje vätskeyta är
således ett slags potentiell energi, s. k. ytenergi,
bunden. En fri vätskeyta gör intryck av att
bestå av en tunn, elastisk hinna. Den i ytan
verkande kraften kallas ytspäning. Denna strä-

Fig. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free