Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaplan, Viktor - Kaplandet - Kap Matapan - Kapmolnen, Magalhãesska molnen - Kapodistrias, Joannes (Givanni) - Kapokträd - Kaponjär - Kaposvár - Kapott - Kapp - Kapp, Julius - Kapp, Wolfgang - Kappa, valvkappa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Kaplandet—Kappa
912
Stora Magalhäesska molnet.
Lilla Edets kraftverk (i drift sedan 1926) kan
Kaplantypen sägas ha slagit igenom.
Kaplandet, vanlig benämning på Kapprovinsen.
Kap Matapän, sydligaste udden av
Pelopon-nesos, Grekland. — Vid K. utkämpades 28/s 1941
en sjöstrid mellan brittiska och italienska
flottorna, varvid bl. a. tre tunga italienska kryssare
sänktes.
Kapmolnen, astron., Magalhäesska
molnen (lat. Nubécula mäjor och Nubécula
mi’nor), två på s. himmelshemisfären belägna,
för blotta ögat synliga ljusmoln, bestående av
anhopningar av svagare stjärnor och nebulosor.
Det större molnet är beläget i Svärdfiskens, det
mindre i Tukanens stjärnbild, båda omkr. 200
från s. himmelspolen. Det förra täcker en yta
av 40, det senare 10 kvadratgrader, d. v. s. mer
än 200, resp. 50, ggr fullmånens yta. Det stora
molnet omtalas först av den persiske astronomen
Al Sufi (900-talet). Namnet K. kom efter Goda
Hoppsuddens kringsegling i bruk hos
portugisiska och holländska sjöfarande. Efter Magalhäes’
världsomsegling uppkallades de även efter denne.
Avståndet till det större molnet har beräknats
till 86,000 ljusår, till det mindre 95,000.
Kapodi’strias, Joannes (Giovanni),
greve, grekisk statsman (1776—1831). Han var
född på Korfu och tillhörde en urspr. italiensk
släkt (Ca po d”Istria). 1800—07 hade K.
framträdande poster i styrelsen över Joniska
öarna, inträdde därefter i ryska utrikesministeriet
och vann snart kejsar Alexanders tillgivenhet.
Han deltog i Wienkongressen och utverkade
därvid upprättandet av Joniska öarnas republik. K.
blev 1816 rysk statssekr. och biträdande
utrikesminister, sökte bearbeta tsaren till förmån för
de upproriska grekerna men misslyckades och
lämnade 1822 sin post. 1827 valdes K. till
Greklands president för sju år och kom jan. 1828
till landet. Han möttes av entusiasm, men hans
försök att själv regera med förbigående av
ledarna från befrielsekriget, hans partiskhet för
släktingar och sympatier för Ryssland väckte
snart opposition. Hösten 1830 utbröto flerstädes
uppror, och 9 okt. 1831 mördades K. — Brodern
Agustin K. (1778—1857) valdes dec. 1831 till
provisorisk president men avgick april 1832.
Käpokträd [sv. utt. vanl. -å’k],
bomulls-t r ä d, Ceiba penta’ndra (Eriode’ndron
anfrac-tuösum), ett till fam. Bombacaceae hörande, i
tropikerna vitt utbrett högt träd med rak stam,
fem- till sjufingrade blad och stora
kapselfrukter. Fröna ha långa, silkesglänsande, vanl.
gulaktiga hår, kapok, c e i b a u 11, glansull,
vilka i stor skala användas till stoppning av
dynor o. dyl.
Kaponjär (fr. caponnière), från eskarpen
utskjutande kasematt för försvar av fästningsgrav
(se Befästningskonst, sp. 552, och Fort). En
fästning, vars gravförsvar grundas på k., säges
vara byggd enl. kaponjärsystemet.
Kaposvår [ka’på/vär], huvudstad i ungerska
komitatet Somogy, vid järnvägen
Zagreb—Budapest; 34,000 inv. Betydande livsmedelsindustri.
Kapott [-å’t] (fr. capote), grov soldatkappa;
långkappa med
kapuschong, regnkappa för
damer. —
Kapott-h a 11, ett slags liten
damhatt (nackhatt)
med el. utan hakband.
Kapp. 1) (Artill.)
Se Granat, sp. 193,
och bild, sp. 191.
2) (Sjöv.) Ett å
fartygs däck uppbyggt
skydd över öppning i
däcket, ss.
maskin-rumsöppning, ned-gångsöppning etc.
Kapp, Julius,
tysk
musikskriftställare (f. 1883). Han
har skrivit flera populära musikerbiografier, bl. a.
”Liszt” (1909; sv. övers. 1918), ”Wagner und
die Frauen” (1912; sv. övers. 1917) samt
”We-ber” (1922).
Kapp, Wolf g ang, tysk politiker (1858—
1922). Han var 1917—22 jordbruksdir. i
Ost-preussen (Generaldirektor der ostpreussischen
Landschaft). K. var konservativ ytterlighetsman,
bekämpade häftigt rikskanslern
Bethmann-Holl-weg och stiftade 1917 tills, m. Tirpitz Tyska
fosterlandspartiet (Deutsche Vaterlandspartei)
med uppgift att motarbeta krigströttheten och
förslagen till preussisk rösträttsreform. Han satt
febr.—nov. 1918 i riksdagen. 13 mars 1920
be-mäktigade sig K. med militärt bistånd makten
i Berlin, och vänsterregeringen flydde. Företaget
var emellertid dåligt förberett, ledarna lade i
dagen stor obeslutsamhet, och de tyska
fackföreningarna proklamerade generalstrejk. Vapnet
visade sig effektivt. Redan 18 mars var den s. k.
Kappkuppen slut. K. flydde till Sverige,
inställde sig 1922 inför riksrätten i Leipzig men dog
i undersökningsfängelset. — Litt.: G. Noske,
”Von Kiel bis K.” (1920); M. Bauer, ”Der 13.
März 1920” (s. å.).
Kappa, v a 1 v k a p p a, se Valv.
Kapotthatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
