Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kappadokien - Kapparidéer, kaprisväxter - Kappe - Kappelshamn - Kappgås el. hönsgås - Kapplake - Kappland - Kapplommon - Kapplöpning, galopplöpnnig, galoppsport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Kappadokien—Kapplöpning
914
Kappadokien (grek.
Kap-padoki’a, lat. Cappadöcia),
landskap i Mindre Asien, i
äldre tider området mellan
Svarta havet i n. och
Tau-ruskedjan i s. samt floderna
Halys i v. och Eufrat i ö.
Under persiska väldet var K.
delat i två satrapier: K. vid
Pontos samt Inre el. Sydliga
K. (även Stor-K.). Namnet
inskränktes sedermera till
södra delen, som i
senhelle-nistisk tid var eget
kungadöme, därefter blev romersk
vasallstat och 17 e. Kr.
provins. Från K. härstammade
kyrkofäderna Basileios,
Gregorius av Nazians och
Gregorius av Nyssa. K. fylles
till stor del av berg.
Huvudflod är Halys
(Kyzyl-yr-mak).
Kapparidéer,
kaprisväxter, Cappandäceae,
familj, släkt med de
kors-blommiga; har enrummig
frukt (ofta bär). Omkr. 300
arter, träd, buskar el. örter, i tropiska och
subtropiska länder. Blomknopparna av
kaprisbusken, Capparis spinosa, som växer vild och
även odlas i Medelhavsländerna, användas
inlagda i ättika som krydda, kapris.
Kappe, äldre svenskt rymdmått för spannmål
o. a. jordbruksprodukter; ung. 4,6 1.
Ka’ppelshamn, hamnort i Hangvars sn på
Gotland.
Kappgås el. h ö n s g å s, Cereo’psis
no’vae-holla’ndiae, tillhör fam. gåsfåglar. Den har
kraftig kropp, kort hals, litet huvud med kort näbb,
långa tarser och korta tår med starka klor.
Färgen är övervägande askgrå; längd 90 cm. Jämte
en närbesläktad art bildar den en grupp, som
endast finnes i Australien, på Tasmanien och på
Nya Zeeland. Kappgåsen kan tämjas men hålles
på grund av sitt ofördragsamma lynne ej gärna
som husdjur.
Ka’pplake (holl., gåva av kappa el.
huvudbonad), gratifikation till fartygsbefälhavare, numera
vanl. utgående i viss procent på
seglationsre-sultatet.
Kappland, äldre svenskt ytmått = V32
tunnland.
Kapplommon, de ätbara frukterna av Blighia
sapida, ett till sapindacéerna hörande träd. K.
hör hemma i tropiska Västafrika och odlas i både
Afrika och Mellanamerika.
Kapplöpning, galopplöpning,
galoppsport, tävling i snabbhet för hästar med
ryttare. K. förekom i viss utsträckning vid
festspelen i gamla Grekland. Den avhölls på
hip-podromen, varvid ryttarna redo nakna på
osadlade hästar. Den upptogs av romarna och
etruskerna men spelade hos dem, liksom
hos grekerna, en mycket blygsammare roll än
Slätlöpning vid Epsom.
kappkörningen. K. fortlevde i Italien som
sporadiskt förekommande skådespel vid folkliga
fester under medeltiden. De nuv. k. (i form av
slätlöpningar och hinderlöpningar) leda sitt ursprung
från England. Den första k. i England, över
vilken det finnes en tillförlitlig beskrivning, ägde
rum 1377 i Newmarket, men först i slutet av
1600-talet började regelbundna k. avhållas på ett
flertal platser, varjämte samtidigt en import av
arabiska ston i hög grad bidrog till hästavelns
förbättrande. I England, som ända in i våra
dagar lyckats bibehålla sin ledande ställning inom
kapplöpningssporten, äro de förnämsta k. de
världsberömda Derby (slätlöpning i Epsom) och
Grand National (hinderlöpning på Aintreebanan
vid Liverpool). I Frankrike har man sedan
1820-talet hyst stort intresse för k. De
förnämsta franska k. äro Grand Prix de Paris
(slätlöpning i Longchamps), Prix de Jockey club (franskt
derby i Chantilly) samt Grand steeplechase de
Paris (hinderlöpning i Auteuil). Tyskland
har haft sina förnämsta banor i Charlottenburg,
Karlshorst och Grunewald, där den militära
hin-derridningen under 1900-talets början hade en hög
standard. Danmark har sedan 1910 en
bana (Ordrup) vid Klampenborg, där Danskt
Derby och Danskt Kriterium äro de
förnämsta k. Norge har en bana vid Övrevoll
utanför Oslo (invigd 1933). Först 1830—37 kan
man i Sverige tala om regelbundet
anordnade k. Sedan följde ett långt avbrott, till dess
Allmänna svenska kapplöpningssällskapet
bildades 1867. Nu blev det stor livaktighet i
kapplöpningssporten, man började årl. importera hästar
från England, och löpningar avhöllos i
Stockholm, Göteborg, Hälsingborg och Linköping.
Snart minskades dock åter intresset, och nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
