Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapstaden - Kapsyl - Kapsåg - Kap Tarifa el. Punta Marroqui - Kapten - Kaptenlöjtnant - Kapten Puff - Kapteyn, Jacobus Cornelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Kapsyl—Kapteyn
920
Kapstaden. Universitetet. Se även bild i å pl. vid Berg.
seismografiskt observatorium. — Hamnen, nu
modernt utrustad, är tillgänglig för de största
fartyg och skyddas mot den besvärande n. v.-vinden
av kraftiga vågbrytare. I fråga om
passagerar-och posttrafik samt export av guld och
diamanter är K:s hamn den främsta i Sydafrika.
Handeln med ull, kamelgarn, hudar och majs är
ansenlig. På senare tid har exporten av frukt,
blommor och viner betydligt ökats. För
industrien är det stora avståndet till kolfälten en
nackdel, och blott livsmedelsindustrien är av större
omfattning. Som inkörsport till Sydafrika är K.
en järnvägsknutpunkt av första rang, varifrån
linjer utstråla till landets skilda delar.
Flygstation. K. är även fiske- och valfångststation.
Stadens härliga läge och omgivningar samt dess
angenäma klimat locka många främlingar hit.
Söderut vid den skyddade False Bay ligger
badorten Muizenberg och v. om Signal Hill vid den
öppna Atlanten Sea Point med betydligt svalare
vatten.
Kapsyl, huv, kapsel, särskilt sådan av
bladmetall över butelj kork.
Kapsåg, se Sågning.
Kap Tari’fa el. Punta Marroqui,
Europas sydligaste udde; 36° n. br. och 5°3i’
v. Igd.
Kapten (fr. capitaine, mlat. capitäneus, av lat.
ca’put, huvud, alltså eg. etymol. ung. likbetydande
med chef, hövding, ty. Hauptmann). 1) Högsta
kompaniofficersgraden vid alla svenska truppslag
utom kav., där motsvarande grad är ryttmästare.
K.-graden är inom armén och kustartilleriet vanl.
förenad med chefskap för kompani, batteri el.
motsvarande förband. Inom flottan tjänstgör
kapten som chef el. förbandschef för lätta fartyg
och ubåtar, sekond, art.- el. navigeringsofficer.
Inom flygvapnet tjänstgör kapten som chef för
flygdivision el. divisionschefs ställföreträdare. —
Titeln k. är gammal och har allestädes varit
för
enad med chefskapet över den
viktigaste, lägre enheten vid
inf. och tidigare även kav.
Såväl i Sverige som
annorstädes ha förr funnits k a
p-t e n 1 ö j tnanter och
stabskaptener, vilka
befälsgrader varit i rang
ställda mellan k. och
löjtnant.
2) Inom
handelsflottan benämnas befälhavare
k. enl. den internationellt
vedertagna engelska
benämningen captain för
befälhavare å fartyg. — Jfr
Sjökapten.
3) Grad inom c i v i 1 f 1
y-g e t.
4) Officersgrader inom
f r ä 1 s n i n g s armén:
stabs-k. i rang mellan
major och kommendant, k.
bland fältofficerarna, d. v. s.
stationerad vid en kår, i rang över löjtnant,
ofta ledare för kåren.
5) Ledare för tävlande lag i idrott. Han
representerar sitt lag, bestämmer under tävlingen
dess sammansättning och bär ansvaret för
detsamma.
Kaptenlöjtnant, se Kapten 1). — Även
populär benämning på dryck av lika delar konjak och
munklikör. . ..
Kapten Puff, skämttidning, utg. i Stockholm
1856—65 och 1872—74 av K. H. Rydberg.
Tidningen, vars namn tagits från en komedi av
Kexel, uppträdde även politiskt och var
motståndare till skandinavismen.
Kapteyn [-téi’n], Jacobus Cornelius,
holländsk astronom (1851—1922). Han blev 1875
observatör vid observatoriet i Leiden och 1878
prof, i astronomi vid univ. i Groningen. Där
inrättade han 1896 ett astronomiskt laboratorium,
avsett för bearbetande av astrofotografiskt
material från de stora med astrofotografiska
instrument utrustade observatorierna. Enl. denna
princip utfördes där under K:s ledning flera högst
betydelsefulla arbeten. K. ägnade sig
företrädesvis åt fixstjärnastronomien, och genom sin
idérikedom och energi uppnådde han inom detta
område betydande resultat. — Tills, m. D. Gill
företog K. på fotografisk väg upprättandet av en
stor stj ärnkatalog för s. himmelen, motsv.
Arge-landers ”Bonner Durchmusterung”. De
fotografiska arbetena utfördes på Kapobservatoriet
under Gills ledning, mätningarna av K. i Groningen.
Detta väldiga arbete, omfattande nära V2 mill.
stjärnor av t. o. m. 10:e storleken, är under
benämningen ”The Cape photographic
Durchmusterung” publicerat i Kapobservatoriets annaler.
Genom detta arbete leddes K. in på det problem,
som blev det centrala för honom, näml,
stjärnornas fördelning i rymden. För att lösa detta
skaffade K. först ett omfattande
observationsmaterial av parallaxer, egenrörelser och magnituder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
