Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karantän - Karantänssignal - Karasjokka - Karat - Karatepe - Karatheodory, Alexander (Iskender pascha) - Karavan - Karavankerna - Karavanseraj - Karavel - Karbad - Karbamid - Karbaminsyra - Karbas - Karbazol, difenylimid - Karbenning - Karbider - Karbidkväve - Karbidlampa - Karbin - Karbinhake, karbinkrok - Karbinol - Karbohydraser - Karbolineum - Karbokalk, Karbolsyra - Karbometer - Karbonado, carbonado
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Karantänssignal—Karbonado
934
och pestsmittade hamnar ankommande fartyg i k.,
blott då misstänkta sjukdomsfall uppträtt ombord
på fartyg el. inkubationstiden för sjukdomen icke
är utlupen. K.-undersökningar verkställas av
vederbörande karantänsläkare och underlydande
tjänstepersonal samt vid sjökarantän av
vederbörande hamnläkare. Ständiga karantänsstationer
finnas blott i närheten av de stora hamnstäderna
och de viktigaste landgränserna. Enl. modern
uppfattning kan tillfredsställande sjö-k. ordnas
genom isolerad uppankring av ett fartyg i
anslutning till epidemisjukhus. K.-bestämmelser för
införsel av husdjur växla betydligt i olika länder.
I Sverige finnas f. n. ett 10-tal k.-stationer för
husdjur.
Karantänssignal, flaggsignalen TM i
Internationella signalboken, föres av fartyg, som
befinner sig i karantän. Fartyg, som anländer från
smittad ort el. har smittsam sjukdom ombord,
hissar flaggsignalen QL.
Ka’rasjokka [-jå-], en av norsk-finska
gränsälven Tanaälvens norska källfloder. Omkr. 90
km. Karasjokk kyrkby har c:a 350 inv.
Karät, viktsenhet för ädelstenar. En k.
motsvarar ung. Vs g; dock varierar vikten något.
Amster-damkaraten är sålunda 0,2057 g, engelska k. 0,2054
g, florentinska k. 0,1972 g o. s. v. Den nyare
metriska k. (MK) är 0,2 g. (se bild vid Diamant,
sp. 680). — K. betecknar även guldmängd i
legering, angiven i 24-delar av legeringens vikt.
K. delas i 12 grän.
Karatepe, kulle i ö. delen av Cicilien i Mindre
Asien, i närheten av Adana. Här påträffades
hösten 1946 storslagna ruiner av en senhettitisk
borganläggning från omkr. 800 f. Kr. De 1947
påbörjade undersökningarna ha framför allt lett
till det uppseendeväckande och ytterst
betydelsefulla fyndet av en lång historisk text, avfattad
dels på feniciska, dels på s. k. hieroglyf-hettitiska.
Karatheodory [-å’dåri], Alexander, turk.
Iskender pascha, turkisk statsman (1833
—1906), av grekisk börd. Var på
Berlinkongres-sen 1878 Turkiets främste representant, dec. 1878
—juli 1879 utrikesminister, 1885—95 furste på
Samos och därefter ett år ståthållare på Kreta.
Karavän (av pers, kärwän, handlande),
sällskap av resande i Orienten. Med k. bedrives av
gammalt handel, särskilt i de stäpp- och
ökenarta de delarna av Afrika och Asien, varjämte
betydande pilgrimskaravaner uppsöka islams heliga
orter. Transporten äger inom öken- och
stäpptrakter i regel rum på kameler; i bergländerna
träda i deras ställe häst, mulåsna, jak, lamadjur
m. fl. Vissa karavanvägar ha brukats sedan
urminnes tider och ha ofta uppstått, där brunnar
och vattendrag förekommit inom f. ö.
ogästvänliga områden.
Karava’nkerna, berggrupp i Alperna;
huvudkammen bildar delvis gräns mellan Österrike och
Jugoslavien.
Karavänseräj (pers, kärwän-sar äj), härbärge
för karavaner, även kallat chän (hus). K. finnas
i de flesta städer och större byar i Orienten och
äro vanl. byggda i fyrkant kring en öppen gård
med pelargångar och brunn (se bild 2 å pl. vid
Afghanistan).
Karave’l (sp. carabe’la’), på 1300—1500-talen
förekommande spanskt el. portugisiskt segelfartyg
med lågt fribord midskepps och höga, däckade
överbyggnader, s. k. kastell, i för och akter. Två
av Columbus’ tre fartyg 1492 voro karaveler.
Karbad, se Bad och Badanstalt.
Karbamid, dets. som urinämne (se d. o.).
Karbaminsyra, kem., se Uretaner.
Karbäs (ty. Karbatsche, urspr. slaviskt lånord
från turkiskan), rotting el. ris att aga med.
Karbazol [-å’l], difenylimid,
förekommer tills, m. antracen i stenkolstj ära och
framställes därur. K. bildar glänsande fjäll, som
smälta vid 238° och koka vid 335°. Den brukas
huvudsaki. till framställning av tjärfärgämnen.
Kärbenning, socken i Västmanlands län,
Gamla Norbergs bergslag s. om Avesta, 130,59 km2;
1,290 inv. (1952). Genomflytes av övre Svartån
samt Norbergsån. 1,890 har åker, Snyt en är
knutpunkt för statsbanelinjerna Mjölby—Krylbo
och Ängelsberg—Kärrgruvan. Vid den sistn.
brukssamhället Högfors (257 inv. 1951).
Kyrkan är uppf. 1845, restaur. 1945. Pastorat i
Västerås stift, Västerfärnebo kontrakt; tillhör
storkommunen Västerfärnebo.
Karbider, metallers föreningar med kol,
framställas genom att direkt förena komponenterna
vid hög temp. Flera av dessa ha stor teknisk
betydelse, t. ex. kalciumkarbid. Järnets k. spela
stor roll för olika järnsorters egenskaper.
Ki-sels k. kännetecknas genom sin hårdhet och
användas under namnet karborundum som
slipmedel.
Karbidkväve, kem., se Kalkkväve.
Karbidlampa för belysning inomhus med
acetylen utgöres av ett mindre acetylengasverk med
en enkel brännare. K. brukades förr allmänt som
cykellykta. K. utan reflektor och glas
förekommer mycket på skeppsvarv.
Karbin, förkortat gevär, jfr Handeldvapen,
sp. 831..
Karbinhake, karbinkrok, krok, stängd av
en fjäder, som hindrar en i kroken häktad ring
el. dyl. att hoppa ur.
Karbinol [-å’l], benämning på m e t y 1 a 1 k
o-h o 1. K. ingår i en del organiska namn, t. ex.
trimetylkarbinol, C(CH3)3. OH.
Karbohydräser, se Enzym, sp. 741.
Karbolinéum, med t. ex. stenkolsbeck
mörk-färgad el. förorenad tunn stenkolsolja. K. är ett
täml. gott skyddsmedel mot röta och begagnas
därför mycket till målning av hus, plank, stolpar
o. dyl. — Till besprutning av fruktträd,
bärbuskar m. m. mot skadedjur brukas s. k.
vatten 1 ö s 1 i g fruktträdskarbolineum,
en emulsion av k. i såp- el. tvållösning.
Karbolkalk, Karbolsyra [-å’l-], kem., se
Fenoler.
Karbomèter, se Carbometer.
Karbonado, carbonado, miner., tät, seg,
ogenomskinlig, svart el. mörkbrun diamant utan
genomgångar. K. hör liksom bort till
industridiamanterna och har stor teknisk betydelse, fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
