Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kardborresläktet - Kardel - Kardell, Sven Johan - Kardemumma - Kar de Mumma - Kardia - Kardialgi - Kardiazol, pentametylentetrazol - Kardinal (värdighet) - Kardinal (fågel) - Kardinal- - Kardinaldygderna - Kardinalstreck - Kardinaltal - Kardiograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Kardel—Kardiograf
938
miga; har tagglösa,
hela, breda blad.
Holkarna äro nästan
klotrunda, med
krokuddiga holkfjäll. I
Sverige finnas 4
arter, stora två- el.
treåriga örter.
Vanliga äro s m å k a r
d-borre (A. minus),
med kala, och u
11-kardborre (A.
to-mentosum), med
spin-delvävshåriga holkar.
Kardél, se Kabel 1).
Karde’ll, Sven Johan, skolman,
riksdagsman (1842—1923), fil. dr i Uppsala 1866, lektor
i historia och latin i Östersund 1868—1907 samt
bibliotekarie för det av honom ordnade Jämtlands
bibliotek 1876—1921. K. var sekr. i Jämtlands
läns fornminnesförening 1887—1911 och utgav
dess tidskr. 1906—11. Han var även led. av A.
K. (liberal) 1888—1901. Bland K:s skrifter må
nämnas ”Jämtlands läns kungl.
hushållningssällskap 1817—1917” (1917) och ”Östersunds stads
uppkomst och utveckling t. o. m. år 1830” (1920).
Kardemu’mma, Fru’ctus cardamömi,
frukterna av några till ingefärsfamiljen Zingiberaceae,
hörande växter. Viktigast är den i s. delen av
Främre Indiens västkust vildväxande Elettaria
cardamomum, en mångårig ört, som mycket
liknar ingefärsväxten, med krypande rotstock och
grönvita blommor. De torkade frukterna, 1—2
cm långa, trerummiga kapslar med pappersartade
väggar, lämna handelns
Malabarkarde-m u m m a. Av en på Ceylon växande varietet
med ända till 4 cm långa kapslar erhålles C e
y-lonkardemumma. De i kapslarna
befintliga fröna innehålla en eterisk olja, som ger k.
dess kryddvärde. — K. odlas i Främre Indien,
på Ceylon och i Västindien.
Ett slags k. fås även från det Elettaria
närstående släktet Amomum med ett 1 oo-tal arter i de
tropiska delarna av Afrika, Asien och
Australien. A. cardamomum (från Siarn, Sumatra och
Java) med brunaktiga blad samt gul- och
pur-purfärgade blommor lämnar
Siamkarde-mumma. Javakardemumma av A.
maximum och bengalisk el. N e p al k a
r-demumma av A. aromaticum äro sällsynta i
den europeiska marknaden. K. nyttjas som
krydda, särskilt i bröd och drycker samt i läkemedel.
Kar de Mumma, pseud. för förf. Erik
Zet-terström.
Kardi’a (grek.). 1) Hjärta, se d. o. — 2)
övre magmunnen, den del av
matsmältmngska-nalen, där matstrupen övergår i magsäcken.
Kardialgi, smärta i maggropen. Genom det
sympatiska nervsystemet framkalla irritativa
tillstånd i magsäcken en retning av motsv.
rygg-märgssegment, vilket vållar smärtor i dess
känselnervers utbredningsområde. De kunna
framkallas av sjukliga förändringar i magsäcken el.
dess omgivning (gallsten) el. förekomma vid mera
allmänna sjukdomar.
Kardiazol [-å’l],
pentametylentetra-z o 1, ett 1925 upptäckt kamferersättningsmedel,
som fått medicinsk användning som kraftigt
stimulerande medel för hjärtat, resp,
centralnervsystemet.
Kardinäl, innehavare av rom.-kat. hierarkiens
högsta värdighet. Kardinalkollegiet har
sitt ursprung i att den romerske biskopens
hjälppräster vid Roms huvudkyrkor (presbyter och
diakoner) anlitades som ett påvligt råd, till vilket
från 700-talet biskoparna i Roms omnejd
inkallades. Redan då funnos tre grader:
kardinalbiskopar, kardinalpresbyterer och
kardinaldiakoner. Från 1059 fingo k.
huvudinflytandet vid påveval. Sedan omkr. 1150
bildade de ett fast kollegium. Från 1200-talet är
det vanligt att utmärka även icke-romerska
prelater genom utnämning till romerska k. på så vis,
att de nominellt göras till kyrkoherdar el.
diakoner vid någon av de kyrkor i Rom, där
kardinalvärdighet medföljer. Somliga av dessa k.
flytta till Rom (alla i Rom bosatta, inkl, de sex
biskoparna, kallas Cardinales in curia) och
tjänstgöra i k u r i a n. Andra förvalta sina ämbeten
som förut (cardinales extra curiam). Vid
påveval samlas dock alla i Rom. Antalet k. fixerades
1586 till 70. Oftast hållas flera kardinalsplatser
(tituli) vakanta; f. n. är kollegiet fulltaligt.
Italienarna pläga vara i majoritet. K.
utnämnas fritt av påven i konsistorium. Alla
ha numera furstes rang, föra titeln
eminens och bära en kordräkt av högrött siden,
röd ber etta (fyrhörnad mössa) el. berettina
(kalott) samt röda skor; vardagsdräkten är prästens
svarta med röda kanter.
Kardinalerna in curia utgöra påvens högsta
stats- och kyrkoråd, sammankallat av honom till
hemliga el. offentliga överläggningar,
kardinalkonsistorium. De äga fortfarande
delaktighet i kyrkostyrelsen som chefer för el.
bi-sittare i kardinalkongregationerna.
Inflytelserikast var förr statssekreteraren, under
Kyrkostatens tid påvens utrikesminister; sedan
1870 ledde han en tid påvliga diplomatien. —
Litt.: V. Martin, ”Les cardinaux et la curie”
(1930).
Kardinäl. Cardinalis cardinälis, en till finkarna
hörande fågelart, som är utbredd över östra
U. S. A. Den är stor som en trast, med tjock,
kägelformig näbb och en tofs på huvudet.
Färgen är övervägande scharlakansröd. Den är en
rätt god sångare och kallas därför också
Virginias näktergal. Omtyckt burfågel.
Kardinäl-, ypperst, huvudsaklig, huvud-.
Kardinaldygderna, medeltida beteckning för
de av stoicismen upptagna grunddygderna vishet,
mod, självbehärskning och rättfärdighet, de s. k.
naturliga dygderna, till vilka lades de tre
teologiska: tro, hopp och kärlek, varigenom det heliga
sjutalet uppnåddes.
Kardinalstreck, se Kompass.
Kardinaltal, mat., se Räkneord.
Kardiogräf, apparat som registerar hj ärtstöten
och vars kurva kallas k a r d i o g r a’m. Se
Elektrokardiografi.
Småkardborre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
