Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina från Stumbelen - Kristineberg (stadsdel i Stockholm) - Kristineberg (gruvsamhälle i Lycksele) - Kristineberg (egendom i Stockholm) - Kristinebergs zoologiska station - Kristine församling - Kristinehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Kristineberg—Kristinehamn
846
nade henne en svärmisk kärlek och skrev
hennes levnadsteckning (utg. av J. Paulson 1896 och
L Collijn 1936; sv. övers. 1950); även deras
brevväxling finnes bevarad. K. tillerkändes kult
1908, festdag ®/ii.
Kristineberg, stadsdel i Stockholm på n. v.
delen av Kungsholmen.
Kristineberg, gruvsamhälle i Lycksele
landskommun i Lappland, 55 km n. om Lycksele stad;
1,089 inv. (1951). Bolidens gruv-ab. äger här
gruvor och anrikningsverk för utvinning av
sva-velkis, koppar, zink och något guld. Medelst en
96,4 km lång linbana, den längsta i världen, byggd
1942—43, transporteras sligen, c:a 1,000 ton per
dygn, ned till Boliden. Av icke-järngruvor i
Sverige är K. den största. Omfattande
undersökningsarbeten igångsattes 1935, och brytning i
stor skala började 1940.
Kristineberg, egendom (s. k. malmgård) på v.
Kungsholmen i Stockholm, urspr. uppförd av
Lennart Torstenson på 1640-talet och uppkallad
efter hans sonhustru Kristina Stenbock. Den
nuv. huvudbyggnaden härstammar från 1750-talet.
K. förvärvades 1920 av Stockholms stad. 1867—
1930 var Frimurareordens i Stockholm barnhus
förlagt hit.
Kristinebergs zoologiska station i
Fiske-bäckskils kommun upprättades 1877 av prof. S.
Lovén. Stationen består av flera byggnader,
sommarlaboratoriet från 1885, vinterlaboratoriet
från 1905, tills, innehållande 15 arbetsrum, bibi.,
föreläsningssal, akvarier m. m., och boningshus
för de studerande (nybygge 1941), för
föreståndare och prefekt samt är försedd med
motor-och segelbåtar. Kurser i havsbiologi hållas i juni
för studerande vid univ. och högsk., och
stationen är öppen för forskare så gott som året runt.
K. äges av Vetenskapsakad.
Kristine församling. 1) Församling i
Göteborg. — 2) Församling i Falun.
Kristinehamn, stapelstad i Värmlands län,
kring Varnans mynning i Varnumsviken av n. ö.
Vänern; med K. införlivades 1951 Varnums
kommun; tills. 232,14 km2, 19,570 inv. (1953).
Där K. nu ligger, fanns sedan lång tid
tillbaka en viktig omlastnings- och förrådsplats för
det järn, som fraktades ut från Bergslagen, och
de livsmedel, som fördes från Västergötland till
ö. Värmland. På Varnans n. strand och vid nuv.
inre hamnen, v. om torget, låg en sedan mitten
av 1300-talet känd sätesgård, Bro, som i slutet
av 1500-talet ägdes av fru Anna Bielke till Åkerö
och hertig Karl. 1572 uppförde den senare här
ett kronobruk, omfattande masugn,
hammarsmedja, såg, kvarn m. m., och förlänade 1582
platsen stadsprivilegier under namnet Bro men
ändrade sitt beslut och gav 1584 privilegierna åt
Karlstad. Anledningen därtill var, att hertig Karl
kort efter 1582 fann, att Bro var mindre
lämpligt som plats för bruksrörelse, och flyttade denna
till Nykroppa. Emellertid utvecklade sig
järnhanteringen i Värmland. Järnexporten och
livsmedels-importen över Bro ökades avsevärt och därmed
Bros betydelse som handelsplats. 1642 förnyade
drottning Kristinas förmyndarregering stadspri-
vilegierna, och Bro blev stad under namnet K.
Det var alltså den uppblomstrande
järnhanteringen, som gjorde K. till stad. K. var knutpunkten
för trafiken mellan Bergslagen och Vänern. I
början kunde de med järn lastade båtarna ej gå
längre än till Hytte vid sjön Matlångens s. ända,
varifrån järnet kördes till Bro, men på
1630-talet grävdes den s. k. Norsbäckens kanal
mellan Matlången och Bergsjön, varefter järnet
fraktades båtledes till Sjöändan vid sistn. sjös
sydspets, c:a 10 km n. n. ö. om K. När K. blev
stad, fingo borgarna monopol på körslorna
mellan Sjöändan och K. För den värmländska
järnhanteringen blev K. den kommersiella huvudorten
genom fastingsmarknaden, som 1686 överflyttades
dit från Karlstad. — Närke-Värmlands reg. hade
1684—1816 sin övningsplats vid K.
K. är knutpunkt för statsbanelinj en Laxå—
norska gränsen samt Inlandsbanan, som öppnades
för trafik till Storfors 1873, till Persberg 1876
och till Mora 1891. Inlandsbanan är icke blott
en viktig utfartsväg för den värmländska
järnindustriens utan även för Dalarnes
skogsprodukter. I samband med järnvägarnas tillkomst och
fördjupningarna av Trollhätte kanal förbättrades
K:s hamnförhållanden. Varnan har uppmuddrats
till 3,6 m djup fram till Hamnbron. Yttre el.
Djuphamnen vid Varnumsviken har en kaj längd
av 250 m vid 5,2 m djup. 1950 ankommo och
avgingo 1,094 fartyg om 270,780 nettoregisterton.
De viktigaste exportvarorna äro trävaror och
pappersmassa, importvarorna kol och koks. —
Stadens äldsta industri är Karlstads (urspr.
Kristinehamns) mekaniska verkstad, anlagd 1859,
världsbekant som turbinverkstad (c:a 350 arb.). Bland
övriga industrier märkas bl. a. Albin motor
kommanditbolag L. A. Larsson (c:a 400 arb.;
motorer, pumpar, brandsprutor), båtvarv,
stållinefa-brik, Industri ab. Furuplywood (1950 c:a 275
arb.), snickerifabrik, borst- och penselfabrik samt
cementgjuteri. 1950 hade K. 52 industriella
anläggningar med sammanlagt 2,255 arb. — K. har
högre allm. lärov., kommunal flickskola, praktisk
skola, hantverksskola för blinda män;
länslasarett; knappt 2 km n. om staden ligger Mariebergs
(sinnes-)sjukhus. Till K. är sedan 1943 det
ny-upprättade Bergslagens art.-reg. förlagt. I K.
utges Nya Kristinehamns-Posten och
Värmlands-Posten (båda 3 ggr i veckan).
Det äldsta stadsområdet begränsades av de nuv.
Staketgatorna, N., S., V. och ö., så benämnda
efter det plank el. staket, som under
lanttullar-nas tid helt och hållet omgav staden.
Stadsplanen är mycket regelbunden inom denna del av
K.; ett motsatt förhållande är rådande inom de
villabebyggda stadsdelar, Villastaden, Smedby,
Sanna, Fältet, Dalen, Kurlanda m. fl., som omge
den gamla staden. Flera stora eldsvådor ha
övergått K., bl. a. 1893, då ett 50-tal gårdar på båda
sidor om Kungsgatan, K:s huvudgata, lades i
aska. Stadsförvaltningens el. drätselkammarens
hus vid Inre hamnen är uppfört 1771 på
källarvalven efter den förut omnämnda Bro
sätesgård. Den s. k. Wahlundska gården vid St.
torget tjänstgjorde under fastingsmarknaderna som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
