Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungsfisk - Kungsfiskare - Kungsfisksläktet - Kungsfågelsläktet - Kungsfåglar - Kungsgam - Kungsgård och kungsladugård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Kungsfisk—Kungsgård
38
Kungsfisk, se
Kungsfisk-släktet.
Kungsfiskare,
Alcedi’ni-dae, en fam. av de
blåkråk-artade fåglarna. Kroppen är
kraftig, halsen, vingarna och
benen korta, tårna delvis
sammanvuxna och näbben
lång, rak och spetsig.
Fjäderdräkten är i regel livligt
färgad. Omkr. 200 arter äro
kända, huvudsaki. från
tropikerna. I Sverige finnes,
ehuru sällsynt,
kungsfiskaren el. isfågeln (av ty.
Eisenvogel}, Alcedo ispida.
Den når en längd av 17 cm,
är ovan metallglänsande
mörkgrön till azurblå, under
rödbrun. Den kastar sig
snabbt i vattnet och griper
sitt byte (småfisk, kräftor o. dyl.) med näbben.
Boet anlägges längst in i en meterlång gång, som
utgräves i en torr strandbrink. I Sverige har k.
anträffats vid vattendrag i Svealand och
Götaland (fridlyst). Den finnes f. ö. i hela Europa.
Flertalet k. tillhör underfam. brednäbbade
k., som igenkännas på sina längre vingar och
bredare näbb. De saknas i Europa och
Amerika och äro så gott som uteslutande
skogsfåglar, som leva av insekter och smärre
ryggradsdjur. Till de större arterna hör den 45
cm långa jättekungsfiskaren el.
skrattfågeln, Dacelo gigas, från
Australien och Nya Guinea. Den är ovan brun, under
vit och har ett karakteristiskt skrattande läte.
Kungsfisksläktet, Seba’stes, tillhör fam.
skorpänfiskar, Scorpaenidae, bland
ben
Kungsfågel, hanne.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
Större kungsfisken.
fiskarna. Hithörande fiskar ha från sidorna
sammantryckt kropp, täckt av sträva fjäll, stora
ögon och leva på djupt vatten. Alla äro
rödfärgade och föda ungar. Större
kungsfisken, Sebastes marinus, som blir 90 cm lång,
hör hemma i n. Atlanten och angränsande delar av
Ishavet. Köttet är mycket välsmakande. Mindre
kungsfisken, S. viviparus, blir endast 30
cm lång och är mindre nordlig till sin utbredning.
Kungsfågelsläktet, se Kungsfåglar.
Kungsfåglar, Regu’linae, en underfam. av
mesfåglarna bland tättingarna. De äro små,
insektätande fåglar med smal, tunn näbb. Till
kungsfågelsläktet, Regulus, som omfattar de
Kungsfiskare (t. v.) och skrattfågel.
minsta av alla europeiska fåglar, hör k
ungs-få g e 1 n, R. cristatus. Den är ovan olivgrön,
under grå och bär över hjässan ett i mitten
rödgult band, på vardera sidan omgivet av en
svart strimma. Längden överstiger ej 10 cm. I
Sverige är den allmän i alla barrskogar, där
den livnär sig av insekter och puppor, som
uppsökas i springor i trädens bark. Det konstrikt
byggda boet anlägges hängande under en
grangren. Några k. kvar stanna under vintern och
sluta sig då till mesflockarna; andra flytta. En
sydligare form är brandkronade
kungsfågel n, R. ignicapilliis, Europas minsta fågel.
Kungsgam, se Gamfåglar.
Kungsgård och kungsladugård äro de
ansenligaste och äldsta bland statens
jordbruksfastigheter. K. hade i allm. stort jordbruk, vid
vilket ortens allmoge var skyldig att biträda med
s. k. hjälpdagsverken. Det var jämväl allmogen
ålagt att bygga och underhålla k:s hus.
Kungsladugårdarna däremot voro huvudsaki. anlagda
för ladugårdsskötsel. K:s ståtliga, ofta befästa
huvudbyggnad var före 1600-talet stundom
residens för K. B. i orten, och länet uppkallades då
efter gården. Den största tillökningen i krono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
