Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungstiger el. bengalisk tiger - Kungsträdgården - Kungsvatten - Kungsväg - Kungsådra - Kungsåra - Kungsängen - Kungsängslilja - Kungsäter - Kungsör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Kungsträdgården—Kungsör
44
bergen och Amurländerna i n. ända fram till
Stilla havet. På Sumatra, Java och Bali finnes
Sundatigern, F. tigris sondaica, som är
mindre med tätare svarta strimmor. Den största
underarten är den östsibiriska el. m a n c h u t
i-g e r n, F. tigris mongolica, vilken lever i tidtals
snötäckta trakter och utmärkes av långhårig
päls, som har stort handelsvärde.
Kungsträdgården, park på nedre Norrmalm
i Stockholm.
Kungsvatten, en blanding av tre dir konc.
saltsyra och i d. konc. salpetersyra, som vid
upphettning utvecklar klor. Den förmår på grund
av klorhalt lösa nästan alla metaller, även det i
alla syror olösliga guldet, därav namnet k. (gqua
regid). Redan alkemisterna framställde k. genom
att blanda salmiak och salpetersyra.
Kungsväg, äldre, numera obruklig benämning
på allmän landsväg.
Kungsådra, i äldre tid del av vattendrag, som
jämte farled och liknande institut enl. rättspraxis,
först styrkt 1442, skulle hållas öppen. K. var
under medeltiden en inskränkning i strandägares
vattenrätt i syfte att möjliggöra vandringsfiskens
framkomst. Gustav Vasa gjorde i en del fall
gällande, att k. vore kronans fiskevatten, och en
dylik åsikt tillämpades under följ, tid vid en del
åtgärder av de kamerala myndigheterna. Denna
regalrättsliga uppfattning av kungsådra fick en
viss betydelse särskilt för fiskeregalets
utveckling. Bland riksens ständer var emellertid
jordägarintresset starkt företrätt, och till följd härav
framträdde k. i den lagstiftning och de
förvalt-ningsåtgärder, som under landslagens senare tid
vidtogos under deras inflytande, med samma
karaktär som under medeltiden. Häri medfördes ej
heller ändring av 1734 års lag, som i anslutning
till äldre författningar och praxis fastslog: ”där
k. av ålder varit haver, skall tridjung av vattnet
öppen lämnas” och detta ”i djupaste vattnet”.
Enl. 1766 års fiskestadga behövde k. hållas öppen
blott i ”det djup och den arm el. åder, varest all
slags fisk uppstiga kan”, och tillika infördes i
vissa nya fall den en tid s. k. mindre kungsådran,
som utgjorde en sjättedel av vattnet. I
anslutning till tidigare utveckling var enl. 1766 och
1852 års fiskestadgar k:s syfte vidgat till att
tillgodose en mångfald olika intressen, särskilt fiske,
samfärdsel, flottning, förebyggande av
dämnings-skada. I sina huvuddrag kvarstod k. orubbad enl.
förordn. 30 dec. 1880 om jordägares rätt över
vattnet å hans grund och i lag 27 juni 1896 om
rätt till fiske, ehuru utformningen i flera
detaljer ändrades och särskilt viktiga bestämmelser
meddelades om möjlighet att erhålla konungens
tillstånd att bygga i k. för att tillgodogöra
vattenfall.
Genom nu gällande vattenlag har k. grundligt
ombildats. Där k. finnes, innebär den numera en
skyldighet för ägare av strömfall el. annat
område i vattendraget att utan ersättning underkasta
sig förlust av vattenmängd el. vattenkraft intill
en tredjedel, därest detta kräves för farled,
flottled, fiske, torrläggning el. bevattning av mark.
Litt.: H. v. Sydow, ”Aktstyckena i striden om
k.” (1913); K. G. Westman, ”Aktsamling till
kungsådreinstitutets historia” (1920), ”K. i den
svenska rätten” (1927) och ”K. inför konung
och ständer” (1929).
Kungsåra, sn i Västmanlands län, Siende hd,
på mälarslätten, innanför Granfjärden av
Mälaren, ö. om Västerås; 30,30 km2, 314 inv. (1952).
1,093 har åker. Den nuv. kyrkan byggdes 1751
—53 (jfr. bild 4 till art. Bänk). Ingår i Kärrbo,
K. och Ängsö pastorat i Västerås stift,
Dom-prosteriet; utgör tills, m. Irsta, Kärrbo, Ängsö
och Björksta storkommunen K u n g s å r a; 195,13
km2; 2,491 inv. (1952); i Västmanlands mell.
domsaga.
Kungsängen, stadsdel i Uppsala.
Kungsängslilja, se Fritillaria.
Kungsäter, sn i Älvsborgs län, Marks hd, nära
Hallandsgränsen, strax s. om Viskan; 30,10 km2,
703 inv. (1952). Odlad mindre dal bygd kring
Kungsätersån, f. ö. berg, skog och sjöar. 669
har åker. Textilindustri. Kyrkan är från 1881.
Ruin av äldre kyrka. Ingår i K:s, Gunnarsjö,
Grimmareds o. Karl Gustavs pastorat, Göteborgs
stift, Marks o. Bollebygds kontr. Utgör tills, m.
Grimmared, Karl Gustav och Gunnarsjö
storkommunen Kungsäter; 153,49 km2; 1,978 inv.
(1952); i Marks domsaga.
Kungsör, köping i Åkerbo hd i Västmanlands
län, i Södermanlands nordvästligaste hörn; 8,67
km2; 4,162 inv. (1953; som storkommun i
Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag, Västmanlands
v. domsaga). K. har ett vackert läge på
Köpingsåsen, s. om Arbogaåns mynning i
mälarfjärden Galten. Den till Kronan hörande gården
Kungsör förvärvades 1538 av Gustav Vasa, som
ägnade den stort intresse. Från Gustav I till
Gustav III besöktes gården av nästan alla Sve-
Kung Karls kyrka i Kungsör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
