Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungälv - Kungälvs folkhögskola - Kungörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Kungälvs folkhögskola—Kungörelse
48
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk ’7/s 1953-
där den återuppbyggdes under Bohus’ murar.
Återigen härjat såväl 1645 som 1676, förlädes
K. till sitt nuv. läge på fastlandet, på den
100—200 m breda landremsan mellan Nordre älv
och Fontin(berget). Då staden blivit svensk,
undertrycktes dess handel till förmån för Göteborgs.
Dess gamla stapelstadsprivilegier — de äldsta
bevarade från 1442 — förnyades ej av svenska
staten förrän 1762 i samband med den stora
sillfiskeperioden. I modern tid har K. ryckts inom
Göteborgs förortsområde, vilket satt prägel på
dess näringsliv. Stadens läge intill foten av ett
berg har liksom i Gränna gjort klimatet lämpat
för trädgårdsodling, vars produkter avsättas i
Göteborg. — Från torget mittför bron till
Fäst-ningsholmen följer bebyggelsen nu som förr
landsvägen till Inland mot n. v. Vid torget ligga
Flygbild över Kungälvs centrala del med kyrkan och torget.
bl. a. det från 1700-talet
härstammande oansenliga
rådhuset av trä samt kyrkan, även
den av trä, med korsarmar
och västtorn, byggd 1679. Då
staden icke haft några
större eldsvådor, har denna äldre
bebyggelse väl bibehållits.
Husen kanta den gamla
landsvägen, V. gatan, och
tomterna nå på ena sidan ned
till älven och på andra upp
till Fontin(berget). På
Fäst-ningsholmen, som tillhör
staten, har en stadspark anlagts;
invid Bohus fästning ligger
lasarettet. — 1950 omfattade
industrien 17 arbetsställen
med 845 arb. De viktigaste
industriföretagen äro ab.
Bröderna Claesson,
ABC-fa-brikerna (etabl. 1909, c:a 850
arb., sport-, camping-,
läderartiklar m. m.), Göteborgs
kexfabriks ab. (c:a 250 arb.),
Kungälvs glasbruks-ab. (bildat 1874, c:a 150
arb.), ab. Trio-sport (80 arb., sportartiklar) och
ab. Kungälvs sko- & sportindustri. K. har utom
länslasarett ett landstingets vårdhem för
sinnessjuka, samrealskola och kommunalt gymnasium
samt den 1947 upprättade Nordiska
folk-högsk. Sedan 1926 lyder K. under landsrätt,
Inlands domsaga, för vilken staden är såväl
kansliort som tingsställe. Tills, m. Rödbo
och Ytterby bildar den ett pastorat i Älvsyssels
s. kontrakt av Göteborgs stift. K. saknar
järnväg men har goda bussförbindelser. En
landsvägsbro till Hisingen ersatte 1940 det gamla
färj-stället. — Litt.: E. Olån, ”Bohus fästning och
K:s stad” (1923); B. Berthelson, ”Bohus
fästning” (i ”Vikarvet” 1935), ”Ortnamnen i
Göteborgs och Bohus län”, 5, s. m ff.
Kungälvs folkhögskola,
se Nordiska folkhögskolor.
Kungörelse, till allmän
kännedom el. åtlydnad
meddelad underrättelse el.
föreskrift, publicerad i viss
ordning, vanl. i officiell form.
Alla av K. m:t (kungl. k.,
förk. k. k.) och vissa av
andra offentliga myndigheter
utfärdade k. skola införas i
”Svensk
författningssamling”. Meddelande om
utfärdandet skall lämnas i
Post-och inrikes tidningar. Om ej
annat angives, träder en
kungl. k. i kraft 4 veckor
efter den dag, då den
utkommit från trycket.
Länsstyrelsernas k. publiceras
i särskilda
länskungö-r e 1 s e r, som anslås i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
