Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuropatkin, Aleksej Nikolajevitj - Kurort - Kuroshio - Kurpfalz - Kurrholmen - Kurry - Kurs - Kursiv el. kursiv stil - Kursk - Kurskområdet - Kurslinje - Kurslistor - Kursnotering - Kursor - Kursverksamheten vid Stockholms högskola - Kurtage - Kurth, Ernst - Kurtin - Kurtis - Kurtisan - Kurulisk - Kuruman - Kurume
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Kurort—Kurume
60‘
lajevitj, rysk general (1848—1925). Han blev
1866 officer vid turkestanska skyttebataljonen och
deltog i fransk tjänst i ett fälttåg i Algeriet.
Under rysk-turkiska kriget 1877—78 blev K. svårt
sårad vid Plevna. Han blev 1879 chef för
turkestanska skyttebrigaden, deltog vid turkmenernas
underkuvande 1881, utnämndes 1882 till
generalmajor och 1890 till befälhavare för transkaspiska
området i Centralasien. Han blev 1898
krigsminister och ordf, i krigsrådet samt general av
infanteriet. Vid utbrottet av kriget med Japan
1904 utnämndes K. till chef för manchuriska
armén. Efter nederlagen vid Liao-yang och
Shaho erhöll K. efter Aleksejev överbefälet,
besegrades i det stora slaget vid Mukden 1905 och
fråntogs 16 mars överbefälet. Efter kriget förde
K. ett tillbakadraget liv i onåd men blev under
1 :a världskriget hösten 1915 chef för
grenadjär-kåren samt övertog på nyåret 1916 befälet över
n. armégruppen i Livland. Då uppror utbröt i
Turkestan aug. 1916, sändes K. dit som
generalguvernör, vilken post han frånträdde vid ryska
revolutionen 1917. K. skrev bl. a. ”Kritische
Rückblicke auf den russisch-türkischen Krieg
1877—78” (ty. övers., 3 bd, 1885—90),
”Rechen-schaftsbericht an den Zaren über den
russisch-japanischen Krieg” (ty. övers. 1909) och
"Me-moiren” (ty. övers. 1909). — Litt.: E. v. Tettau,
”K. und seine Unterführer” (2 bd, 1913).
Kurort, ort med lämpligt klimat och kuranstalt
för sjukbehandling eller rekreation, t. ex. för
brunnsdrickning o. dyl.
Kuroshio, varm havsström i Stilla havet, en
motsvarighet till Golfströmmen i Atlanten.
Kurpfalz [kö’r-], se Pfalz.
Kurrholmen, fästningstorn på ett skär mellan
Karlskrona och Aspö, uppfört 1861—62 till
reddens försvar.
Kurry, se Curry.
Kurs (fr. cours, av lat. cu’rrere, löpa), eg. lopp,
bana. 1) (Sjöv.) Horisontala vinkeln mellan nord
—sydlinjen och ett fartygs långskeppsplan (el.
rörelseriktning) kallas k. el. riktigare k u r s v i
n-k e 1 till skillnad från k u r s 1 i n j e n, d. v. s. det
efter jordytan utdragna kompasstrecket. K.
räknas numera vanl. i grader från nord åt höger
”kompassen runt” intill 360°. K. kallas
kompasskurs (devierande k.), missvisande
(magnetisk) k. och rättvisande k.,
allteftersom den räknas från kompassens nord—sydlinje,
magnetiska el. astronomiska meridianen.
2) (Hand.) a) Det pris, som på en viss plats
vid viss tid betalas för en bestämd mängd av
utländsk valuta. Sveriges riksbank upprättar
dagl. i samråd med andra banker officiella listor
över sälj kurser för utländska valutor. Därvid
beräknas kursen, liksom i de flesta andra länder,
för hundratal, för pund sterling och dollar för
enheter, av det främmande myntslaget. — b)
Priset för olika värdepapper, t. ex. aktier och
obligationer. — Kurslistor för fondpapper,
som få göras till föremål för affärer på
fondbörs, få upptaga endast de kurser, som noterats
på fondbörsen; listor på fondpapper, som e j få
göras till föremål för fondbörsaffärer, få ej
spridas utan myndigheternas tillstånd.
Obligationer noteras i procent av nominella beloppet, aktier
per styck.
Kursiv el. kursiv stil (fr. lettres italiques)
kallas den åt höger lutande latinska
boktryckar-stilen. Den kursiva stilen utbildades av Aldus
Manutius i Venedig och användes f. ggn 1501.
Den nyttjas mest till att starkare framhålla vissa
ord el. meningar. — Kursiv läsning,
flyktigt studium. — Kursivera, understryka;
sätta med kursiv stil.
Kursk [korsk], stad i Kurskområdet, RSFSR,
vid Desnas biflod Sejm; 120,000 inv. Knutpunkt
för järnvägar från Moskva till Krim och från
Kiev till Volga; betydande handelscentrum.
Medicinskt inst., flera yrkesskolor, museum och
arkiv. Skadades under 2:a världskriget.
Kurskområdet [korsk-], förvaltningsområde
inom RSFSR vid gränsen mot Ukraina; 54,800
km2; 3,1 mill. inv. K. tillhör Rysslands bördigaste
svartajordsområde. I K. finnas även stora
järnmalmsförekomster.
Kurslinje, se Kurs 1).
Kurslistor, se Kurs 2).
Kursnotering, dets. som kurs (se d. o. 2).
Ku’rsor (lat. cu’rsor, löpare), intill mitten av
1800-talet titel på vaktmästare vid de svenska
univ. K. hade bl. a. att sammankalla konsistoriets
led. och buro vid akademiska högtidligheter,
iförda en praktfull ämbetsdräkt, de silverspiror, som
voro tecknet på univ:s myndighet. I äldre tider
hade k. även vård om studentarresten och
utövade en viss uppsikt över studenternas leverne.
Kursverksamheten vid Stockholms högskola
är en sektion av Folkuniversitetet. Organiserad
som lärarförening, har kursverksamheten sedan
1933 verkat som folkbildningsorgan i Stockholm.
Varje år anordnas c:a 900 studiecirklar och
kurser med c:a 20,000 deltagare. På somrarna
anordnas ett antal internatkurser såväl i Sverige
som i utlandet, främst i språk och konst. K.
åtnjuter statliga och kommunala anslag.
Kursvinkel, se Kurs 1).
Kurtage [-tä’J] el. c o u r t a g e, mäklararvode.
Kurth [kort], Ernst, österrikisk
musikskriftställare (1886—1946), prof, vid univ. i Bern
1920. K. utgav bl. a. den mycket berömda boken
”Grundlagen des linearen Kontrapunkts” (1917),
en monografi över Anton Bruckner (1925) och
den omdiskuterade ”Musikpsychologie” (1930).
Kurtin, se Bastion.
Kurtis, ytlig kärlekslek, flirt, _galanteri. —
Verb: Kurtisera. — Kurtisör, man, som
kurtiserar.
Kurtisän, finare demimonddam; hetär.
Kurülisk (lat. curülis) betecknar en
rangställning för vissa fornromerska ämbetsmän. Deras
ämbetsstol kallades sella curulis.
Kuruman, en av Londonmissionssällskapet 1818
grundad missionsstation i Brittiska Bechuanaland
(Sydafrika), c:a 300 km s. v. om Mafeking. I
K. ha bl. a. R. Moffat och D. Livingstone verkat.
Kurume, stad på n. Kyushu, Japan; c:a 75,000
inv. Militärbas. I K. finnas stora
bomulls-väverier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
