Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvantumteorien, kvantteorien, kvantateorien - kVAr - Kvaran, Einar - Kvarka - Kvarken - Kvarlåtenskap - Kvarlåtenskapsskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75 kV Ar—Kvarlåtenskapsskatt 76
toner, som röra sig framåt på exakt samma sätt
som materiella korpuskler. Den fullständiga
överensstämmelsen mellan de kvantumteoretiska
beräkningarna och erfarenheten bildar ett viktigt stöd
för k. Sina största triumfer firade dock k. vid
tillämpning på atomernas byggnad och spektra,
vartill grunden lades av N. Bohr 1913 genom
användning av k. på den av Rutherford 1911
härledda atommodellen, enl. vilken en atom
består av en positivt elektriskt laddad kärna, kring
vilken negativt laddade elektroner kretsa liksom
planeterna kring solen. Om man på denna
atommodell försöker tillämpa den klassiska
mekanikens och elektrodynamikens lagar, kommer man
fram till mot erfarenheten stridande resultat, i
det att elektronerna ständigt skulle utstråla
energi, vilket ej skulle upphöra, förrän elektronerna
störtat in i kärnan. Bohr visade, att k.
förmådde bemästra dessa svårigheter, och uppställde 2
grundpostulat för k. för atomernas byggnad, av
vilka det ena i motsats till den klassiska
elektrodynamiken utsäger, att det finnes en diskret
mångfald av bestämda atomtillstånd, de s. k.
stationära tillstånden el.
kvantumtillstånden, i vilka atomerna åtm. under
en viss tid kunna existera. Det andra postulatet,
som beskriver uppkomsten av spektrum, utsäger,
att monokromatisk strålning absorberas el.
emitteras, då atomen övergår från ett stationärt
tillstånd till ett annat, varvid frekvensen av
strålningen bestämmes därav, att skillnaden mellan
de mot de båda tillstånden svarande
energivärdena är = produkten av frekvensen och den
planckska konstanten (bohrska
frekvensvillkoret). Av denna sats följer omedelbart
den mest fundamentala av alla empiriska
lagbundenheter för spektra, näml, den s. k.
kombi-nationsprincipen. Av stor betydelse för k:s
senare utveckling blev den av Bohr 1918
uppställda s. k. korrespondensprincipen, som
postulerade en djupt liggande motsvarighet
(korrespondens) mellan den klassiska teorien och k.
för atomernas strålning. I alla de fall, då de
kvantumteoretiska diskontinuiteterna ej göra sig
gällande, ger den klassiska teorien riktiga
resultat. Härpå grundade Bohr ett förfarande för
beräkning av strålningens intensitet och
polarisation. — Jfr Kvantummekanik.
kV Ar (kvar), förk. för kilovar.
Kva’ran, Einar Hjörleifsson, isländsk
författare (1859—1938). Efter studier i Köpenhamn
och tidningsmannabefattningar i Winnipeg och
på Island ägnade sig K. helt åt litteraturen. Han
utgav en liten diktsamling och flera romaner
med ämne från livet i Reykjavik samt ett par
skådespel. På sv. ha utkommit ”Samhörighet”
(1924), ”Rannveigs saga” (2 dir, 1925—26) och
”Småfolk” (1927). K. ägnade sig även åt
spiri-tistisk propaganda.
Kvarka, smittsam hästsjukdom, angriper vanl.
unga djur och uppträder ibland som farsot.
Symtom äro katarr i främre delen av luftvägarnas
slemhinna och i svalget samt abscesser el.
bölder i käkgropens lymfkörtlar. K. vållas av en
kedjeformig bakterie (Streptococcus equi).
Smitt
ämnet upptages med den inandade luften el. med
foder, som blivit besudlat med var från sjuka
hästar. Hos smittade hästar utbryter k. efter
några dagar. Den har i regel gynnsamt förlopp.
Svårast är den, då var föres till lungor, njurar,
lever, hjärta o. a. organ och där ger upphov till
nya kvarkbölder, ”kastad k.”. Det viktigaste i
behandlingen är, att bölderna i rätt tid öppnas
samt att hästen får lämpligt foder, ss. grönfoder,
morötter, sockersnitsel, klivälling och fint hö.
Genomgången sjukdom lämnar immunitet
K varken. 1) N. Kvarken, Bottniska vikens
smalaste del, n. om Umeå och Vasa; 80—100
km bred. Delas av Holmöarna i den smalare
och djupare V. Kvarken inom svenskt
territorium och ö. Kvarken. — 2) S.
Kvarken, n. delen av Ålandshav.
Kvarlåtenskap, den förmögenhet el. de
ägodelar en avliden efterlämnar.
Kvarlåtenskapsskatt, skatt, som utgår å en
persons kvarlåtenskap i dess helhet i st. f. å de
olika arvslotterna. K. finns främst i länder med
låg förmögenhetsskatt. I Sverige infördes k.
genom k. f. 26/< 1947. K. utgår dels å efterlämnad
egendom, dels å viss gåva, dels ock i vissa fall
å livförsäkring med förmånstagare. Skatt å
efterlämnad egendom utgår i princip å boets hela
behållning, värderad på samma sätt som vid
arvsskatten, med avdrag för andre maken
tillkommande giftorätt men utan avdrag för k. Har den
avlidne inom 5 år före dödsfallet erhållit
egendom genom arv, gåva el. testamente, får avdrag
dock ske för sådan egendom; vid egendom,
erhållen genom testamente från make, utsträckes
tiden till 10 år. Belopp, som ej överstiger 50,000
kr, är fritt från k. För större belopp utgår k.
efter en progressiv tariff, som börjar med 5®/o
å den del, som överstiger 50,000 men ej 70,000 kr,
och slutar med 50% för den del av
kvarlåten-skapen, som överstiger 5 mkr. K. erlägges i allm.
i samband med inregistrering av bouppteckningen.
Beskattningsmyndighet är allmän underrätt. K.
för gåva utgår, då gåvan blivit fullbordad el.
handling, avseende giltig utfästelse om gåva
avlös egendom, överlämnats till mottagaren.
Egendomen värderas med hänsyn till förhållandena
vid denna tidpunkt. Skatten erlägges av givaren.
För gåvor till givarens närmaste arvtagare el.
av-komling till denne skall skatten beräknas efter den
tariff, som gällt, om skatt uttagits för givarens
hela förmögenhet och nyssnämnda belopp legat i
toppen av denna. Motivet härför är, att man vill
hindra att lättnad ernås i k. genom att egendom
bortges före dödsfallet. Är givaren gift, skall
man ta skattesatsen vid toppen av den
förmögenhet, som vid bodelning hade tillfallit givaren. Å
övriga gåvor beräknas k. på samma sätt som å
efterlämnad egendom. I båda fallen är gåva
under 50,000 kr skattefri. Vid gåva till
närmaste arvinge skall sammanläggning ske med alla
inom 10 år dessförinnan givna, icke beskattade
gåvor på sådant sätt, att det skattefria beloppet
å 50,000 kr ej kan utnyttjas mer än en gång.
Vid övriga gåvor skall sammanläggning ske med
alla inom 4 år dessförinnan givna gåvor, varvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
