- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
79-80

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarn - Historik - Kvarn (egendom)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

Kvarn

80

behandlas efter ev. klippning. Den pressas
därefter till flingor i valsstolar. Före packningen
torkas och kylas de varma grynen på
torkband.

Större handel skvarnar byggas vanl. med 8—io
våningsplan, vilket underlättar de ime
transporterna (jfr fig. 4). Sedan spannmålen lossats (på
mekanisk el. pneumatisk väg) och automatiskt blivit
vägd (2), kommer den till en förrensare, där den
befrias från grövre mekaniska föroreningar. Detta
sker med tillhjälp av en luftström och en
skak-sikt i en aspiratör (3). Härifrån vidarebefordras
spannmålen till stora, ofta c:a 30 m höga
lag-ringsbehållare (silor). För bortrensning av
mindre föroreningar användas t r i ö r e r (8 och 9).
Ev. anordnas tvättning, varvid även brandiga korn
lätt avlägsnas. Genom tvättningen uppluckras de
yttre skaldelarna, så att de efter torkning kunna
avlägsnas genom skalning och borstning.
Torkningen utföres i centrifuger och torktorn (11). I
skalningsmaskinen (12) slungas kornen mot
reff-lade ytor; i borstningsmaskinen (13) rullas de
mellan en fast och en rörlig borstyta. — I
samband med de i det föregående nämnda passagerna
uppdelas mjölet i följ, sorter:
skrånings-mjöl, upplösningsmjöl (som erhålles
från grynet), mjöl från dunstmalningen
(det finaste mjölet) och utmalningsmjöl
(det vid slutmålningen av skrotet erhållna,
kli-haltiga mjölet). Dessa sorter försäljas ej var för
sig utan blandas till olika mjöltyper i blandnings-

Fig. 4. Malningsschema i en storkvarn.

1 transportör, 2 automatisk våg, 3 aspiratör, 4
fördel-ningssnäcka, 5 silo, 6 fördelare, 7 aspiratör med filter,
8 triör, 9 eftertriör, 10 tvättmaskin med torktorn, 11
behållare för tvättad spannmål, 12 skalningsmaskin
med filter, 13 borstningsmaskin med filter, 14
automatisk våg; I—VI skrotningsvalsstolar med (15—16)
tillhörande siktmaskiner, 17 putsmaskiner, 18 siktmaskin;
Ai—As utmalningsvalsstolar med tillhörande
siktmaskiner, 20 malgång för kli; 21 filter, 22 mjölblandare.

Valsstolar i en modern kvarn.

maskiner (20). Härifrån går mjölet till en
etter-sikt och via en transportsnäcka el. dyl. till
säck-nings- el. paketeringsmaskiner, kombinerade med
automatiska vågar. Alla transporter och
processer ske i slutna apparater, vanl. helt
automatiserade. — I Sverige males c:a 95 °/o av all
spannmål vid de stora handelskvarnarna, numera 180
till antalet.

Historik. Den första typen för en k., använd
från stenåldern och ända fram i järnåldern, är
endast en urholkad sten, i vilken säden krossas
med en s. k. löpare, en mindre, flat el. rund
sten (handkvarn; bild 1 å pl.). En yngre
typ är den roterande handkvarnen.
Här krossas säden mellan två cirkelrunda stenar,
av vilka den övre vrides kring en axel av trä
el. järn, som skjuter upp från den undre,
stilla-liggande stenens mittpunkt. Denna kvarntyp
uppträder hos etruskerna i mitten av 1 :a årtusendet
f. Kr. samt därefter hos greker och romare, som
t. o. m. använde hästar el. åsnor vid dess drift
(bild 8). Hos germanerna kom den i bruk kort
ef ter Kr. f. De äldsta vattenkvarnarna
(mindre sådana kallades förr i Sverige s k v
altkvarnar; bild 2) i Europa konstruerades av
romarna under kejsartiden. Romarna gjorde en
del betydelsefulla förbättringar på kvarnarna.
Genom införande av kugghjul möjliggjordes
användandet av flera par stenar samtidigt, varjämte
drivhjulets axel kunde anbringas horisontalt i
st. f. som tidigare vertikalt. Under korstågstiden
böriade man använda väderkvarnar, k.
med ”vingar” för att utnyttja vindkraften till
drivande av maskineriet i byggnaden (bild 3—4,
6). Vid mitten av 1600-talet kom den s. k.
holländska k. el. tornkvarnen i allmännare
bruk (bild 5 och 7). På denna var kvarntornet fast
uppmurat och täckt med en rörlig huv, på vilken
axeln med vingarna var fäst; på den äldre typen
var hela byggnaden vridbar, för att vingarna
skulle kunna ställas in under vinden. Modern
kvarnteknik kan dateras från inrättandet av
ångkvar-nar i U.S.A. och England (slutet av 1700-talet).

Kvarn, egendom i Kristbergs sn,
Östergötlands län, 8 km n. om Borensberg; 730 har, därav

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free