Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvartärperioden el. kvartärtiden - Kvartärsystemet, kvartärformationen - Kvaser - Kvasi- - Kvass - Kvassia - Kvast - Kvastpiggsvin - Kvatern - Kvaternioner - kvcm - kvdm - Kvebrachobark - Kved - Kwei- - Kwen-lun - Kvenna - Kvenneberga - Kverrestad - Kversetin - Kverulant - Kvesal - Kvestorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87 Kvartärsystemet—Kvestorer 88
sedan dess undergått samt av hithörande lagers
ringa mäktighet. För att framhålla periodens
samband med tertiärtidens sista el. pliocena skede
kallas k:s första skede det pleistocena. Man
har sökt skilja detta från de föreg. därigenom,
att alla skaldjur i dess lager tillhöra ännu
levande arter, medan dessa i de äldsta tertiärlagren
utgöra endast några få procent för att i de yngsta
uppgå till några och nittio. I de trakter, som
varit nedisade, visa de äldsta spåren av den
första nedisningen den skarpast bestämbara
gränsen mellan å ena sidan tertiärperioden och å den
andra den kvartära med dess första skede, i
s-tiden. K:s sista, ännu pågående skede kallas
det postglaciala (om dess gräns mot
istiden se Istider). Om k:s förutvarande indelning
i d i 1 u v i u m och a 11 u v i u m se Alluvium.
Även under de mest utpräglade nedisningarna
inom nu tempererade trakter fortlevde inom
tropikerna praktiskt taget hela den tropiska
växt-och djurvärlden, ehuru dess utbredning då
givetvis var reducerad. Man har ansett, att
fuktig-hetsälskande regnskogar då vunnit stor spridning
och att deras numera åtskilda förekomster blivit
isolerade genom postglacialtidens
klimatförändring. — I vår tid utdöda äro den ullhåriga
noshörningen och den pälsförsedda mammuten, vilka
levat samtidigt med istidsmänniskan och av henne
återgivits i de bekanta grottbilderna från
paleo-litiska perioden. — Betecknande är också, att
sådana nordliga former som renen under tiden
för den sista nedisningen varit allmänna långt
nere i mellersta Europa och länge utgjort
människans förnämsta villebråd. Detsamma gäller
under ett mildare skede vildhästen, och
förekomsten av flodhäst ända uppe i det numera från
kontinenten avskilda brittiska området utvisar
såväl ett milt skede som stora geografiska
förändringar. Därpå tyda också de talrika
lämningar efter andra, numera afrikanska
djurformer, som anträffats n. om Medelhavet och på
öar i detta, utvisande en forntida landförbindelse.
— För studiet av de kvartära växterna och
djuren samt de av klimatväxlingar betingade
förskjutningarna i deras utbredning ha särskilt
Sveriges torvmossar och skalbankar stor betydelse.
— Litt.: V. Nordmann, ”Menneskets invandring
til Norden” (1936); H. Munthe, ”Om Nordens,
främst Baltikums, senkvartära utveckling och
stenåldersbebyggelse” (1940); F. E. Zeuner, ”The
pleistocene period” (1945); E. Kayser, ”Abriss
der Geologie”, 2 (6:e uppl. 1948); N. H.
Magnusson, E. Granlund och G. Lundqvist, ”Sveriges
geologi” (2:a uppl. 1949).
Kvartärsystemet,
kvartärformatio-nen, innefattar de avlagringar och fenomen, som
tillkommit under kvartärperioden.
Kväser, nord, myt., enl. Snorre en vis man,
som dräptes av Ej alar och Galar, vilka blandade
hans blod med honung till mjöd. Mjödet gjorde
den, som drack därav, till skald.
Kväsi- (lat. qua’si, liksom), skenbar, oäkta,
sken-.
K vass. 1) Rysk allmogedryck av malt och
rågmjöl, som underkastats ättiksyrejäsning. — 2)
Sumpfartyg el. båt med ”sumprum” för fraktning
av levande fisk.
Kva’ssia, Lignum qua’ssiae, veden av Quassia
amara (fam. Simarubeae), buske el. litet träd med
röda blommor i grentopparna, växande i
Nederländska Guayana och omnejd. K. innehåller flera
bitterämnen, k v a s s i i n och k v a s s o 1.
Drogen nyttjas som digestionsförbättrande
bittermedel, mest i s. k. beska teer. Spånor av ved av
jamaica-k., begjutna med varmt vatten, användas
som fluggift. Extrakt på k., försatt med
såpvat-ten, brukas mot skadeinsekter i trädgårdar.
Kvast, bot., se Blomställning.
Kvastpiggsvin, Atherüra, släkte av fam.
piggsvin, omfattande 2 arter med relativt svagt
utbildad taggbeklädnad och lång, fjällbeklädd, i
spetsen med en kvast av långa taggar försedd svans.
Afrikanska k., A. africana, blir 60 cm långt och
förekommer från Sierra Leone till Angola. A.
macroura finnes i Bortre Indien.
Kvate’rn, lägg av 4 ark papper inuti varandra.
Kvaterniöner, mat., kallas vissa storheter,
genom vilka en punkts läge i rymden kan
analytiskt representeras och medelst vilka flera
geometriska och mekaniska frågor kunna på ett
enkelt sätt lösas. Kvaternionkalkylen
utgör en generalisation av den metod för punkters
representation medelst imaginära tal, som under
1800-talets början vann insteg, särskilt genom
Gauss. Den uppfanns av William Hamilton.
kvcm, förk. för kvadratcentimeter.
kvdm, förk. för kvadratdecimeter.
Kvebrachobark [-a’t/å-], se Quebracho.
Kved, livmoder; moderliv (i högre stil).
Kwei-, i geogr. namn, se Kuei-.
Kwen-lun, se Kun-lun.
Kvenna, övre loppet av Månelven, Norge.
Kvenneberga, sn i Kronobergs län, Allbo hd,
n. v. om Alvesta; 35,66 km2; 318 inv. (1952).
Mossrik skogstrakt. 557 har åker. Hade 727 inv.
1870. Begravningsplatsen kring den 1840 rivna
träkyrkan är bevarad. Ingår i Hjortsberga och
K. pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt.
Tillhör storkommunen Hjortsberga.
Kverrestad, sn i Kristianstads län, Ingelstads
hd, ö. om Tomelilla; 21,01 km2; 906 inv. (1952).
Småkullig slättbygd. 1,917 har åker.
Stationssamhället Lunnarp har 238 inv. (1951). Nuv.
kyrkan är från 1873. Ingår i K:s och Smedstorps
pastorat i Lunds stift, Ingelstads kontr. Tillhör
storkommunen Smedstorp.
Kversetin, pentaoxiflavon, ett färgämne, som
i form av en glykosid, kversitrin, förekommer
bl. a. i barken i den nordamerikanska färgeken
(Quercus tinctoria’). K. förekommer i handeln
under namnet f 1 a v i n och nyttjas som målarfärg
samt i färgerier och tryckerier.
Kverula’nt, ständigt klagande. — K v e r
u-1 a’n s, klandersjuka, grälsjuka. —
Kverulé-r a, uppträda som kverulant.
Kvesäl, se Quetzalfågeln.
Kvestorer (lat. quaestöres), ämbetsmän i det
gamla Rom, omtalade urspr. som brottmålsdomare
men i historisk tid uteslutande i samband med
ekonomiska uppgifter, främst som föreståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
