- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
91-92

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvicksilverföreningar - Kvicksilverförgiftning (merkurialism, hydrargyros) - Kvicksilverjodid, Kvicksilverklorid - Kvicksilverlikriktare - Kvicksilvermalm - Kvicksilversalvor - Kvicksilversulfat, Kvicksilversulfid - Kvicksten - Kvicksund - Kvicktionde - Kvidd - Kvidinge - Kvidja (Qvidja) - Kviðuháttr - Kvietism - Kviga - Kviinge - Kvikkjokk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91 Kvicksilverförgiftning—Kvikkjokk 92

hetta kvicksilver med en koncentrerad lösning av
kaliumpentasulfid el. genom att upphetta den
svarta modifikationen med en
natriumsulfidlös-ning; användes som målarfärg.
Kvicksilvercyanid Hg(CN)2 är ett färglöst, i vatten
lätt-lösligt salt. Är så starkt komplexbildande, att
dess lösning icke ger några av de typiska
reaktionerna för Hg++jonen. Olösliga metallcyanider
gå i lösning vid tillsats av merkurisaltlösningar
under bildning av kvicksilvercyanid. K v i c k s i
1-verfulminat, Hg(CNO)2, knallkvicksilver.

Kvicksilverförgiftning (merkurialism,
hydrargyros) uppträder i akut, subakut el.
kronisk form. Akut k. uppkommer, då på kort
tid stora kvicksilvermängder upptagas. Den för
ofta till döden genom inflammation antingen i
mage och tarm (svåra buksmärtor, diarré,
kräk-ningar) el. i njurarna (äggvitesjukdom).
Subakut k. uppkommer vid ihållande tillförsel av
måttliga kvicksilvermängder, vanl. vid
kvicksilverkurer mot syfilis. Dess första symtom brukar
vara inflammation i munnen (tandköttet och
tungan). Senare tillkomma spottflöde och tecken på
inflammation i tjocktarmen, kolit. Denna k. går i
regel lätt över, om kuren avbrytes. Kronisk
k. uppkommer vid ständigt upprepat upptagande
av små kvicksilvermängder, t. ex. hos personer,
som i kemiska el. andra laboratorier, gruvor
m. m. dagl. utsättas för kvicksilverångor. Den
ger i första hand symtom från nervsystemet: till
att börja med retlighet, oro, ångest, sömnlöshet,
omotiverade vredesutbrott. Senare inställa sig
skakningar, ev. kramper och förlamningar,
ävensom depression och avtyning, om vederbörande
fortfarande utsättes för giftets inverkan.

Kvicksilverjodid, Kvicksilverklorid, se
Kvicksilver f öreningar.

Kvicksilverlikriktare, se Elektriska likriktare.
Kvicksilvermalm, se Cinnober och Kvicksilver.
Kvicksilversalvor. G r å s a 1 v a, ungue’ntum
hydra’rgyri, beredd av 36 d. exstinguerat
kvicksilver, 44 d. bensoeister och 20 d. talg, användes
till ingnidning vid syfilitiska åkommor samt mot
ohyra. — Kvicksilveroxidsalva,
ungit-entum hydrargyri o’xidi praecipitäti, beredd av
nyfälld kvicksilveroxid, lanolin och vaselin,
innehåller 10% kvicksilveroxid. Användes, utspädd
till 1 å 2%, för behandling av vissa
ögonsjukdomar. På gr. av sin giftighet ha k. i den
moderna läkekonsten alltmer ersatts av mindre
giftiga medel.

Kvicksilversulfät, Kvicksilversulfid, se
Kvicksilverföreningar.

Kvicksten, äldre benämning på järnmalmer
med hög järnsilikat- el. titansyrehalt, vilka vid
smältning i masugn ge en svart, skärande slagg.

Kvicksund, stations- och villasamhälle inom
Rytterns och Tumbo kommuner i resp.
Västmanland och Södermanland; 591 inv. (1951), därav
336 inom Ryttern. Samhället ligger vid det smala
sundet Kvicksund, det enda, som leder in i
mälarfjärden Galten. Sundet, som av gammalt
varit ett viktigt färj ställe, passeras nu på
svängbro av såväl landsväg som järnvägen Oxelösund
—Kolbäck. Hamn.

Kvicktionde, tionde, som utgår av och i
levande husdjur.

Kvidd, zool., se Elritsa.

Kvidinge. 1) Sn i Kristianstads län, S. Åsbo
hd, på Söderåsens nordsluttning och närliggande
del av Ängelholmsslätten; 53,53 km2, 2,166 inv.
(1952). 3,567 har åker. Tomarps kungsgård m. fl.
egendomar. Kyrka av tegel från 1886 efterträdde
en romansk gråstenskyrka från noo-talet. Ingår
i K. och V. Sönnarslövs pastorat i Lunds stiit,
S. Åsbo kontrakt. På den forna exercisplatsen
Kvidinge hed står en minnesvård över
kronprins Karl August (död här 1810). — Utgör
storkommunen Kvidinge i Södra Åsbo och
Bjäre domsaga.

2) Municipalsamhälle (sedan 1932) i K.i), 5
km v. om Klippan vid statsbanelinjen
Hälsingborg—Hässleholm; 2,12 km2; 911 inv. (1952). J.
D. Stenqvist ab. äger pås- och kartongfabrik,
tryckeri och bokbinderi (firman etabl. 1894, 150
arb.), ab. T. Blüchers pappersindustri äger
pås-och kuvertfabrik (firman etabl. 1915, 35 arb.):
flera andra industrier.

Kvidja (Q vid ja), gods i Pargas kommun,
Åbo—Björneborgs län, Finland, ätten Flemings
äldsta stamgods, ägt bl. a. av Erik Fleming (d.
1548) och dennes son Klas (d. 1597).

Kvi’öuhåttr, versmått, se Fornyrdislag.

Kvieti’sm (av lat. qui’es, ro, vila),
mystisk-religiös riktning, som på 1500-talet uppstod inom
den romerska kyrkan. Tidigast och starkast
framträdde den i Spanien, där den nådde sin höjdpunkt
hos Molinos. På fransk mark företräddes den
av madame Guyon och Fénelon. Riktningen
utsattes för svåra, främst av jesuitorden framdrivna
förföljelser, och åskådningen fördömdes av
kyrkan. Mellan k. och den vanliga av kyrkan
accepterade mystiken finnes knappast någon principiell
skillnad. Hos k. betonas dock starkare det
fullständiga utrotandet av varje egen önskan el. vilja,
den ”heliga likgiltigheten”. Bönen blir blott ett
uttryck för den fullständiga resignationen inför
Gud. K:s ringaktning för de yttre kyrkliga
from-hetsövningarna gjorde den kyrkligt misstänkt. —
Litt.: H. Heppe, ”Geschichte der quietistischen
Mystik” (1875).

Kviga kallas hos nötkreatur och stundom
även vissa hjortdjur honan från i-års åldern
till första kalvningen (dessförinnan kvigkalv).

Kviinge, sn i Kristianstads län, ö. Göinge hd,
på Kristianstadsslätten, n. v. om Kristianstad;
32,19 km2, 1,033 inv. (1952). 1,313 har åker.
Egendomar: Hanaskog (se d. o.) och Västerslöv
(under Vanås). Stationssamhället Hanaskog
(608 inv.) har bl. a. parkettfabrik. På en holme
i Helgeån de nu utgrävda lämningarna av
medel-tidsfästet Hanaholm. Kyrkan av gråsten har
medeltida ursprung; tillbyggd i n. 1792. Ingår i K.
och Gryts pastorat, Lunds stift, ö. Göinge
kontrakt; tillhör storkommunen Knislinge.

Kvi’kkjokk, by och turistort i Jokkmokks sn
i Lappland, med vackert läge och yppig
vegetation vid övre ändan av sjön Saggat.
Turiststation, tillhörig Svenska turistfören. K. är en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free