Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvikkjokk - Kvillajabark - Kville - Kville härad - Kvillinge - Kvillsfors - Kvillängen - Kvinnestad - Kvinnliga akademikers förening - Kvinnliga medborgarskolan - Kvinnliga missionsarbetare (KMA) - Kvinnlig idrott - Kvinnofrid - Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar - Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté, KBK - Kvinnogymnastik - Kvinnor i statens tjänst, Föreningen - Kvinnornas demokratiska världsförbund - Kvinnorörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93 Kvillajabark—Kvinnorörelsen 94
av Lapplands främsta turistorter. Det står i
förbindelse med Jokkmokks järnvägsstation genom
en 50 km lång bilväg från stationen till
Björkholmen; därifrån båtled (och en kortare bilväg)
till K.; sammanlagd restid c:a 7 tim. Ang.
kyrka och kyrkobokföringsdistrikt se Jokkmokk. K.
kallas av lapparna Huttan (hyttan).
K villa’jabark, se Quillaja.
K ville, sn i n. Bohuslän, Kville hd; 173,95 km2,
3,972 inv. (1952), därav 766 i Fjällbacka
muni-cipalsamhälle. 4,107 har åker. K. är starkt
kuperat med odlade dalgångar. I K. ligga
fisklägena Kalvön, Dyngö och Hamburgsund
(324 inv., 1951). K. är mycket rikt på
fornläm-ningar. Kyrkan är från 1864. Ingår i K., Bottna.
Svenneby, och Fjällbacka pastorat i Göteborgs
stift. Vikornas s. kontrakt; utgör tills, m. Bottna
och Svenneby storkommunen Kville; 220,86
km2, 5,378 inv. (1952); i Norrvikens domsaga.
— Litt.: S. Stubelius, ”Boken om K gamla
kyrka” (1947).
Kville härad i Göteborgs och Bohus län, vid
kusten n. om Lysekil, omfattar socknarna Kville,
Bottna och Svenneby; 223,0 km2, 5,463 inv. (1951).
K. ingår i Norrvikens domsaga (tingsställe
Strömstad), Norrvikens fögderi och Vikornas s.
kontrakt av Göteborgs stift.
Kvillinge, sn i Östergötlands län, Bråbo hd;
133,77 km2, 4,833 inv. (1952). 2,090 har åker. K.
är slättbygd söderut innanför Bråviken,
industrialiserad skogs- och bergsbygd norrut inom
Kolmården. Vid ö. stambanan ligga G e t å samt
industrisamhället Aby (2,217 inv. 1951) med Lod dby
(sulfitfabrik). Villasamhället J u r s 1 a s. v. om
Åby har 421 inv. Torshags bomulls- och
vigogne-spinneri n. om Åby tillhör Stockholms
bomullsspinneri och väfveri ab. Vid Ågelsjön ligger
Hults bruk; i Graversfors finnas väveri och
marmorindustri. Egendomar: Björnsnäs, Malmö,
Herrstaberg, Krusenhov, Stenkullen, Björn viken,
Fridhem, Lund, Kvillinge gård, Lida säteri och
Ringby. Den nuv. kyrkan byggdes 1788—90;
altartavlan av P. Hörberg. Ingår i K. och
Simons-torps pastorat i Linköpings stift, Norrköpings
kontrakt; utgör tills, m. Simonstorp
storkommunen Kvillinge; 26644 km2, 5,418 inv. (1952);
i Bråbygdens och Finspångs läns domsaga.
Kvillsfors, samhälle i ökna sn i Småland.
Kvillängen, förort till Göteborg, i Backa förs.
Kvinnestad, sn i Älvsborgs län, Gäsene hd,
s. v. om Herrljunga; 18,95 km2, 243 inv. (1952).
Spridd skogsbygd, delvis inom de forna
Svältor-na. 317 har åker. Kyrkan är uppf. omkr. 1200
och flera ggr restaur. Ingår i Nårunga,
Skogsbygdens, Ljurs, Ornunga, K:s och Asklanda
pastorat i Skara stift, Kallings kontrakt; tillhör
storkommunen Vårgårda.
Kvinnliga akademikers förening, se
Akademiskt bildade kvinnors förening.
Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad i
Juli ta sn, som öppnades 1925, vill skapa
samarbete mellan människor från olika arbetsfält och
livsområden samt öka samband mellan hem och
samhälle. Kurserna omspänna i regel 3 veckor,
och deras huvudsakliga ämne är
medborgarkun-skap. Bland initiativtagarna till skolan märkas
Kerstin Hesselgren, sedan starten ordf, i skolans
förtroenderåd, Honorine Hermelin, sedan starten
skolans rektor, och Elin Wägner.
Kvinnliga missionsarbetare (KMA), en av
Fredda Hammar (d. 1927) 1894 i Stockholm
stiftad missionsförening, som dels understödjer andra
missionsorganisationers arbete i Tanganjika och
Kina, dels driver självständigt arbete i Cooch
Behar i n. Bengalen och bland fjällfolket i
Jämtland och Härjedalen.
Kvinnlig idrott, se Idrott, sp. 832.
Kvinnofrid (fsv. qvinnafriper), den särskilda
frid, som skyddade kvinnan. Brott mot k., d. v. s.
våldtäkt, kvinnorov, blevo enl. edsöreslagarna
eds-öresbrott. I 1734 års lag räknas de ej som
eds-öresförbrytelser.
Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar,
fosterländsk sammanslutning för svenska kvinnor
med mål att ”väcka till Ev insikten om
nödvändigheten för Sverige att äga en stark och
för-svarsduglig flotta” och att underhålla kärleken
till och offervilligheten för fosterlandet. K.
stiftades 1895 och har kretsstyrelser i Stockholm,
Göteborg och Karlskrona.
Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté,
KBK, ett samarbetsorgan för svenska
kvinnoorganisationer med uppgift dels att förbereda och
planlägga kvinnornas frivilliga insatser till
landets tjänst i händelse av krig, dels att företa
åtgärder på skilda områden, som aktualiserades
genom den av 2:a världskriget orsakade kristiden.
K. utgjordes av en centralkommitté, till vilken
27 olika kvinnoorganisationer voro anslutna, samt
av c:a 400 lokalkommittéer ute i landet. Efter
2:a världskrigets slut upplöstes organisationen
1946.
Kvinnogymnastik, se Gymnastik.
Kvinnor i statens tjänst, Föreningen, en
1908 grundad rikssammanslutning av kvinnliga
tjänstemän inom alla grenar av den statliga
civilförvaltningen (2,600 medl. 1949). K., som är
ansluten till Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), omfattar endast en obetydlig del av de
kvinnliga statstj änstemännen. övervägande delen
av dessa är ansluten till de för män och kvinnor
gemensamma organisationerna.
Kvinnornas demokratiska världsförbund,
Women’s International Democratic Federation,
grundat i nov. 1945 med säte i Paris. K. skulle
ha till uppgift att samla världens demokratiska
kvinnosammanslutningar, bidra till att definitivt
utrota fascismen, säkerställa freden och försvara
kvinnornas rättigheter. Förbundet uppgavs 1948
företräda 80 mill. kvinnor i 56 länder. Ett starkt
kommunistiskt inflytande har gjort sig gällande
inom dess ledande kretsar.
Kvinnorörelsen, arbetet för att höja
kvinnans rättsliga, ekonomiska och kulturella
ställning till största möjliga likställighet med
mannens, har sin utgångspunkt i uppfattningen, att
kvinnan och mannen med var och en sin egenart
äro likvärdiga. Den leder sitt upphov från franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
