Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvintparalleller - Kvirinalen - Kvismaren, Västra och Östra - Kvissle - Kvistaberg - Kvistbro - Kvistofta - Kvistoftaån, Råån - Kvistrums skans (Kviströms skans) - Kvistrumsälven - Kvitt - Kvitta - Kvitten - Kvittens - Kvittning - Kvitto el. kvittens - kvkm, kvm, kvmm - Kvodlibet - Kvot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Kvintparalleller—Kvot
102
Kvintparalleller, mus., dets. som kvintföljder
(se Kvint i).
Kvirinälen, se Quirinalen.
Kvi’smaren, Västra och östra, två vid
Hjälmarens sänkning (1884—86) torrlagda sjöar
på Närkesslätten, s. ö. om Örebro, genomflutna
av Täljeån (nu Kvismare kanal). — Litt.: E.
Rosenberg, ”Oset och K.” (1934).
Kvissle, samhälle i Njurunda sn i Medelpad.
Kvistaberg, egendom i Bro och Låssa kommun,
Uppsala län, vid Brofjärden av Mälaren. Där
uppförde ägaren, Nils Tamm, 1919 ett
astronomiskt privatobservatorium, som 1944 donerades till
Uppsala observatorium. 1950 uppställdes här det
första i Sverige byggda Schmidt-teleskopet.
Kvistbro, sn i Örebro län, Edsbergs hd, på
Kilsbergen och närliggande del av Närkesslätten,
som här till stor del täckes av mossar och skog;
194,88 km2, 3,405 inv. (1952). Genomflytes av
Svartån. 2,410 har åker. I K. ligga
municipal-samhället Mullhyttan, brukssamhället Svartå och
industrisamhället Gropen, 283 inv. (1951).
Kyrkan, huvudsaki. av trä och spånklädd,
uppfördes 1662; ståtlig klockstapel. Pastorat i Strängnäs
stift, Edsbergs kontr. Tillhör storkommunen
Svartå.
Kvistofta, sn i Malmöhus län, Luggude hd,
vid Öresund, närmast s. om Hälsingborg; 20,3a
km2, 1,369 inv. (1952). Genomflytes i vacker
dalgång av Kvistoftaån; f. ö. bördig slätt. 1,829
har åker, egentlig skog saknas.
Stationssamhället V a 1 1 å k r a har 457 inv. Kyrkan torde
härstamma från omkr. 1300. Ingår i K. och
Glums-lövs pastorat i Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Tillhör storkommunen Vallåkra.
Kvistoftaån, Råån, i v. Skåne, från
Halmstads sn genom Vallåkradalen till Öresund vid
Rå (s. om Hälsingborg); flodområde 200 km2,
längd 30 km.
Kvistrums skans (K viströms skans),
n. om Uddevalla vid Kvistrumsälven i Foss sn,
Bohuslän, skådeplats för upprepade strider under
gränsfejderna ända sedan 1600-talet. Mest bekant
är striden vid K. 1788, då överste
Trane-felt med 800 man blev kringränd av de
dansknorska trupperna under prinsen av Hessen och
måste giva sig. Hela den svenska
försvarsstyr-kan måste därefter rymma fältet, men
diplomatiska påtryckningar medförde snart
fientligheternas inställande.
Kvistrumsälven, ibland använt namn på
Mun-kedals- och örekilsälvarnas förenade lopp (5 km)
till Saltkällefjorden av Gullmarsfjorden. I den
natursköna, smala Kvistrumsdalen går en fordom
strategiskt viktig väg. Jfr Kvistrums skans.
Kvitt (fr. quitte, av lat. quiètus, lugn, trygg),
fri från en skuld.
Kvitta, betala sin skuld genom avräkning av
motsv. fordran hos samma person.
Kvitten, Cydönia vulgäris, fam. Rosaceae, avd.
Pomoideae, litet träd (el. buske) i
Medelhavsländerna, odlat i mellersta Europa, med rödvita
blommor och äppel- el. päronlika, gröngula,
välluktande frukter. Fröna, kvittenkärnor,
klib
J rukt av kvitten.
ba samman (8—14)
i klumpar av slem
på skalets yta och
begagnas bl. a. till
att mildra smaken
av skarpa mixturer.
— Unga
kvittenbuskar användas
att därpå inympa
päronkvistar. Av
kvittenfrukter
lagas aromatisk
marmelad och gelé.
Kvitténs, se
Kvitto.
Kvittning. 1)
Upphävande av
två motstående
fordringar (fordran och genfordran)
genom deras avräkning mot varandra. Är t. ex.
A. skyldig B. samma belopp, som B. är skyldig
A., så sker uppgörelsen dem emellan lämpligast
genom att den enes tillgodohavande avräknas
(”kvittas”) mot den andres. K. kan bringas till
stånd genom överenskommelse. Men när k. ej
länder den ene borgenären till skada och
påkallas från den andres sida, får den förre ej
motsätta sig k. I enlighet härmed tillkommer rätt
till k. vardera borgenären, om de motstående
fordringarna äro likartade (bägge avse betalning
av penningar) och förfalla till betalning. Denna
kvittningsrätt har borgenär kvar, även om hans
fordran preskriberats eller genfordran överlåtits
till annan (dock ej vid innehavarepapper). För
k:s verkställande gälla olika regler, allteftersom
k. påkallas i vanlig rättegång, vid lagsökning el.
i konkurs; sistn. fall är särsk. uppmärksammat
på gr. av den förmån möjligheten att påyrka k.
mot en konkursgäldenärs genfordran innebär,
a!1-denstund fordrans hela belopp beräknas och ej
blott vad som motsvarar utdelningsprocenten i
konkursen. Se vidare Clearing.
2) K. förekommer ofta i politiska och
kommunala församlingar. En led., som är förhindrad
närvara vid en votering el. dyl., kan då avtala
med en led. av motparti att också utebli,
varigenom vederbörandes bortovaro ej påverkar
röst-ningsresultatet.
Kvi’tto el. kvitt e’n s, skriftligt avlämnings-,
mottagnings- el. betalningsbevis. — Kvittera,
lämna kvitto på något; återgälda; utjämna.
kvkm, kvm, kvmm, förk. för kvadratkilometer,
kvadratmeter, kvadratmillimeter.
Kvodlibet [kvå’d-] (lat. quo’dlibet, vilket som
behagas, litet av varje), musikaliskt k.,
skämtsam sammanställning av olika, bekanta
melodier i ett stycke.
Kvöt (av lat. quot, huru mycket?). 1) Matem.,
resultatet av en division, ibland endast
heltals-delen därav.
2) Ekon., polit. K. el. kontingent, andel
(vid fördelning). — Om kvotsystem inom
utrikeshandeln se Handelspolitik, sp. 843. Vid statlig
byggnadsreglering meddelas
byggnadstillstånden-ofta efter visst kvotsystem. — Enligt kartellavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
