Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvot - Kvotalag - Kvotitetsskatt - kwt, kWt - Kväkare - Kvälja dom - Kväljning - Kvällsposten - Kväner - Kvänum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103 Kvotalag—Kvänum 104
kunna i kartellen deltagande producentföretag
tilldelas viss andel av den av kartellen bestämda
totalproduktionen. — Även i andra sammanhang
förekomma kvotsystem, t. ex. vid reglering av
emigration och immigration.
Kvotalag, se Immigration.
Kvotitétsskatt, en sådan skatt, som uttages av
de skattskyldiga efter enhetlig skattesats. Av var
och en fordras skatt enl. samma kvot. Vid
re-partitionsskatt fixeras däremot det erforderliga
beloppet och fördelas därefter på de
skattskyldiga. K. innebär en viss säkerhet för
skattebetalaren, repartitionsskatten för staten.
kwt, k W t, äldre förk. för kilowattimme,
numera kWh.
Kväkare (eng. quakers, darrare), en i
England under den Cromwellska tiden kring
George F o x uppkommen mystisk-spiritualistisk
from-hetsrörelse, som i James N ayl er (d. 1660),
en f. d. puritansk bonde och krigare, fick sin
störste martyr och i Robert Barclay sin
främste apologet. Till en början förenad med en
extatisk entusiasm, som försatte hela kroppen i
darming (därav namnet), och ett
svärmiskt-revo-lutionärt inslag, som ledde till svåra förföljelser
från myndigheternas sida, gled kväkar fromheten
småningom in i ett lugnare skede, då rörelsens
starkt etiska och humanitära betoning klart
framträdde.
Som ”vännernas samfund” (Society of Friends)
ha k. eljest hållit fast vid de av Fox förfäktade
idéerna. Mot det yttre kyrkoväsendet sätta de
upplysningen genom ”det inre ljuset”. Skriften
får blott betydelse som förberedande
anknytningspunkt och väckelsemedel. Dop och nattvard ha
endast symbolisk betydelse och äro därför
överflödiga. K. vägra att avlägga ed och att göra
krigstjänst samt avvisa lyx och världsliga nöjen.
De ha gjort storartade insatser icke blott på det
filantropiska området (för tros- och kultfrihet,
fångvårdens förbättring, negerslaveriets
avskaffande, nykterheten, fredssaken och lindrandet av
nöden i Europa efter de båda världskrigen) utan
även i industriellt och merkantilt avseende. Inom
ramen för den s. k. Internationella k v
ä-karhjälpen (Quaker International Service)
användes sålunda av de amerikanska k:s
hjälporganisation (American Service Committee)
enbart under 1948 c:a 5 mill. $ för hjälparbetet
i de krigshärjade länderna. För sina insatser
härvidlag tilldelades American Service Committee
och den engelska Friends’ Service Council 1947
års fredspris.
Vid de gemensamma, av ritual och tid
obundna andaktsövningarna får vem som helst taga
till orda, även om numera på sina håll fast
anställda predikanter finnas. Känner sig ingen
manad, avvaktar man under tyst meditation vad
Anden vill ge; sång och musik förekomma icke.
Jämte dessa silent meetings förekomma även
möten för undervisning och evangelisation. The
monthly meeting, som består av en grupp lokala
meetings, bestämmer om medlemskap, tillsätter
”äldste” o. s. v. inom denna grupp, över monthly
meetings stå kvartalsvis sammanträdande quarterly
meetings, som bilda The yearly meeting,
samfundets högsta instans.
K. som bedriva en omfattande hednamission,
räkna f. n. omkr. 191,000 medl. i Storbritannien.
Anhängare ha de också bl. a. i Norge, Danmark,
Tyskland, Frankrike och Australien. I
Nordamerika, där W. Penn redan 1682 beredde dem
en tillflykt i den av honom grundade kolonien
Pennsylvania, splittrades k. på 1820-talet, då de
av den evangeliska väckelsen berörda kretsarna
bildade ett samfund av s. k. evangeliska
vänner (evangelical friends), som genom att
framhäva Kristi betydelse och bibelordets
normativa karaktär sökte värna sig mot
kväkarpre-dikanten E. H i c k s’ rationalistiska och panteis
tiska utbildning av läran om det inre ljuset. In
alles uppgå k. i U.S.A. till omkr. 119,000 pers.
Litt: ”Journal of the Friend’s Historical
Society” (1903 f f.); E. Grubb, ”What is
Quaker-ism?” (1917); R. M. Jones, ”The later periods
of Quakerism” (2 bd, 1921), ”K:s tro och
livsåskådning” (1934); A. N. Brayshaw, ”The
Quakers” (1927); W. W. Comfort, ”Quakers in the
modern world” (1949); A. Raistrick, ”Quakers
in Science and industry” (1950).
Kvälja dom, göra sig skyldig till domkval
(se d. o.).
Kväljning, den känsla av obehag, som
föregår och åtföljer kräkning.
Kvällsposten, konservativ aftontidning i
Malmö, grundad 1948, utgavs till Vi 1950 varje
söndag, sedan daglig. Nämnda dag uppgick i K.
Skånska Aftonbladet K., som främst är
inriktad på nyheter och reportage, äges av
Kvällspostens ab., dotterbolag till Sydsvenska Dagbladets
ab. Ansvarig utg. är Sven-Olof Berlin (f. 1910).
Kväner, i isländska och norska källor samt i
den av Alfred den store verkställda
angelsaxis-ka bearbetning av Orosius’ världshistoria omnämnt
folk av sannolikt finsk härstamning; i sistn. källa
nämnes även K vänland, beläget över fjällen
mittemot det norska Nordland. Betydelsen av
namnet k. är okänd. Med notiserna om k. ha
hos Adam av Bremen kombinerats från antika
källor härrörande uppgifter om de långt i n.
bosatta amasonemas land, varvid k. misstolkats
som ”kvinnor”. Så uppger Adam av Bremen,
att en son till Emund Gamle omkommit på
krigståg till kvinnornas (d. v. s. kvänernas) land.
Finska forskare anse namnet k. sammanhänga med
Kainuu, benämningen på en del av n.
Österbotten, till sin härledning omtvistat. — Sedan
1500-talet kallas de norska finnarna k.
Kvänum. 1) Sn i Skaraborgs län, Skånings
hd, på Skaraslätten, s. v. om Skara; 29,28 km2,
1,337 inv. (1952). 2,120 har åker; skog saknas.
I socknen ligga K.2) och egendomarna Badene
(statens) och Skultorp. Kyrkan är från 1867;
restaur. 1948. Ingår i N. Vånga, Edsvära och
K:s pastorat i Skara stift, Vånga kontrakt. Utgör
tills, m. Jung, Fyrunga, öttum, N. Vånga och
Edsvära storkommunen Kvänum; 207,98 km2 ;
4,664 inv. (1952); i Skarabygdens domsaga.
2) Municipalsamhälle (sedan 1913) i K.i), vid
statsbanelinjen Skara—Vara; 0,59 km2; 668 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
