- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
119-120

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kylteknik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

119

Kylteknik

120

Fig. 3. Platen-Munters’ kylapparat.

av inre korrosion och därmed följande
utveckling av vätgas. — Dyl. absorptionsapparater
ha fått användning inom bl.a. kemisk industri,
särsk. där låga temp. erfordras och där billig
ånga står till förfogande. — En av de
intressantaste tillämpningarna på absorptionskylprincipens
idé utgör Platen-Munters’ kylapparat (fig. 3).
Vid denna apparat, som kan bestå enbart av
sammansvetsade järnrör, saknas den för
Carré-ma-skinen karakteristiska vätskepumpen och
likaså reduktions- och expansionsventiler. Alla delar
av apparaten kommunicera öppet med varandra.
Vad som gör det möjligt att i detta system
samtidigt erhålla såväl kondensation av köldmedium
(ammoniak) som köldalstring är, att detsamma
från början fylles med en i kylprocessen icke
deltagande, tryckutjämnande gas (vanl. vätgas).
Apparaterna ha fått en mycket stor marknad
(t. o. m. 1949 hade i hela världen mer än 4 mill.
ex. tillverkats), dels beroende på deras ljudlöshet,
dels därför att de kunna drivas med billigt
värme (gas el. fotogen). Luftkylda apparater enl.
Platen-Munters byggas ej i större enheter än
för c:a 125 kcal/h.

Flytande luft. Framställningen av
flytande luft sker med tillhjälp av kalluftsprocesser
av expansionstyp. Principiellt stå två metoder
(Claudes och Lindes) till förfogande. Enl.
Clau-de komprimeras luft till c:a 21 at., varefter en
del (c:a 75%) av densamma får expandera till
atmosfärtryck i en kolvmaskin (el. enl. ryssen
Kapitsa i en turbin). Den så erhållna kalla
luften får nedkyla dels återstående mängd
(25 °/o) komprimerad luft, dels efteråt hela den
komprimerade luftmängden från kompressorns
kylare. Apparaten arbetar småningom ned sig
själv i temp., så att de 25 procenten komprimerad
luft kylas till c:a —1500, varvid kondensation
sker. — Motsv. anordning enl. Linde grundar sig
på den s. k. Thomson-Joule-effekten, d. v. s. på
fenomenet, att komprimerade gaser avkylas något,
då de utströmma genom en strypventil, trots att
därvid icke något mekaniskt arbete uträttas.
Temp.-sänkningen uppgår för luft till c:a 450 vid
expansion från ett tryck av 200 at., vilket är
vad som förekommer vid aktuella apparater. Hur
en Lindeapparat i förenklat utförande är
an

ordnad, framgår av fig. 4. — Den tekniska
användningen av flytande luft är mycket
betydande ; ämnet begagnas näml, som
utgångsmaterial vid framställning av den för
autogen-svetsning erforderliga syrgasen. — Vid all
apparatur för flytande luft är det viktigt, att
insugningsluften så långt som möjligt befrias
från fuktighet. Bland övriga, kommersiellt
viktiga tillämpningar av k. märkas luftbehandling
(luftkonditionering), kylning av lokaler,
fartygslastrum o. s. v. för fryslagring, resp, kyltransport
av livsmedel samt härmed kombinerade
anläggningar för själva nedfrysningen (se
Djupfrys-ning). — Flertalet livsmedelsaffärer äga
numera k y 1 r u m el. åtm. större kylskåp. Dyl.
skåp användas i praktiskt taget alla restauranger
och storkök; mindre kylskåp nyttjas i stor
utsträckning i hemmen. I amerikanska och
numera även svenska hushåll äro kylboxar för
in-frysning och lagring av t. ex. köttvaror vanliga.
U.S.A. är föregångare även i vad avser
användning av kylda s. k. locker plants, ett slags till c:a
—150 kylda kollektivlagerhus med låsbara boxar,
påminnande om bankernas kassafack. — Inom
industrien, särsk. den kemiska, användes artificiell
kylning i stor utsträckning. Bryggerinäringen
torde ha varit den första att nyttiggöra k. Även
konstsilkesindustrien är en betydande konsument
av konstgjord kyla. Likaledes användas
kyIprocesser i stor utsträckning för utfrysning av
salter ur lösningar och nyttjas även för
dehydre-ring av t. ex. penicillin. Även bageriindustrien
har börjat nyttiggöra k., bl. a. för kylning av
deg. Nybakat bröd kan hållas färskt under flera
veckor, om det snabbt nedkyles till —200 å 25°.
Vissa typer av plaster och konstgummi
syntetiseras vid temp. från —500 till —1000; åldring
av högvärdiga stål och legeringar gynnas genom
nedkylning till liknande låga temp.; konstkylning
av kylvätskan till —io° har vid användning av
hårdmetallskär i verktygsmaskiner visat sig
medge en ökning i avverkningen med intill 100 °/o.
— Ett annat, mycket stort område inom k. är
tillverkning av kristallis och mjölkis. Slutl.
utgöra s. k. värmepumpanläggningar
en renodlad tillämpning av k. En värmepump
utgör närmast en omvänd kylanläggning, m. a. o.
en apparat, där det i kondensorn avgivna
värmet utnyttjas, under det att evaporatorn får
avge sin kyla t. ex. till grundvattnet el. marken.

Fig. 4. Flytande-luft-maskin enl. Linde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free