Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkhult - Kyrkliga enhetssträvanden i nutiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Kyrkliga enhetssträvanden
132
rik på småsjöar. 2,820 har åker. Vid kyrkbyn
ligger handelsplatsen Tulseboda (631 inv.,
1951) med provinsialläkare, brunns- och
badanstalt. Vid statsbanelinj en Älmhult—Sölvesborg
ligger V i 1 s h u 11 (226 inv.) med träindustri,
stenhuggeri m. m. I Hemsjö vid fall i
Mör-rumsån äger Sydsvenska kraft-ab. två
elkraftverk om tillsammans 7,000 hk; träförädling,
kvarn. Flera stenbrott (diabas) finnas,
därjämte torv- och torvströfabriker, mindre
träindustrier m. m. Kyrkan av gråsten byggdes
1864—65; restaurerades 1930. Före 1865
utgjorde K. en del av Jämshögs förs. Pastorat
i Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Utgör storkommunen Kyrkhult; 202,92 km2;
4,055 inv. (1952); i Listers och Sölvesborgs
domsaga. —Litt.: ”K. 1865—1940” (1940).
Kyrkliga enhetssträvanden i nutiden.
Under 1900-talet ha inom flera evangeliska
kyrkosamfund starka strävanden förmärkts i riktning
mot ömsesidigt samförstånd, samarbete för
gemensamma mål och återförening av enskilda
grupper, varvid även slutmålet av en i det yttre
enad kristenhet vunnit ny aktualitet. Ansatser
i denna riktning gjordes på 1800-talet alltsedan
bildandet (1846) av Evangeliska
alliansen. Betydelsefullast voro de inom alla
evangeliska samfund spridda ungdomsorganisationerna
Kristliga föreningen av unge män
(K. F. U. M.) och Kristliga
föreningen av unga kvinnor (K. F. U. K.) samt
Kristliga studentvärldsförbundet.
De internationella k. ha förberetts dels genom
sammanslutningar av kyrkor i olika länder på
konfessionell bas, dels genom nationella
federa-tionsrörelser. Till de förra äro att räkna den
anglikanska biskopskonferensen
(Lambethkonfe-rensen), som sedan 1867 sammanträder i regel
vart 10:e år, samt de olika reformerta
världsförbunden: presbyterianernas (grundat 1875),
metodisternas (1881), kongregationalisternas
(1891) och baptisternas (1905). För de luterska
kyrkornas vidkommande har Allmänna
evangelisk-lutherska konferensen, som 1868 inrättades
som en sammanslutning av de tyska luteranerna,
småningom utvidgats till en internationell
organisation men har i denna egenskap ersatts av
Lutherska världskonventet, vars första
sammanträde hölls i Eisenach 1923. Blpnd de nationella
federationerna märkas de engelska frikyrkornas
National Council of Evangelical Free Churches
(bildat 1895), La Fédération protestante de
Fran-ce (1905) och Federal Council of the Churches
of Christ in America (1908). Fastare
konstitutionell karaktär än dessa ha det 1920 bildade
schweiziska kyrkomötet och framför allt det
tyska kyrkoförbundet (Deutscher Evangelischer
Kir chenbund), som konstituerades 1922 och
förberett den enade tyska rikskyrkan. Av särskild
betydelse är de skotska presbyterianska
kyrkornas återförening 1929.
Internationellt samarbete mellan de evangeliska
kyrkorna kom först till stånd på missionens
område. Världsmissionskonferensen i Edinburgh
1910 gav upphov till Internationella
missionsrå
det, vars sammanträde i Jerusalem (1928) har
betydelse också i k:s historia. Men
Edinburgh-konferensen gav jämväl impulsen till en av de
världsomspännande k., Faith and Order-rörAsen,
till vilken initiativet togs inom den amerikanska
episkopalkyrkan på dess generalkonferens i
Cin-cinnati 1910. Man beslöt här att till samtliga
kristna kyrkor låta utgå en inbjudan till en
konferens för att undersöka, såväl vad de hade
gemensamt som vad som skilde dem åt med
avseende på bekännelse (faith) och kyrkoförfattning
(order). Ledarna för denna rörelse voro dess
förste generalsekr. R. H. Gardiner (d. 1924) och
biskop Ch. Brent (d. 1929). Inbjudningen rönte
ett växlande mottagande. Medan den romerska
kyrkan avböjde, ställde sig de österländska
kyrkorna sympastiskt, och på den förberedande
konferensen i Genève 1920 deltogo medl. av de flesta
protestantiska samfunden jämte orientaliska
kyrkomän. 3/s—2 Vs 1927 kunde den stora World
Con-ference on Faith and Order hållas i Lausanne
under Brents ordförandeskap. Här deltogo nära
400 ombud för så gott som alla protestantiska
samfund samt de österländska kyrkorna. Ehuru
de mycket djupgående differenserna mellan de
deltagande samfunden, särsk. med avseende på
kyrkan och sakramenten, klart kommo till
uttryck, präglades förhandlingarna av en påtaglig
vilja till förståelse, och i fråga om det centrala
kristna budskapet konstaterades en betydelsefull
endräkt. Konferensen tillsatte en kommitté, som
sedan (utom 1932) hållit årliga sammanträden
(nuv. ordf, ärkebiskop Y. Brilioth). Den svenska
kyrkan har från början tagit aktiv del i Faith
and Order-rörelsen. Ärkebiskop Söderblom var
vid konferensen i Lausanne 1927 ordf, i en av
sektionerna.
En annan linje inom de världsomspännande
k. representeras av Världsförbundet för
främjande av mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden
(Allmänkyrkliga världsförbundet), grundat 1914,
efter 1 :a världskriget förnyat 1919. Förbundet
har hållit en serie större konferenser, i
Köpenhamn 1922, i Stockholm 1925 (omedelbart före
Ekumeniska mötet) och i Cambridge 1931.
Därjämte har ett arbetsutskott hållit årliga
sammanträden, och ett antal regionala konferenser
ha ordnats. Sin uppgift har Världsförbundet
begränsat till att genom kyrkosamfunden verka för
fred och samförstånd mellan folken. Det har
därigenom framför allt kommit att framstå som
ett betydelsefullt organ för de kyrkliga
freds-strävandena.
Den tredje huvudlinjen inom de internationella
k. utgör Life and Work el.
Stockholms-rörelsen, så benämnd efter den i Stockholm
1925 hållna världskonferensen för kyrkornas
enande i ”liv och arbete”, Universal Christian
Conference on Life and Work, i Sverige vanl.
känd som Ekumeniska mötet. Denna
konferens framgick ytterst ur de försök, som på
ärkebiskop Söderbloms initiativ gjordes av
neutrala kyrkomän för att under x:a världskriget
genom en sammankomst av representanter också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
