Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkomöte - Kyrkoordning - Kyrkoplikt - Kyrkoregemente - Kyrkornas världsråd - Kyrkoråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145 Kyrkoordning—Kyrkoråd 146
som av domkapitlet i biskops ställe utsetts, 4
teol. prof., 2 från varje univ., samt en med
fullmakt å ord. ämbete el. tjänst vald prästman från
varje stift och en från Stockholms stad; valda
lekmannaombud: 2 från Stockholm, 1 från
Visby stift, 2 från vart av de övriga stiften samt
5 från av konungen bestämda valdistrikt). Genom
den nya k. f. ang. allmänt k. 22/4 1949 inträdde
en stark förskjutning i relationen mellan antalet
prästerliga ombud och lekmannaombud. Antalet
led. bestämdes till 100, näml. 43 prästerliga
ombud och 57 lekmannaombud. I fråga om
biskoparna och representanterna för de teol.
fakulteterna äro bestämmelserna oförändrade. Stiften ha
att utse 26 valda ombud, 3 för Lunds stift, 1
för Visby stift, 2 för vart och ett av de övriga
stiften. För stiftsombuden och lekmannaombuden
väljas suppl. till samma antal. Cheferna för
Ju-stitie- och Ecklesiastikdep. äga rätt att närvara
och deltaga i k:s överläggningar men ej i
besluten, därest de ej äro valda till ombud.
Lekmannaombuden utses, om församling utgör särskilt
valdistrikt, av kyrkofullmäktige el., där sådana ej
finnas, å kyrkostämma. I valdistrikt, bestående
av 2 el. flera församlingar, väljas elektorerna
av särskilda delegerade, utsedda församlingsvis
av kyrkofullmäktige, resp, kyrkostämma. De
valda elektorerna sammanträda inom varje
valkrets inför en av domkapitlet utsedd valförrättare
och välja där lekmannaombud. Vid k. 1938
fun-nos f. f. g. kvinnor bland lekmannaombuden.
Ordf, i k. är ärkebiskopen el. den bland övriga
biskopar, som konungen vid ärkebiskopens förfall
utser. ”K. tillkommer att upptaga kyrkliga
ärenden, som Konungen till detsamma överlämnar el.
varom fråga av någon dess led. väckes”.
Motionstiden är begränsad till 8 dagar efter den dag, till
vilken k. sammankallats, såvida icke motion
för-anledes av särskilda omständigheter, som vid k.
inträffat. Vid varje k. skola utses 3 utskott:
1) Kyrkolagsutskottet för behandling av
kyrkolags- och privilegieärenden, 2)
Expeditionsut-skottet för uppsättande av förslag till k:s
skrivelser, 3) Ekonomiutskottet för behandling av
ärenden av ekonomisk natur. Förekomma
ärenden om antagande av el. ändring i
bibelöversättning, psalmbok, evangeliebok, kyrkohandbok el.
katekes, tillsättes ett beredningsutskott. För
utredning av ärenden, som höra till
Kyrkolagsutskottet, kan även ett s. k. särskilt utskott
tillsättas, och för behandling av ärenden, som ej
tillhöra något av de nämnda utskotten, kan
tillsättas ett s. k. tillfälligt utskott. K. äger inom
sig utse en utredningsnämnd, bestående av 3
prästerliga ombud och 4 lekmannaombud, med
uppgift att till nästkommande k. förbereda
ärenden, som av k. överlämnats till nämnden. — Varje
led. av k. har 1 röst. För att k. skall ha ansetts
lämna sitt bifall, fordras, i fråga om antagande
av ny bibelövers., psalmbok, evangeliebok,
kyrkohandbok el. katekes, att 2 A av de närvarande led.
äro ense. För antagande av ny kyrkolag fordras
samtycke av k. K. äger i övrigt endast rätt att
göra underdåniga utlåtanden, föreställningar och
önskningar, som anmälas hos konungen. — Litt.:
Y. Brilioth, ”Svensk kyrkokunskap” (2:a uppl.
1946).
Kyrkoordning, beteckning för lagsamlingar
ang. den svenska evangeliska kyrkan, tillkomna
före 1686. Viktigast var den av Laurentius Petri
utgivna, tr. 1571, antagen 1572 och ånyo
stadfäst på Uppsala möte 1593. Inom de olika stiften
kompletterades denna efter hand av särskilda
stiftsordningar (synodalakter), tills den ersattes
av 1686 års kyrkolag. — S. Kjöllerström,
”Svenska förarbeten till k. av år 1571” (1940).
Kyrkoplikt kallades förr den kyrkliga
handling, varigenom en statskyrkans medlem, som
genom ett begånget brott förverkat sin delaktighet
i församlingen, åter upptogs i församlingens
gemenskap. K. bestod i att brottslingen erkände
sin skuld, betygade sin ånger däröver, bad Gud
och församlingen om tillgift samt utlovade bot
och bättring, varefter prästen tillsade honom
förlåtelse. K. var antingen uppenbar el. enskild. U
p-p e n b a r k. ägde rum inför hela församlingen
vid den allmänna gudstjänsten, varunder
brottslingen hade sin plats på den s. k. p 1 i k t p a 11 e n.
Enskild k. försiggick i sakristian el. i kyrkan
före el. efter gudstjänsten i närvaro av några av
prästen bland församlingens äldste utsedda
personer. Urspr. hade k. varit en försoningsakt, som
stod öppen för en ångerfull brottsling, som ville
åter bli delaktig av kyrkogemenskapen. Efter
hand hade emellertid världslig lag stadgat k. som
påföljd för vissa förbrytelser. Som s. k.
skamstraff kvarstod k. i lagstiftningen, ända tills den
avskaffades genom k. f. 4 maj 1855.
Kyrkoregemente (ty. Kirchenregiment’), i
allm. ledning av ett kyrkosamfund; i inskränkt
mening de tyska landsfurstarnas vid
omvälvningen efter i:a världskriget avskaffade styrelse av
kyrkan i sina stater.
Kyrkornas världsråd, se Kyrkliga
enhetssträ-vanden.
Kyrkoråd skall enl. lag 6/e 1930 om
försam-lingsstyrelse finnas i varje kyrkoförsamling. Två
el. flera förs, kunna, även om de icke utgöra en
kyrklig samfällighet, förena sig om gemensamt
k. Förs., som bilda ett pastorat, skola, med rätt
att utse särskilda k., ha ett gemensamt k. för vård
om pastoratets gemensamma angelägenheter. K:s
led. väljas av kyrkostämman el. kyrkofullmäktige
för en tid av 4 år. Antalet led. må, ordf,
inberäknad, icke understiga 5 el. överstiga 11. Valbar
till k. är endast den, som är röstberättigad å
kyrkostämma samt boende inom församlingen och
uppnått 23 års ålder och ”kan anses . . . vilja
främja församlingslivet”. Ordf, i k. är
församlingens kyrkoherde el. den präst inom förs., som
denne därtill förordnar. K. tillkommer att ”i
avseende på religionens och sedernas vård vaka
över efterlevnaden av därom gällande
författningar”, upptaga frågor om oordning och oskick
vid gudstjänsten, vaka över att kyrklig tvedräkt
och söndring förhindras, tillsätta och avskeda
”andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare
och klockare”, ”vårda församlingens för
kyrkliga ändamål avsedda egendom och handha de
medel, som skola användas för nämnda ändamål”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
