Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kål - Kåldolma - Kålfjärilssläktet - Kålfluga - Kålfly - Kålgallmygga - Kålgallvivel - Kållands härad - Kållands kontrakt - Kållands-Råda - Kållands-Åsaka - Kållandsö - Kållered - Kållerstad - Kålltorp - Kålmalen - Kålmask - Kålmott - Kålpalm - Kålrabbi, Kålraps, Kålrot - Kålsenap - Kåltistel - Kålvivlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Kåldolma—Kålvivlar
160
Rapsfjäril, Pieris napi.
ettåriga åkerkålen (B. campestris)
härstammar sannolikt rovan el. turnips (B. rapa),
som är tvåårig och har strävhåriga blad; den
ansvällda köttiga roten har numera stor
användning som kreatursfoder (foderrova). En ettårig
form därav, ro vraps, odlas som oljeväxt.
Oljan utvinnes ur rapsfröna genom pressning;
pressresterna utgöra ett värdefullt kraftfoder
(rapskakor). — Svart senap beredes av
fröna av B. nigra, som växer vild el. förvildad
i s. och mellersta Sverige.
Kåldolma (av turk, dolmä, fyllning), en
kryddad blandning köttfärs och (vanl.) risgryn, brynt
och stekt i omhölje av förvällda vitkålsblad.
Kålfjärilssläktet (Pieris) omfattar tre
allmänna arter, vilka alla äro skadedjur.
Kålfjä-r i 1 e n, P. brassicae, rovfjärilen, P. rapae,
rapsfjärilen, P. napi, alla vita med svarta
teckningar. Den
vanligaste arten är
kålfjärilen. Larven
(kålmasken) är
ljust gulgrön med
täta, svarta
vårtprickar ; den blir
5 cm lång,
övervintringen sker i
puppstadiet, och
under sommaren
utvecklas två
generationer i s.
Sve
rige, under gynnsamma somrar tre. Kålfjärilen
uppträder i Sverige periodiskt med stora
härjningar. Av besprutningsvätskor äro
nikotinhal-tiga preparat bäst.
Kålfluga, Hylemyi’a (Chorto’phila) bra’ssicae,
till fam. blomflugor hörande fluga med brun el.
gröngrå bakkropp med mörkt mittband och
askgrå rygg, ben svarta, längd 6 mm. Larven är
vit, cylindrisk, avsmalnande framåt, avtrubbad
baktill och har där en krans av små vårtor.
Nära släkt är den större k. (H. floralis), som
för ett liknande levnadssätt. K. framkomma i
maj—juni och lägga sina ägg på rothalsen el.
nedre delen av stjälken hos olika kålslag;
larverna tränga ned i jorden och angripa rötterna,
så att plantorna vissna. K. är utbredd i hela
Sverige och är ett svårt skadedjur, vanskligt att
bekämpa.
Kålfly, zool., se Nattflyn.
Kålgallmygga, Cintarinia nastu’rtii, en mycket
liten, svartgrå och gul mygga, vars larver
framkalla krussjuka hos kålrötter, huvudkål, blomkål
och rovor.
Kålgallvivel, zool., se Kålvivlar.
Kållands härad i Västergötland, Skaraborgs
län, omfattar halvön Kållandsnäs i Vänern, vars
yttersta del utgöres av Kållandsö (61,10 km2;
c:a i,2oo inv.), begränsad i s. av de smala
Björn-och Ullersunden, samt det närmast s. därom och
v. om Lidan liggande fastlandet. Socknar:
Uve-red, Järpås, Häggesled, Lavad, Tranum, Tådene,
N. Kedum, Väla, Gillstad, Mellby,
Kållands-Åsaka, Råda, örslösa, Söne, Skalunda, Rackeby,
Gösslunda, Sunnersberg, Strö och Otterstad;
437,91 km2; n,oil inv. (1951).
Kållands kontrakt i Skara stift omfattar
huvuddelen av Kållands hd, delar av Ase och
Kin-nefjärdings hdr samt Lidköpings stad i
Skaraborgs län. K. består av följ. 8 pastorat:
Lidköping; N. Härene och Hovby; Sunnersberg,
Gösslunda, Strö, Rackeby och Skalunda; örslösa,
Söne, Väla och Gillstad; Råda, Kållands-Asaka
och Mellby; Tådene, Lavad, N. Kedum och
Tranum; Tun, Friel och Karaby samt Otterstad.
Kållands-Råda, storkommun i Skaraborgs län,
omfattar socknarna Råda, Mellby och
Kållands-Åsaka; 64,19 km2; 2,007 inv. (1952); i
Kinne-fjärdings, Kinne och Kållands domsaga.
Kållands-Åsaka, sn i Skaraborgs län,
Kållands hd, strax s. v. om Lidköping; 15,09 km2,
503 inv. (1951); jämn, odlad slätt. 1,171 har
åker. Kyrkan av sand- och gråsten är från
1200-talet. Restaur. 1948. Ingår i Råda, K. och
Mellby pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt.
Tillhör storkommunen Kållands-Råda.
Kållandsö, ö i Vänern, se Kållands härad.
Kållered, sn i Västergötland, Askims hd,
Göteborgs och Bohus län, vid Hallandsgränsen,
närmast s. om Mölndal; 24,63 km2; 1,541 inv.
(1951). Utgöres av odlade dalslätter och
mossar mellan kala el. ljungbevuxna berg. 411 har
åker. Industrisamhället Kållered (900 inv.) hör
till Göteborgs förortsområde. Vid Stretered
Göteborgs och Bohus läns vårdanstalt för
sinnes-slöa. Kyrkan är delvis av medeltida ursprung.
Ingår i Mölndals, K:s och Råda pastorat i
Göteborgs stift, Göteborgs ö. kontr. Utgör
storkommunen Kållered; 23,60 km2; 1,536 inv. (1952) ;
i Askims, Hisings och Sävedals domsaga.
Kållerstad, sn i Jönköpings län, Västbo hd,
v. s. v. om Värnamo; 37,95 km2, 370 inv. (1951).
Småkuperat, sjörikt skogs- och myrområde. 344
har åker. Kyrkan är från 1858. Ingår i Ås
och K:s pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt.
Tillhör storkommunen Reftele.
Kålltorp, stadsdel i Göteborg.
Kålmalen, Plute’lla maculipe’nnis, har
svartgrå—brungula framvingar med ett ljust, vågigt
band längs bakkanten; spännvidd 11—16 mm.
Larven är som äldre blekgrön med gult huvud
med mörka teckningar, längd 7—8 mm. Larverna
gnaga hål på bladens undersida och skada rovor,
kålrötter och kål.
Kålmask, se Kålfjärilsläktet.
Kålmott, se Mottfjärilar.
Kålpalm kallas flera olika palmer, vilkas späda
toppskott användas som grönsaker (”palmkål”),
t. ex. Ar eng a (i Ostindien), Euterpe (i tropiska
Sydamerika), Oreodoxa (på Antillerna) och
kokospalmerna.
Kålrabbi, Kålraps, Kålrot, se Kål.
Kålsenap, Hirschfe’ldia (el. Eruca’strwm)
Polli’chii, en omkr. 3 dm hög, tvåårig,
korsblom-mig ört med djupt parflikiga blad, ljusgula
blommor och trinda skidor. Växer på Tåkerns
stränder (Östergötland).
Kåltistel, se Tistlar.
Kålvivlar. Under detta namn sammanfattas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
