Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källsjö - Källskatt - Källs-Nöbbelöv - Källstad - Källstorp - Källunga - Källunge - Källö-Knipplan - Kälning - Kältring - Kälvene - Kämnär el. kämner - Kämnärsrätt (kämnersrätt) - Kämpagrav - Kämpande demokrati, Förbundet - Kämpavisor - Kämpe, Alfred - Kämpgrav - Kämpinge - Kändler, Johann Joachim - Kängurudjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Källskatt—Kängurudjur
168
reds pastorat i Göteborgs stift, Falkenbergs
kontrakt. Tillhör storkommunen Ullared.
Källskatt, skatt, som uppbäres genom att den,
som utbetalar den skattepliktiga intäkten till den
skattskyldige, innehåller ett mot skatten på denna
svarande belopp samt redovisar detta till staten.
Källs-Nöbbelöv, sn i Malmöhus län, Onsjö
hd, på den bördiga slätten ö. om Landskrona,
invid Teckomatorp; 7,68 km2, 247 inv. (1952).
734 har åker. Egendomar: Frälsegården,
Kullagården, Granliden, Källshög och Dorisborg. Nuv.
kyrkan började byggas 1950. Ingår i Svalövs,
K:s och Felestads pastorat i Lunds stift,
Rönne-bergs kontrakt. Tillhör storkommunen
Teckomatorp.
Källstad, sn i Östergötlands län, Dals hd, på
östgötaslätten, på nordsidan av Tåkern; 17,51
km2, därav 9,38 land; 159 inv. (1952). 665 har
åker. Egendom: Källstad. Kyrkan uppf. 1869
(tornpartiet medeltida). Ingår i örberga, Nässja,
Herrestads och K:s pastorat, Linköpings stift,
Dals och Lysings kontrakt. Tillhör
storkommunen östgöta-Dal.
Källstorp, sn i Malmöhus län, Vemmenhögs
hd, på Söderslätt, strax n. ö. om Smygehuk; 15,80
km2, 455 inv. (1952). 1,469 har åker; skog
saknas. I K. Jordberga (se d. o.) gods och
sockerbruk. Nuv. tegelkyrkan är från 1860 (tornet
1896). Ingår i K:s, Lilla Bedinge, Äspö och ö.
Klagstorps pastorat i Lunds stift, Vemmenhögs
kontrakt. Tillhör storkommunen Klagstorp.
Källunga, sn i Älvsborgs län, Gäsene hd, ö.
om Herrljunga; 29,83 km2; 348 inv. (1952).
Odlad bygd i s. kring kyrkan och i n. kring V.
stambanan. 423 har åker. Kyrkan anses
härstamma från iioo-talet. Restaur. 1945—47.
Ingår i Skölvene, N. Säms, Hovs och K.
pastorat i Skara stift, Ås kontrakt. Tillhör
storkommunen Gäsene.
Källunge, sn i Gotlands n. härad, Bäls ting,
ö. om Visby; 1835 km2, 294 inv. (1952). Bördig
slätt- och skogsbygd. 895 har åker.
Kalkstens-kyrka från omkr. 1100 (korbygget omkr. 1300).
Märklig väderflöjel av brons (1000-talsarbete).
Ingår i K., Vallstena Hejnums och Bäls pastorat
i Visby stift, Norra kontrakt; tillhör
storkommunen Dalhem.
Källö-Knipplan, municipalsamhälle (sedan
1915) och fiskläge i öckerö sn i sydligaste
Bohuslän, på öama Källö och Knipplan i
havsbandet 20 km v. om Göteborgs centrum; 0,50 km2,
637 inv. (1952). Fiskläget Knippla hade 226
yrkesfiskare 1945.
Kälning, en konkav profil(ering), t. ex. på en
list.
Kältring, landstrykare; tattare; kanalje,
stundom: stackare, ynkrygg.
Kälvene, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd,
inom Falbygden, s. ö. om Falköping; 6,54 km2,
178 inv. (1952). 434 har åker; skog saknas.
Tornlös medeltidskyrka; restaur. och tillbyggd
1929. Ingår i Yllestads, Vistorps, Näs,
Vartofta-Åsaka och K. pastorat, Skara stift, Vartofta
kontrakt. Tillhör storkommunen Vartofta.
Kämnär [^ä’- el. -ä’r], el. kämner (ty.
Kämmerer, av mlat. camerärius, ”kamrer”), led.
av kämnärsrätt (se d. o.).
Kämnärsrätt (k ä m n e r s r ä 11), numera
upphävd underdomstol i Sveriges städer. Enl.
stadslagen skulle utom rådstuvurätten finnas även
en lägre domstol ute på torget, vars medl.
kallades ”fogdar”. Sedermera flyttades domstolen
in i rådhuset i kämnärsstugan, och dess
medl. kallades kämnärer. Urspr. en
polisdomstol, upptog k. i början av 1600-talet (1619)
”alla ringa och smärre saker” och var en
allmän bagatell- och förlikningsdomstol. Med tiden
blev k. första instans i städerna för alla ej
privilegierade mål (1734). 1849 upphävdes k.,
och k:s mål tillföllo rådstuvurätterna. — Litt.:
C. T. Odhner, ”Bidrag till svenska
stadsförfattningens historia” (1861).
Kämpagrav, se Kämpgrav.
Kämpande demokrati, Förbundet,
förbund, bildat 1939 och huvudsaki. verksamt
under 2 :a världskriget. K. riktade sig särsk. mot
den nationalsocialistiska propagandan.
Kämpavisor, se Folkvisor.
Kämpe, Johan Alfred, författare (1877—
1936). K., som var livligt intresserad för
lantarbetarnas organisationsrörelse, var 1928—36 red.
för Lantarbetaren. Han skrev bl. a. en rad
noveller och romaner med motiv ur
lantarbetarnas och böndernas liv.
Kämpgrav, folklig benämning på Gotlands
talrikt förekommande rektangulära husgrunder
från slutet av äldre och början av yngre
järnåldern. — Se bild vid Gotland, sp. 145.
Kämpinge, fiskläge och badort i Rängs sn i
Skåne.
Kändler [kä’nt-], Johann Joachim, tysk
skulptör och keramiker (trol. 1706—75). K. blev
1730 hovbildhuggare i Dresden och anställdes
1731 vid porslinsfabriken i Meissen. Han skapade
bl. a. en rad praktfulla lyxserviser samt unika
föremål i jätteformat. Hans mest kända verk
äro dock en rad av figurgrupper, ofta kärlekspar.
Kängurudjur, Macropo’didae, en fam. av de
diprotodonta pungdjuren (se Pungdjur) och
omfattande växtätande former med mer el. mindre
starkt förlängda bakben och en mycket
karakteristisk tafiduppsättning. I varje käkhalva finnas
i överkäken tre fram tänder, varav den inre är
störst, i underkäken en bred, mejsellik
framtand. Hörntänder saknas vanl. På
bakfötter-na är den fjärde tån mycket kraftig. Svansen
är i regel lång.
Alla finnas i
Australien och
på
kringliggande övärld. Till
m y s k p u n
g-djuren, Hyp-siprymnodonti-dae, hör den
med motsättlig
stortå
försedda, sällsynta
m y s k k ä n-
Opossumråttan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
