- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
173-174

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärda - Kärfve, Fritz - Käringberget (Leksand) - Käringberget (Älvsborgsfjorden) - Käringruka, pyramidsuga - Käringrök - Käringtand - Käringön - Kärl - Kärlchock - Kärlek - Kärleksdomstol - Kärleksdrycker - Kärleksäpplen - Kärleksört - Kärlförsök - Kärlhinna - Kärlknippe - Kärlkramp, angiospasm - Kärlkryptogamer - Kärlsjukdomar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

173

Kärfve—Kärlsjukdomar

174

pastorat i Växjö stift, östbo kontrakt; tillhör
storkommunen Forsheda.

Kärfve, Fritz, målare (f. 1880 12/s). Han
studerade i Stockholm i Konstnärsförbundets
skola 1899—1901, därefter i Paris och
Köpenhamn. K. har målat skånsk slättbygd, strandbygd,
klitter och hav, fjällnatur samt även figurtavlor
och porträtt. Bland hans arbeten märkes särsk.
”Mors porträtt” på Malmö museum.

Käringberget, höjd i Leksand.

Käringberget, på Älvsborgsfjordens s. strand
liggande höjd, invid vilken sannolikt omkr. 1700
anlades ett numera helt raserat batteri snett emot
Nya Älvsborg, Käringbergsbatteriet.

Käringruka, pyramidsuga, A’fuga
py-ramidälis, bot., se Blåsugsläktet.

Käringrök, bot., se Röksvamp.

Käringtand, lAtus, baljväxtsläkte med
mång-fröiga baljor och
par-bladiga blad. På
ängsbackar växer i hela
Sverige L. corniculatus, en
flerårig ört med gula,
sällan rödaktiga
blommor i flock. L.
siliquo-sus, klöverärt, med
vingkantade baljor och
ljusgula blommor,
ensamma i bladvecken,
förekommer på
havsstränder i s. ö. Sverige.

Käringön. 1) Sn i
Bohuslän, Orusts v. hd,
omfattar flera skoglösa
klippöar och skär i
kustbandet utanför Orust;
2,36 km2; 316 inv.
(1951), därav 295 inv.
(1952) i K.2). Ingen

åker. Kapell av trä från 1700-talet. Ingår i
Mor-landa, K:s, Mollösunds och Gullholmens pastorat,
Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt;
tillhör storkommunen Morlanda.

2) Municipalsamhälle (sedan 1886), badort och
fiskläge i K.i) på klippön med samma namn, i
mell. Bohusläns skärgård, 5 km v. om Orust;
0,43 km2; 295 inv. (1952). 75 yrkes- och 16
bi-näringsfiskare (1945). Fiskläget omtalas redan på
1500-talet; lotsstation.

Kärl. 1) (Anat.) De slutna rör, i vilka vissa
organismernas vätskor strömma. Hos de högre
djuren och människan äro dessa vätskor blod och
lymfa. K:s ursprungligaste och enklaste väggar
bestå blott av ett enkelt, hinnformigt epitel
(endo-tel). Blod- och lymfkärl, som hos högre, fullt
utvecklade djur avgränsas blott av ett sådant
epitel, kallas kapillärer, övriga blod- och
lymfkärls väggar äga utanför epitelhinnan elastisk
bindväv och kontraktil vävnad (glatt muskulatur).
Den senares element äro i regel ordnade
ringfor-migt runt kärlet. De kärlområden, vilkas
vägglager förstärkts genom bindväv och muskulatur,
kunna tjäna endast som ledande vägar och sakna
förutsättningar för att genom sin vägg förmedla

Käringtand, Lotus
corniculatus.

substansutbyten mellan omkringliggande vävnader
och kärlinnehållet. Se vidare Blodkärlen och
Lymfkärl. — 2) (Bot.) Se Ledningsvävnad.

Kärlchock, med., dets. som chock (se d. o.).

Kärlek i teologisk mening kan betecknas som
kristendomens centralord. Detta gäller, om man
betraktar saken från religiös synpunkt: den
kristna gudsgemenskapen får sin prägel därav, att
”Gud är kärleken” (1 Joh. 4:8,16). Men det gäller
också från etisk synpunkt: den kristna etikens hela
innehåll uttömmes i kravet på k. ”Du skall älska
Herren din Gud, av allt ditt hjärta... Du skall
älska din nästa såsom dig själv” (Mark. 12:30
ff.). Utgångspunkten för den kristna
k.-åskådning-en ligger i tron på den gudomliga k., som funnit
sitt högsta och avslutande uttryck i Sonens
utgivande. Det karakteristiska för denna gudomliga
k. är, att den hänger sig fullkomligt fritt, att den
är spontan och ”omotiverad”, d. v. s. icke
motiverad av människans etiska kvalifikationer el. värde.
— Liksom denna k.-åskådning till sin sakliga
innebörd är något för kristendomen nytt och
originellt, så har kristendomen också skapat ett för
denna k. karakteristiskt språkligt uttryck: det
grekiska ordet agäpe. Agape har intet med begär
att göra, den är offrande, självutgivande k. och
skiljer sig därvid radikalt från den platonska
eros, vilken är begärande k., som i sin sublimerade
form söker tillfredsställelse i den övernaturliga
världen med dess fullkomlighet och skönhet. —
Litt.: A. Nygren, ”Den kristna k.-tanken genom
tiderna. Eros och Agape” (2 bd, 1930—36).

Kärleksdomstol, se Cour d’amour.

Kärleksdrycker, ”trolldrycker”, vilka tros äga
kraft att hos någon upptända kärlek till en annan,
förekomma hos många folk och nämnas ofta i
antikens litteratur. De sammansattes av ibland
giftiga, ofta vidriga ämnen ur djur- och
växtvärlden, och tillreddes under magiska ceremonier.
Vid kejsartidens början i Rom inskred
lagstiftningen mot tillhandahållandet av dylika medel.

Kärleksäpplen, se Dudaim.

Kärleksört, se Fetknopp.

Kärlförsök, se Försöksteknik.

Kärlhinna, se Hjärnhinnor och ögat.
Kärlknippe, bot., se Ledningsvävnad.
Kärlkramp, angiospasm, med., kramp i
blodkärl, företrädesvis i artär. Inom den kliniska
medicinen förekommer k. vid ett stort antal
sjukdomstillstånd, ss. de s. k. ”likfingrarna”, ibland
vid sjukdomstillstånd i benets artärområde och
antagl. stundom vid migrän.

Kärlkryptogamer, bot., kallas de kryptogamer
(ormbunksväxter), i vilkas byggnad kärlsträngar
ingå. Jfr Ledningsvävnad och Ormbunkar.

Kärlsjukdomar, sjukdomar i artärer, vener
och lymfkärl. K. kunna vara medfödda, ss. olika
typer av kärltumörer, a n g i o m. Flertalet k. äro
dock förvärvade. K. kunna orsakas av infektion:
aneurysm i aorta vid syfilis; infektion i ven,
f 1 e b i t; infektion i lymfkärl, 1 y m f a n g i t. K.
kunna även orsakas av gifter, t. ex. mjöldryga
och därur framställda ämnen (se Ergotism). De
vanligaste k. äro: blodpropp, åderför-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free