Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kätteri - Kättilstad - Kättilstorp - Kätting - Käutner, Helmut - Kävesta - Kävlinge - Kävlinge—Barsebäckshamn järnväg - Kävlinge—Sjöbo järnväg - Kävlingeån, Lödde å - Kävsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
183
Kättilstad—Kävsjö
184
Olika typer av kätting.
Under medeltiden menades med k. varje avvikelse
från katolska kyrkans lärosystem, och k.
straffades med exkommunikation och världsligt straff.
Även reformationens män höllo en avvikande
lä-rouppfattning för k.
Kättilstad, sn i s. Östergötland, Kinda hd,
mellan sjön Åsunden i v. och Smålandsgränsen
i s. ö.; 161,94 km2, 1,071 inv. (1952). Närmast
Åsunden slättbygd, f. ö. bergsbygd, uppdelad av
sjöar och bebyggda dalar. 1,751 har åker.
Egendom: Söderö. Nuv. kyrkan byggdes 1760.
Ingår i K:s och Tjärstads pastorat, Linköpings
stift, Kinds kontr. Tillhör storkommunen Norra
Kinda.
Kättilstorp, samhälle i Yllestads sn i
Västergötland.
Kätting. 1) K. användes i det närmaste
synonymt med kedja, dock så, att k. föredras
söm fartygsterm och i allm. för grövre, smidda
don. En k. är vanl. fritt böjlig; är anordningen
böj bar endast i ett plan, kallas den i regel kedja.
—; Med avseende på användningen skiljer man
mellan bindkätting och transport- el.
transmissionskätting. Av de senare
fordrar man sådan precision i utförandet, att k.
väl ansluter sig till en k.-skiva el. ett tandhjul.
Som bind-k. användes rundkätting (fig. 1),
antagligen kort- el. långlänkad, någon gång,
stolpkätting (fig. 2). Sistn. typ användes
ofta, på gr. av den bättre hållfastheten, som
an-kar-k. och måste då vara kalibrerad för att kunna
”gå” i ankarspelet. Även rund-k. kalibreras för
detta slags användning. — Trådkedjor av olika
typer visas i fig. 3—5, där 4 är en s1e j
f-kedja; av dessa typer användes hakkedj an
(fig. 3) ofta för transmission av små
kraftbelopp. Fig 6 återger en p 1 å t k e d j a. En
trans-missions-k. enl. fig. 7 benämnes efter
konstruktören ofta gallkätting; om sprintarna äro
försedda med rörliga hylsor, användes hellre
benämningen r ullkedja (ex. cykelkedja).
Rull-k. utföras ofta av duplex- el. triplextyp. I fig.
8 visas slutl. en tandkätting, den enda k.-typ,
som (vid sidan av rull-k.) lämpar sig för
kombinationen stor hastighet och hög belastning. Den
ger dessutom tyst gång och användes därför i
stor utsträckning i bilmotorer för kamaxeldrift.
— Utöver de i fig. visade typerna finnas ett
flertal andra, t. ex. k u 1 k e d j a och E w a r t s
k., vilken består av U-formade länkar av
aducer-gods; länkarna kunna i visst läge hakas i el.
frigöras från varandra. Se även Ankarkätting.
2) (Text.) Äldre benämning på varp.
Käutner [kåi’tnar], Helmut, tysk regissör,
skådespelare och
filmförfattare (f. 1910). Efter några
talangfullt gjorda filmer
kom 1943 hans genombrott
med ”Det gåtfulla leendet”,
en film, som med ens förde
K. fram i täten av världens
filmregissörer. 1943—44
följde K:s första färgfilm,
”Människor i hamn” el. ”La
Paloma”. K:s sista film
under kriget, den 1944 inspelade ”Under broarna”,
hade 1946 sin världspremiär i Sverige. Efter
kriget har K. bl. a. regisserat ”Autostrada”
(1946) och ”Adam, Eva och ormen”. K., som
i regel arbetar efter egna manskript, hör till
nyskaparna inom 1940-talets filmkonst. Han verkar
även som teaterregissör och framträder
emellanåt som skådespelare.
Kävesta, sedan 1878 Örebro läns folkhögsk. i
Sköllersta sn, Närke, förenad med
lantmanna-och lanthushållsskola.
Kävlinge, köping i Harjagers hd i Malmöhus
län och förs, i Kävlinge och Högs pastorat i
Har jagers kontrakt av Lunds stift, n. n. v. om
Lund; 8,43 km2, 3,226 inv. (1953). Köpingen
ligger på den skoglösa slätten och begränsas i s. av
Kävlingeån. Bland större egendomar märkas
Kävlinge gård, Bomansro och Minnesdal.
Samhället har vuxit upp som knutpunkt på
Västkustbanan för linjerna
Landskrona—Lund—Trelleborg och Sjöbo—Barsebäckshamn. Det blev 1901
municipalsamhälle. Vi 1946 blev hela K. sn
köping. De viktigaste industrierna äro
råsockerbruk, garveri, tillhörande ab. Glacéläderfabriken,
väveri, blekeri och appreturverk, tillhörande
Kävlinge väveri ab., bildat 1935 (c:a 160 arb.),
an-delsslakteri, spinneri och flera skofabriker. K:s
gamla, romanska kyrka av gråsten med hörn,
dörr och fönsterinfattningar av huggen sandsten
torde härstamma från 11 oo-talets senare hälft,
tornet dock från omkr. 1500.
Kävlinge—Barsebäckshamn järnväg, 1,435 m
spårvidd, 16 km längd, öppnades för trafik 1907;
tillhör sedan 1927 Statens järnvägar.
Kävlinge—Sjöbo järnväg, 1,435 m spårvidd,
44 km längd, öppnades för trafik 1906; tillhör
sedan 1926 Statens järnvägar.
Kävlingeån, Lödde å, södra Skånes största
vattendrag, upprinner på Linderödsåsens s. v.
sluttning, genomflyter Vombsjön och utmynnar
i Lommabukten av Öresund; flodområde 1,230
km2, längd no km, medel vatteneffekt 3,100 kW;
utbyggd effekt 475 kW.
Kävsjö, sn i Jönköpings län, östbo hd, strax
n. v. om Värnamo; 112,84 km2, 1,252 inv. (1952).
Delas av Storån och sjön Flaten i en bergig och
skogig n. v. del och en till K. mosse hörande s. ö.
del. 750 har åker. Vid järnvägslinjen Borås—■
Alvesta ligger tätorten Hillerstorp (596
inv.) med smärre metallvarufabriker; träkols- och
torvtillv. Kyrkan av trä härstammar trol. från
1600-talet. Ingår i Åkers och K. pastorat i Växjö
stift, östbo kontrakt. Tillhör storkommunen
Gnosj ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
