Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kölliker, Rudolf von - Kölln, Alt-Kölln - Köln, Cöln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Kölln—Köln
192
Flygbild över Kölns centrum mot s. ö. efter bombningarna under 2:a
världskriget.
schichte des Menschen und der höheren Thiere”
(1861).
Kölln [köln], A 1 t-K ö 11 n, se Berlin, sp.
779-
Köln [köln], Cöln, eng. och fr. Cologne. i)
Rhenlandets och v. Tysklands största stad, 594,941
inv. (1950), varav 4/s katoliker. K. ligger c:a
50 m ö. h. på v. Rhen-stranden och mitt på
slätten Kölner Bucht. Anlagd redan 38 f. Kr.
av romarna som ett befäst läger för ubierna,
har den 2,000 år gamla staden ända sedan
romartiden haft ett ur marknads-, handels-,
kommunikations- och militär synpunkt synnerligen
gynnsamt läge. Den av Marcus Vipsanius
Agrip-pa i skydd av det romerska lägret anlagda äldsta
staden (Colönia Agrippinénsis) ligger 13 m över
Rhens yta på en plats, där floden var uppdelad
genom öar och därför lättare att övergå. På
300-talet intogo frankerna staden; ärkebiskopen
Bruno lät på 900-talet utfylla v. Rhen-armen och
förband sålunda en framför staden liggande smal
ö med fastlandet. På denna ö anlade han en
marknadsplats med de båda torgen Altmarkt och
Heumarkt, ävensom en första hamn, varifrån
bedrevs sjöfart på England. Staden omgavs i
början på 1200-talet jämte de kringliggande
kyrkorna och klostren halvcirkelformigt med vallar.
Dessa förstördes först 1881. I deras ställe drogs
en ny befästningsgördel (nedlagd efter 1 :a
världskriget) på 500—600 m avstånd från den
gamla kring staden, som nu också kom att
omfatta det på h. Rhen-stranden liggande Deutz
(romarnas Tui’tium). På det sålunda vunna området
anlades nya stadsdelar med breda ringgator;
utanför vallen uppstodo senare förstäder
(industristaden Kalk, Mülheim m. fl.). 1815, då K. kom
till Preussen, hade det blott 49,000 inv., 1871
129,233, 1891 282,537 och 1919 633,904. 1918—
26 hölls staden besatt av
en-tentetrupper. 1939 var
folkmängden 768,426. Som
industricentrum och viktig
kom-munikationsknutpunkt (17
järnvägslinjer, 5 broar över
Rhen) var K. under större
delen av 2:a världskriget ett
av de allierades mest
hemsökta mål vid den strategiska
bombningen av Tyskland.
5/s—7/s 1945 intogs K. av
amerikanska 7:e kåren,
ingående i 1 :a armén (chef
general Hodges). Skadorna i
staden voro ytterst omfattande,
och förlusterna uppgingo
totalt, enl. tysk källa, till 8,473
dödade, 26,138 svårt sårade
och 2,199 försvunna. Omkr.
68,700 hus förstördes, varav
22,000 helt. 75—80 °/o av
staden lågo vid krigets slut i
ruiner. Mest koncentrerad
blev förstörelsen i centrum,
där huvudmålet var den
stora bangården. Med
undan
tag för den avsiktligt skonade domen i dess
grannskap blev gamla staden med sina otaliga
bygg-nadsminnesmärken praktiskt taget utplånad. Även
konstskatterna ledo svåra förluster, och museerna
förlorade nästan alla sina lokaler. Av 104
katolska kyrkor blev blott en enda oskadad. Bland
fullständigt el. delvis förstörda kyrkor från
äldre medeltiden må här blott erinras om S:t Gereon
med dess säregna, tiosidiga kupolhall (urspr. en
romersk byggnad från 300-talet), S:t Maria im
Kapitol med triconchsystem i koret, S:t Martin
med ståtligt mittorn, S:t Aposteln, S:t Cäcilia,
S:t Pantaleon, S:t Ursula, S:t Andreas och S:t
Kunibert. Den sistn. färdigbyggdes i senromansk
stil 1247, och året därpå grundlädes den nya
domen i höggotik efter det utbildade franska
systemet, sådant det möter oss i Amiens. Korpartiet
med omgång och 7 kapell invigdes 1322 samt
avgränsades med en mur mot långhuset, vars
byggnad drog ut på tiden. Under 1400-talet voro v.
partiets nedre delar färdiga, och det 5-skeppiga
långhuset fick en provisorisk betäckning. Först
under 1800-talet färdigbyggdes domen med sina
båda 161 m höga tornspiror, och den framstår
nu (färdig 1880) som ett av världens förnämsta
byggnadsverk. Av de medeltida befästningarna
kvarstår Eigelsteintor oskadad.
K:s uppsving från 1800-talets senare del
grundade sig på en kraftig industriell och
kommersiell utveckling. Textil- och läderfabrikationen
ha här mycket gamla anor, vartill sedermera
kommit maskin-, bil- och motorindustri (Ford
Tau-nus), metall-, elektroteknisk, kemisk, trä-,
pappers-, njutnings- och livsmedelsindustri,
tryckerier och brunkolsbrytning. Stadens
parfymfabrikation är berömd sedan början av 1700-talet (se
Eau de Cologne). Som Västtysklands främsta
handelsstad har K. bl. a. stora banker, handels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
