Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Könskörtlar - Könsmognad, pubertet - Könsorgan, fortplantningsorgan - Hos djuren - Hos människan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Könsmognad—Könsorgan
204
steg. — Det feminina, i äggstockarna bildade
könshormon, som först påvisades, isolerades från
de graafska folliklarna och kallades därför f o
1-1 i k u 1 i n (progynon), ehuru det numera uppdelas
i oestron, oestriol och oestradiol. Det har
sedermera visat sig ha en mycket allmän utbredning
och kan påvisas i blodet, placentan och urinen.
Bäst framställes det ur urin från dräktiga ston,
där det förekommer i stor mängd. Det har
framställts i ren, kristallinisk form, och dess kemiska
konstitution är klarlagd. Molekylens byggnad
påminner om den, som finns hos sterinerna, t. ex.
kolesterin, D-vitamin och vissa gallsyror.
Insprutat på kastrerade möss framkallar follikulinet
brunst inom två dygn och hos ännu ej
könsmogna djur en kraftig tillväxt av livmodern, slidan
och bröstkörtlarna. Utom follikulin avsöndras
från äggstockarna ett annat hormon,
gul-kroppshormonet el. progesteronet,
som har till uppgift att rytmiskt reglera
livmoderslemhinnans beskaffenhet och därvid bl. a.
förbereda jordmånen för det befruktade ägget. Detta
hormon har med framgång använts mot vissa
former av missfall. — Det m a s k u 1 i n a, i
te-stiklarna bildade könshormonet,
testosteronet, utgör trol. en produkt av de s. k.
intersti-tiella cellerna, vilka ofta sammanfattas under
benämningen Steinachs pubertetskörtel. Detta
hormon bär näml, ansvaret för den utveckling av
könsorganen och den utbildning av maskulina
sekundära könskaraktärer, som inträder vid
puberteten. Det har numera framställts i
kristallinisk form och syntetiserats. I sin kemiska
byggnad står det nära de feminina
könshormoner-na. Närbesläktade med testosteron äro även de
maskulina könshormonerna androsteron och
dehydroandrosteron, vilka framställts ur
urin.
Könsmognad, pubertet, den period i
organismernas liv, då fortplantningsorganen nått
den utveckling, att de börja fungera. Hos
människan kännetecknas k. hos flickorna genom
uppträdande av äggavlösning från äggstockarna och
menstruation och hos gossen genom ejakulation
av sperma. Samtidigt härmed äger en hastig
utveckling av de sekundära könskaraktärerna rum,
stimulerad genom avsöndringen av
sexualhormo-nerna. K. inträder hos gossar i Sverige vanl. vid
15—17 års ålder, hos flickor ett par år tidigare;
i varmare klimat och hos andra folkraser ofta
betydligt tidigare. Jfr Pubertet.
Könsorgan, fortplantningsorgan,
samlingsbegrepp för könskörtlarna (hos hanliga
individer testiklar, hos honliga äggstockar), vissa
andra körtlar med de specifika sekret, som jämte
sädescellerna utgöra sädesvätskan el. sperman,
körtlarnas utförsgångar (hos hanliga individer
sädesledare, hos honliga äggledare) samt
parnings-organen.
Hos djuren. Hos många lägre djur saknas
utförsgångar, och könscellerna uttömmas då helt
enkelt därigenom, att omgivande vävnader brista.
Det är å andra sidan ej heller sällsynt, att man
redan hos relativt lågtstående djur påträffar i
byggnadshänseende avsevärt komplicerade k. med
en organisation, som mycket erinrar om den vi
möta hos de högre djuren. Hos alla
ryggradsdjur och många lägre djur ha utförsgångarna
starkt samband med urinutsöndringsorganen, både
när det gäller den embryonala utvecklingen och
den definitiva utformningen. K. och
urinutsöndringsorganen sammanfattas därför ofta under en
gemensam benämning,
urogenitalappara-t e n. Med få undantag har testikeln hos
ryggradsdjuren direkt förbindelse med den s. k.
urnjuren, vars utförsgång, urnjurgången, även
ombesörjer transporten av sädesvätskan. Någon
direkt förbindelse mellan äggstocken och dess
utförsgång, äggledaren, existerar ej hos
ryggradsdjuren. Äggen komma sålunda först ut i
bukhålan men infångas snart av äggledarens tratt
-formiga övre ända, som öppnar sig i bukhålan.
Äggledarens nedre slutparti är ofta utvidgat och
försett med tjocka väggar. Partiet i fråga, som
benämnes livmodern (uterus), härbärgerar de
mogna äggen, och i dess vägg inplanteras det
befruktade däggdjursägget för att här genomgå
sin vidare utveckling. Nedanför livmodern
fortsätter oftast en slida (vagina). I denna införes
vid parningen det manliga kopulationsorganet
(penis el. cirrus), som utgör en svällbar bildning
kring nedersta delen av sädesvätskans utförsgång,
urinröret, för att kunna avlämna sädesvätskan
vid livmoderns nedre mynning. En penisbildning
förekommer redan hos insekter samt hos vissa
högre kräldjur (t. ex. krokodil), ett fåtal fåglar
(t. ex. and, struts, svan) och alla däggdjur.
Hos människan. Man skiljer mellan yttre och
inre k. K. anläggas från början fullt lika hos
manliga och kvinnliga foster. Först i slutet av
2:a fostermånaden framträda skillnader i de yttre
k., som göra det möjligt att makroskopiskt
avgöra könet. Mikroskopiskt kan könet emellertid
redan något tidigare bestämmas på gr. av vissa
olikheter i de inre k:s finare strukturer. — Hos
mannen (se fig. och bild 1—3) utgöres
de yttre k. av manslemmen (penis) och
pungen (scrotum), i vilken de båda testiklarna
strax före födelsen nedvandrat från det
ursprungliga läget i bukhålan. Har så icke skett,
föreligger det tillstånd, som benämnes
krypt-orchism. I penis förlöper urinröret (urethra)
för att mynna framtill å ollonet (glans), som
Schematisk bild av de manliga könsorganen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
