Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Köpenhamn
212
Kongens nytorv med Rådhuspladsen, samt
Köb-magergade och Nörregade. De byggnader, som
främst sätta sin prägel på K:s nuv. stadsbild, ha
uppförts under tiden mellan de stora eldsvådorna
1728 och 1795. En annan grupp, omfattande
många byggnader från nyklassicismens tid,
härrör från tiden mellan 1795 och 1855. En
säregen prägel har univ.-området el. Latinerkvarteret
med de många undervisningsanstalterna samlade
kring univ:s huvudbyggnad på Frue plads. Mitt
emot den nuv. univ.-byggnaden från 1836 ligger
K:s äldsta kyrka, Vor Frue kirke, i sitt nuv.
skick uppförd 1811—29 i s. k. grekisk
renässansstil. I omedelbar närhet av univ. ligga de gamla
studentkollegierna Regensen, Elers’, Borchs och
Walkendorffs, av vilka Regensen (uppfört 1618
—23), på andra sidan Rundetårn (1637) och
Trinitatis kirke (1656), äro mest bekanta. Ett
pittoreskt inslag i Latinerkvarteret utgöra de
många antikvitetsaffärerna och antikvariaten vid
Fiolstræde, Skindergade, Studiestræde och S:t
Pederstræde. De gamla kyrkorna inom området
ha haft skiftande öden. Som kyrkor fungera ännu
Vor Frue kirke, S:t Petri kirke, Trinitatis kirke
och Helligaandskirken. Den sistn. kyrkans äldsta
del är numera bibliotek. S:t Nikolaj kirke
ned-lades redan omkr. 1800; endast tornet finns kvar
av den gamla kyrkan, och i det nybyggda
skeppet har inrymts K:s kommuns centralbibi.
På andra sidan de gamla kanalerna, som tränga
långt in i staden, ligger S 1 o t sh ol m en. Dess
centrum är Christiansborg (se d. o.). Mittemot
borggården ligga Rigsarkivet, Geodætisk institut,
Det kgl. bibliotek (1906) och Töjhuset (museum).
Vid Slotsholmsgade ligga på ena sidan
dep.-bygg-naderna, på den andra sidan, ut mot Holmens
kanal, den vackra Börsen, uppförd av Kristian
IV 1619—20. På Slotsholmen ligga också
Höje-steret och Thorvaldsens museum.
Kongens nytorv, som begränsar Ströget
i n., är K:s största torg. Här ligger Det kgl.
teater, som invigdes 1748. Den nuv. byggnaden
är från 1874. Senare har Nye scene
(”Stærekas-sen”) tillbyggts. Vid Kongens nytorv ligga också
Charlottenborg, inrymmande konstakad. och
utställningslokal, flera stora banker och
försäkringsbolag, Magasin du Nord och Hotel
d’Angle-terre. 1749 uppfördes utanför detta torg
Fre-deriksstaden, en särskild stadsdel kring de
4 stora palats, vilka under namnet Amalienborg
(se d. o.), konungens nuv. residens, bilda ram
kring Amalienborgs slottsplats. Strax intill
Amalienborg höjer Frederiks kirke el. Marmorkirken
sin stora kupol. Gatorna i Frederiksstaden
uppvisa K:s vackraste husfasader och avvika skarpt
mot området på andra sidan Store Kongensgade
kring Borgergade och Adelgade. Från att urspr.
ha varit vackra borgarhus genomgingo
byggnaderna här efter hand en fullständig förvandling
genom hänsynslös utstyckning och
bakgårdsbebyggelse. Området bildar nu K:s mest utpräglade
slumkvarter, som emellertid är föremål för
saneringar. I n. v. begränsas området av
Kronprin-sessegade, som löper utmed Kongens have med
slottet Rosenborg och Livgardens kaserner. I n. ö.
ligga Nyboder, som uppfördes under Kristian IV:s
regering som bostäder åt flottans fasta personal
och som med sina låga, gula hus bilda en
kontrast mot senare uppförda, höga hyreskaserner.
Vid s. v. mynningen av Ströget ligger
Rådhuspladsen, K:s viktigaste trafikcentrum, med
det nya rådhuset (arkitekt M. Nyrop), invigt
1905. Rester av K:s gamla
befästningsanlägg-ningar synas ännu i de utanför vallgatorna
liggande parkerna, som huvudsaki. äro anlagda
kring de forna vallgravarna. Här ligga
örsteds-parken, Botanisk have och Östre anlæg (med
Statens museum for kunst), tekniska högsk.,
Kom-munehospitalet (uppf. 1859—63 av H. Chr.
Han-sen) och flera univ.-institutioner. Från
Rådhuspladsen är Vesterbrogade stadens utfartsled mot
v., en i början bred och vacker gata, som
framför Hovedbanegården slutar vid Frihedsstötten,
1792—97 rest till minne av stavnsbaandets
upphävande. Vid Vesterbrogade ligger Nordens
största nöj esetablissemang, Tivoli (öppnat 1843).
Utanför kransen av sjöar ligga
”bro”-stadsdelar-na, Vesterbro, Nörrebro, och
Österbro, med stora bostadskvarter, uppförda efter
1870. Vesterbro och Nörrebro rymma
arbetar-och medelklassbostäder, österbro har en mera
aristokratisk prägel; där ligga många förnäma
palats, vilka bl. a. inrymma de utländska
beskickningarna. Dessa bostadsområden sträcka sig
kilometervis från staden och övergå småningom i de
talrika villaområdena.
Som en särskild enklav, innesluten mellan
Vesterbro och Nörrebro, ligger den självständiga
kommunen Frederiksberg, urspr. Solbjerg
sn, med de danska konungarnas jaktdomäner,
senare Ny Hollænderby, en avläggare till det forna
Amagers trädgårdsmästerier. Hit ut leder bl. a.
den breda, bulevardliknande Frederiksberg allé,
som mynnar ut i den stora parkanläggningen
Frederiksberg have med Frederiksberg slot
(numera officersskola) och Zoologisk have. Området
kring Frederiksberg allé, Pileallé och Allégade är
K:s största teater- och varietécentrum. Här ligga
4 teatrar, flera varietéer (bl. a. Lorry) och många
restauranger. Vid Peder Bangs vej uppfördes
1938 K.B.-hallen, ett stort sportpalats, som
rymmer 8,000 åskådare. Vidare ligga vid Julius
Thom-sens plads i Frederiksberg Handelshöj skolen,
ut-ställningshallen Forum och Statsradiofonins nya
byggnad med konsertsal.
Mellan Nörrebro och österbro fanns ända till
1850 ett område med vidsträckta ängsmarker och
många småsjöar, kallat Fælleden. En del härav
utgör nu K:s populäraste park, Fælledparken,
med stora idrottsanläggningar (stadion,
fotbollsplaner, simhall). En annan del,
Universitetsparken, är tänkt som framtida univ.-centrum. Här
finnas redan matematisk-naturvetenskapliga och
medicinska avd. samt Anatomisk institut,
Tand-lægehöj skolen och Farmaceutisk Læreanstalt, alla
i nära anslutning till de stora sjukhusen Rigs-,
Blegdams- och Militærhospitalen samt andra
medicinska inst.
Från den på Själland belägna delen av K.
föra Knippeisbro och Langebro över till Chris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
