Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Körsbärsmalen - Körskola - Körsnär - Körsång - Körtel - Körtel, Körtelhår - Körvel - Körvelrova - Körös - Kösa, åkerven - Köthen - Köttbesiktning, Köttbesiktningsbyrå - Köttextrakt - Köttflugor - Köttfodermjöl - Köttförgiftning - Köttjuver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229 Körskola—Köttjuver 230
spännvidd 10,5—12 mm. Larven vitgrön med
svartaktigt huvud samt nack- och analplåtar mer
el. mindre mörkfärgade, längd 10 mm. K. lever
i s. och mellersta Sverige på körsbärsträd, där
larverna förtära knopparnas inre. Bekämpas med
7—10-procentig karbolineumbesprutning före
knoppningen.
Körskola. 1) Skola för körning av hästar.
Numera finnes det eg. endast två fullständiga
k. i Sverige, näml, vid Strömsholms och Flyinge
hingstdepåer, där kurserna omfatta all slags
finare körning, något ridning samt häst-,
vagn-och selvård.
2) K., bilskola, chaufförskola, skola
med uppgift att praktiskt och teoretiskt utbilda
aspiranter på körkort för bil (ev. även
trafik-kortsaspiranter). övningslektionerna ha i allm.
en längd av 30 min. En allmän erfarenhet är,
att antalet körlektioner för en 18-årig aspirant
är 9 å 10, under det att en 50-årig nybörjare
kan behöva 25 å 30 halvtimmar vid ratten.
Kostnaden för genomgång av en k. (för
erhållande av vanligt körkort) varierar med antalet
körlektioner. Omkr. 95 «/o av de civila k. äro
sammanslutna till en intresseorganisation,
Sveriges bilskolors riksförbund, grundat
i939:
Körsnär, dets. som buntmakare (se d. o.).
Körsång [kör-], se Kör 2).
Körtel (lat. gla’ndula), organ, som
avsöndrar substanser, vilka antingen komma
organismen till godo vid ämnesomsättningen (sekret)
el. avskiljas från kroppen såsom skadliga
(ex-kret). Avsöndrings- el. sekretionsprocessen är
bunden till särskilda ur epitel (se Epitel vävnad)
uppkomna körtelceller. K. kunna vara encelliga
el. flercelliga. De senare äro rörformiga el.
tubulösa, säckformiga el. acinösa. K. kunna
vidare vara enkla el. sammansatta — i senare
fallet är utförsgången grenad. Ex. på olika
former erbjuda svettkörtlarna (enkla tubulösa)
och talgkörtlarna (enkla acinösa) i huden, vidare
njurar (sammansatta tubulösa) och spottkörtlar
(sammansatta acinösa). Större k. avdelas genom
inskjutande skiljeväggar, som föra kärl och
nerver ur den omgivande bindväven, i körtellober.
Till sekretoriska k. med utförsgång höra t. ex.
lever, bukspottkörtel, k. i magens och tarmens
vägg. Vissa k. sakna utförsgång och avlämna
sitt sekret genom s. k. inre sekretion (se
d. o.). Se även Bröstkörtel och Mjölkkörtel.
Körtel, Körtelhår, bot., se Glandel.
Körvel, två flockväxter med anisliknande lukt
och smak, förr odlade som kryddväxter, numera
ur bruk. Spansk k., Myrrhis odorata, är en
flerårig ört med håriga, stora, sammansatta blad,
smala småblad och omkr. 2 dm långa, glänsande
svartbruna delfrukter. Svensk k.,
körvelkäx, Anthriscus cerefolium, är ettårig, med
nästan glatta blad, breda småblad och
långsprö-tade, svarta delfrukter.
Körvelrova, bot., se Chaerophyllum.
Körös [kö’röj], rum. Crisul, biflod från
vänster till Theiss. Upprinner med flera källfloder,
Vita Körös (Crisul alba) o. a., på Biharber-
gen i Transsylvanien, Rumänien. K. mynnar i
Theiss mitt emot Csongråd. Från Vita Körös’
källor är K. 330 km; 220 km flottled.
Kösa, å k e r v e n, Apéra (el. Agro’stis) spica
ve’nti, ett i åkrar vanligt, ända till meterhögt
(vanl. höstgroende), ettårigt gräs med yvig vippa
och enblommiga småax med långa borst.
Köthen [kö’tsn], stad i Anhalt i mell.
Tyskland, mitt emellan Leipzig och Magdeburg; 42,600
inv. (1946). K. nämnes som stad omkr. 1200. Den
gotiska S :t Jakobskyrkan är från omkr. 1400.
Teknisk högsk. I närheten brunkolsgruvor.
Köttbesiktning, Köttbesiktningsbyrå, se
Köttkontroll.
Köttextrakt, genom urkokning av finfördelat
kött med vatten erhållet extrakt, innehållande
s. k. extraktivämnen (bl. a. kreatin och
fosfor-köttsyra), ringa mängd äggvita samt mjölksyra,
glykogen och salter. Vanl. indunstas k. till
halv-fast el. fast form (buljongtärningar). K. har
ringa näringsvärde men kan verka aptitretande.
Köttflugor kallas flera flugsläkten, tillhörande
underfam. Calliphorinae och Sarcophaginae av
fam. Tachinidae, vilkas larver ofta anträffas på
kött och sorn livnära sig av kadaver. Dit höra
den blåglänsande spyflugan, Calliphora
ery-throcephala, och den grå köttflugan,
Sarco-phaga carnaria.
Köttfodermjöl, avfall från slakterier och
kött-extrakttillverkning, berett till kreatursfoder,
särsk. lämpligt för unga svin men även för
nötkreatur, höns m. fl. djur. Hästar och får äta
det ogärna. Köttmjöl, berett av sjuka och
självdöda djur, begagnas blott till jordens gödsling.
Köttförgiftning, sjukdom hos människan, som
förorsakas av förtäring av angripet kött. Det
kött, som orsakar k., är infekterat av
bakterier, de s. k. köttförgiftningsbakterierna, i
regel tillhörande salmonellagruppen. Den tyske
bakteriologen Gärtner påvisade f. ggn 1888
bakterier som orsaken till k., Bacillus (Salmonelld)
enteritidis. Andra vanliga k.-bakterier ha sedan
påvisats. Dessa bakterier avsöndra gifter, som
kunna tåla upphettning, i vissa fall ända till
120°, vilket förklarar, att k. kan uppstå även
efter förtäring av tillrett kött. Köttets
infektion är ofta beroende på sjukdom hos
slaktdjuret; vid andra tillfällen kan köttet ha
förorenats efter slakten, t. ex. genom personer,
som lida av salmonellainfektioner o. dyl. K.
yttrar sig hos människan i regel med symtom
från mage och tarm. Ofta redan några timmar
efter förtärandet av det infekterade köttet sätter
sjukdomen in med kräkningar och diarré. I en
del fall är förloppet ytterst häftigt och kan föra
till döden på kort tid. I regel är dock sjukdomen
av betydligt lindrigare karaktär. Även förtäring
av fisk, ostron, musslor och hummer kan
framkalla k. En särskild form av k. är den s. k.
korvförgiftningen el. botulismen, vars bacill
avsöndrar ett toxin med stark affinitet till centrala
nervsystemet (ackommodationsförlamning,
dubbelseende, andnöd, men vanl. ej symtom från
mage el. tarmkanal).
Köttjuver, se Mjölkkörtel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
