Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laga fång - Lagaholm - Laga hus - Laga hävd - Laga kraft - Lagan (flod) - Lagan (samhälle) - Lagas (Lagasch) - Laga skifte - Lagastigen - Laga stånd - Laga syn - Lagberedningen - Lagbok - Lagdöme - Lagenaria - Lager (botanik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Lagaholm—Lager
260
utan sammanhang med el. beroende av
förutvarande äganderätt) och 3) derivativa (förvärv
medelst härledning från förutvarande äganderätt).
Till sistnämnda grupp höra alla i jordabalken l
uppräknade laga fång: arv, skifte (= byte), köp
och gåva.
Lagaholm, se Laholm.
Laga hus, i vidsträckt betydelse alla hus, som
någon efter lag är skyldig att uppbygga och
underhålla, i inskränkt och egentlig mening sådana
hus, vilka anses nödvändiga och fördenskull skola
av den byggnadsskyldige uppföras och
underhållas.
Laga hävd betyder dels vederbörligt
vidmakthållande av jordbruksfastighet (”god hävd”,
motsatt ”vanhävd”), dels lagligen vunnen tjugoårig
el. urminnes hävd.
Laga kraft, eg. lagarnas kraft, d. v. s. egenskap
hos dom el. beslut, att den el. det (ev. efter
för-lupen klagotid) icke får överklagas utan skall
slutgiltigt stå fast.
Lagan, den största svenska floden s. om
Gö-taälv och Motalaström, avvattnar v. delen av
småländska höglandet. Tahesjön (223 m ö. h.),
12 km s. om Jönköping, är dess källsjö. Största
biflödena äro Härån (längd 68 km, vattenområde
650 km2), Toftaån (131 km, 1,440 km2) och
Bolmån (172 km, 2,100 km2). L:s längd är 244
km, flodområde 6,450 km2, medelvattenmängd
vid Laholm 74 m3/sek. I L. finnas i stor
utsträckning utnyttjade vattenkrafttillgångar, vilkas
värde ökats genom reglering av sjöarna
Furen-Flåren (1925) och Bolmen (1950). Redan omkr.
1910 byggde Sydsvenska kraft-ab. kraftverken
Maj enfors, Bassalt samt Övre och Nedre Knäred
i ö. Halland och 1919—32 de nedanförliggande
Skogaby, Karsefors och Laholm, varigenom hela
fallsträckan genom Halland med 87 m fall på
44 km längd profilreglerats och fått en
trappfor-mig profil. Samma bolag äger också kraftverken
Bro, Traryd och det 1950 påbörjade Ågård längre
upp i L. samt Åby i Skålån och bygger f. n. ett
kraftverk vid Skeen i Bolmens utlopp. Ett
betydande laxfiske har förr bedrivits i L., men
lekplatserna ha förstörts genom fallens
utbyggnad, varför en laxodlingsanstalt anlagts vid
Laholm. Även fisket på flodpärlmussla vid Laholm
har gått starkt tillbaka. Omkr. 113 km flottleder.
Lagan, samhälle i Berga sn i Småland.
Lagas (La ga sch), fornbabylonisk stad,
återfunnen i ruinkullen Tello. Fransmannen E. de
Sarzec fann där under upprepade grävningar
1877—1900 den sumeriske härskaren Gudeas
(omkr. 2250 f. Kr.) palats med statyer o. a.
konstföremål samt många skriftliga urkunder,
publicerade i hans ”Découvertes en Chaldée” (2 bd,
1884—1912) m. fl. verk.
Laga skifte, se Jorddelning.
Lagastigen, landsvägen från Laholm utmed
Lagan till Jönköping. — Litt.: P. G. Vejde, ”Från
Markaryd till Toftaholm. Några bidrag till L:s
historia” (i ”Hyltén-Cavallius-föreningens
årsbok”, 1934).
Laga stånd, jur. Då vid lagfart enl. äldre
rätt lagfartstiden tilländalupit, utan att börds- el.
annat lösningsanspråk framställts, sade man, att
fånget var lagståndet el. att laga stånd åkommit.
Laga syn, se Av- och tillträdessyn.
Lagberedningen, självständig delegation för
utarbetande åv lagförslag. — 1841 tillsattes den s. k.
Lagberedningen, bestående av
justitiestats-ministern som ordf, och 9 led. Den avgav 1842
yttrande ang. domstolsorganisationen, 1844
förslag till strafflag, vilket föranledde smärre
reformer 1845 och låg till grund för 1864 års
strafflag. 1847—50 voro förslag till de olika balkarna
i en allmän civillag färdiga, 1851 förslag till
växellag. L. upphörde därmed, och det
förberedande lagstiftningsarbetet bedrevs genom en 1 a
g-byrå i Justitiedep. 1875 tillkom Nya L, vilken
utarbetade förslag till utsökningslag 1876,
dik-ningslag 1879, lag om 20-årig hävd 1880. 1884
avgavs utlåtande om rättegångsväsendets
ombildning. Sistn. granskades av en ”Förstärkt 1.”,
varefter Nya 1. 1889 avlämnade ett vidlyftigt
förslag i ärendet, vilket dock ej vann riksdagens
bifall. Nya 1. upphörde 1894 och utbyttes på
nytt mot lagbyrån till 1902. Sistn. år
tillsattes ånyo en 1. Denna utarbetade förslag till
ny jordabalk (delvis lag 1907), ny
giftermåls-balk (lagar 1917 och 1920), ärvdabalken (lagar
1924, 1928, 1930, 1933), om skuldebrev (lag 1936),
om aktiebolag (lag 1944). F. n. omarbetas den
gamla jordabalken och överses övrig lagstiftning
om fast egendom. 1932—46 fanns därjämte en
särskild processlagberedning, och sedan
1938 verkar en strafflagsberedning.
— I Finland inrättades 1884 efter svenskt
mönster en 1. Sedan 1923 är den organiserad som
en byrå inom justitieministeriet.
Lagbok, mer el. mindre fullständig,
systematiskt ordnad sammanfattning av lagbestämmelser,
som gälla inom ett land el. en del därav. Bland
äldre dylika lagkodifikationer må nämnas H a
m-m u r a p i s lag och lustinianus’ Corpus juris.
Om franska lagkodifikationer se Code. Sverige
fick en dylik 1. i Sveriges rikes lag,
antagen av 1734 års riksdag. Motsv. lagverk voro
i Danmark Kristian V:s ”Danske lov” (1683)
och i Norge samme konungs ”Norske lov”
(1685).
Lagdöme, i Norge lagmannens
jurisdiktions-område. I rättshistorien betecknar ordet (ehuru
okänt i äldre norska) de av flera fylken under
medeltiden
bildade tingsförening-arna. L:s antal
är f. n. 4.
Lagenäria,
bot., se
Cucurbi-taceae.
Lager, bot.,
släktet Laurus
av lagerfamiljen
med enkönade,
tvåtaliga
blommor. Vanlig
lager, L. nobilis,
ett vackert, 4—8
m högt, ständigt
Kvist av lager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
