Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerbielke, ätt - Lagerbjelke, 1. Gustaf - Lagerbjelke, 2. Gustaf - Lagerbok (varubok) - Lagerborg, ätt - Lagerborg, Rolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Lagerbok—Lagerborg
266
adlad Stiernblad; en annan, Johan Eugenius
Fistulator (1667—1732), slutl.
amiralitetskammar-råd, adlades L. 1698. Dennes son, viceamiralen
och riksrådet Axel L. (1703—82), blev 1766
friherre. Dennes son, överamiralen och
presidenten i Kammarrätten Johan Gustaf L.,
blev 1809 greve (L a g e r b j e 1 k e). En son till
honom var L. 1).
1) Gustaf Lagerbjelke, greve, statsman
(1777—1837). Såsom tjänsteman i
Utrikesexpeditionen visade L. en lysande begåvning och fick
som kabinettschef
följa Gustav IV Adolf
på dennes tyska resa
1803—05. L:s
bemödanden att moderera
konungens
antinapole-onska politik voro
fruktlösa. Efter
revolutionen 1809 fick han
ledningen av
utrikespolitiken och sökte
förgäves åstadkomma ett
närmande till
Napoleon utan brytning
med England. I den
spänning, som rådde
mellan L. och hans chef, utrikesministern L. v.
Engeström, av vilken L. ansåg sig bortintrigerad
ur statsrådet (1810), såg L. en anledning till sitt
entledigande från envoyéposten i Paris 1811
ävensom till den mångåriga ”tjänstledighet”, som
sedan följde. Karl XIV Johan gav honom sent
omsider upprättelse, då han 1831 insatte honom
i statsrådet. — L. hade stora vittra intressen och
gjorde lycka som författare av
tillfällighetsskå-despel vid hovet. Hans direktörskap vid Kungl.
teatern 1823—27 rönte livligt erkännande, och
hans publicistiska bidrag i Statstidningen 1834
—36, merendels under sign. P h i 1 a 1 e t h e s,
förrådde den stilistiske mästaren. Led. av Sv. akad.
1809. Kort före sin död började L. ett
självbiografiskt arbete; det blev ofullbordat (till 1811)
och utgavs 1867.
2) Gustaf Lagerbjelke, den föreg:s
brorson, greve, politiker, Sveriges siste
lantmarskalk (1817—95). 1838 jur. kand, i Uppsala,
övertog L. s. å. skötseln av släktfideikommisset
Älvsjö, där han bosatte sig. Vid 1844 års
riksdag intog L. sin ätts säte på riddarhuset. Under
följ, fem riksdagar var
han ordf, i resp,
be-villnings-, konstitutions- och statsutskotten.
Han var även ordf,
för
riksgäldsfullmäktige 1848—57 och
riksbanksfullmäktige 1857
—58 samt därefter
1858—88 landshövding
i Södermanlands län.
På riddarhuset blev
L. en av ledarna för
det s. k. junkerpartiet.
I de dåtida livliga
debatterna om en representationsreform deltog
L. med intresse och framlade riksdagen ‘1850
—51 ett eget förslag om bibehållande av
ståndsprincipen men upphävande av all
personlig självskrivenhet. Vid riksdagen 1853
—54 gav L. genom sitt förslag om en
särskild administrativ domstol, en ”regeringsrätt”,
ett uppslag, som först långt senare förverkligades.
I ekonomiska frågor tillhörde L. mycket tidigt
den frihandelsvänliga riktningen. Sin bemärkta
plats i Sveriges historia vann L. förnämligast
som ridderskapets och adelns siste lantmarskalk
(riksdagarna 1862—63, 1865—66) och som Första
kammarens förste talman (1867—76, 1881—1891).
Det föll på hans lott att de historiska
decemberdagarna 1865 klubbfästa adelns beslut om
stånds-författningens utbyte mot en riksdagsordning,
byggd på allmänna val. Historiska blevo den siste
lantmarskalkens sista ord på riddarhuset: ”Lagar
kunna förändras, rättigheter kunna upphöra, men
kvar stå plikterna emot fäderneslandet; och
bliva dessa plikter väl uppfyllda, föga bekymrar
det den sanna adeln, var uti samhället dess plats
ställes”. Som talman visade L. oväld och
formsäkerhet samt åtnjöt obestridd auktoritet. I
Första kammaren representerade L.
Södermanlands län riksdagarna 1867—94. Såväl vid 1870
års ministärförändring som vid flera andra
tillfällen var hans inträde i statsrådet påtänkt men
avböjdes av honom själv.
Lagerbok (v a r u b o k), bok med specificerade
uppgifter om ingående och utgående
varukvantiteter, med el. utan angivande av motsv.
penningbelopp.
Lagerborg, 1719 adlad ätt, utgrenad från
värmlandssläkten Skragge. Ätten
immatrikule-rades på finska riddarhuset 1818 och utslocknade
i Sverige 1872.
Rolf Heribert Hjalmar L., finländsk filosof
(f. 1874), doc. vid Helsingfors univ. 1909, prof,
vid Åbo akad. 1929-—42. L:s första
vetenskapliga skrift, ”Moralens väsen” (1900), följdes av
gradualavh. ”Studien zum peripherischen
Mecha-nismus des Bewusstseinslebens. Das
Gefühlspro-blem” (1905). I sitt följ, författarskap har L.
företrädesvis sysslat med etiska, estetiska och
psykologiska spörsmål, vilka han behandlat från
utpräglat naturalistisk ståndpunkt. Som essäist har
L. framträtt med saml. ”Invita Minerva” (1918)
och ”Fransk livssyn” (1931); som genealog
har han i det
omfattande arbetet ”Ur en
Värmlandssläkts öden”
(1919) utforskat den
egna släktens hävder.
Bland L:s talrika
övriga skrifter märkas
”Den platoniska
kärleken” (1915), ”Om
konst och konstnärer”
(1924), ”Vad vi kunna
veta om själen” (1928),
”Xantippa och annat
om man och hustru”
(s. å.), ”Moral i var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
