Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagergren, Claes - Lagergren, Helmer - Lagergång - Lagerheim, ätter - Lagerheim, Carl Erik - Lagerheim, ätter - Lagerheim, 1. Alfred - Lagerheim, 2. Gustaf - Lagerhjelm - Lagerholm, Wilhelmina - Lagerhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Lagergren—Lagerhus
272
tet med de rika
konstsamlingar, som av
honom hopbragts,
överlämnades i enlighet
med L:s önskan 1932
till Nordiska museet,
varjämte hans maka i
2:a giftet,
markisinnan Mary Moore L.,
till en fond för dess
underhåll donerat
100,000 S- — L. har
förutom diktsamlingar
(1885 och 1895) utg.
det med sitt rika
per
songalleri och sin flödande berättarkonst i svensk
litteratur ganska enastående memoarverket ”Mitt
livs minnen” (9 bd, 1922—30; går t. o. m. 1887),
kompletterat av ”Kronor av guld och törne” (1923).
Lagergren, Knut Helmer, person- och
kulturhistoriker (1862—1947), född i Vika i Dalarne,
bl. a. postmästare i Luleå 1915—29 och därefter
bosatt i Falun. L. har skrivit ett mycket stort
antal genealogiska och kulturhistoriska uppsatser,
bl. a. i årsböckerna ”Norrbotten”, ”Dalarnes
hembygdsbok” och ”Värmland förr och nu”,
ävensom ”Värmländska släkter” (1913) och ”Släkten
Ekeblad till Stola” (i Personhist. tidskr., 1923.
Lagergång, se Gång 1).
Lagerheim, adliga och friherrliga ätter,
härstammande från komministern i Helgesta och
Hyltinge, Strängnäs stift, Hans Bergquist (d.
1718). Dennes son var kopparstickaren Carl Erik
Bergquist, vars son, nedannämnde C. E. L., 1777
adlades L. och 1807 blev friherre med succession
av värdigheten för äldste sonen.
Carl Erik L., frih., president (1742—1813).
Elan blev efter studier i Uppsala och tjänstgöring
i olika ämbetsverk i huvudstaden 1770 kamrer i
Kommerskollegium. Hans utmärkta förtjänster
på denna post belönades med adelskap 1777. På
riksdagen i Gävle 1792 var han sekr. i hemliga
utskottet och hade stor andel i den av ständerna
antagna finansplanen. Konungen visade sin
tacksamhet genom att utnämna L. till kommerseråd,
ständerna genom att välja honom till
bankofull-mäktig. Efter Gustav HI:s död ägnade sig L.
åt hävandet av den svåra finanskrisen, och planen
till den 1802—03 lyckligt genomförda
realisationen av riksgäldssedlarna var huvudsaki. hans
verk. L. blev 1805 president i Statskontoret; hans
stora erfarenhet på det finansiella området togs
dessutom i anspråk för en mängd kommittéer, och
hans namn är knutet vid alla grenar av
finansförvaltningen under denna tid. — Efter
stats-välvningen 1809 inträdde han i interimsregeringen
men blev icke medlem av det 9 juni tillsatta
statsrådet. — L. var en eminent kraft på det
finansiella området men gjorde sig på grund av
bristande framställningsgåvor mindre gällande vid
de offentliga överläggningarna.
Lagerheim, adliga och friherrliga ätter,
härstammande från borgmästaren i Söderköping,
Arvid Larsson (d. 1647), vars ättling, dåv. led. av
Kammarkollegium Olof Elias Weidman (1741—
1823), som jämte sin kollega Carl Erik Bergquist
(se föreg. släktartikel Lagerheim) hade i uppdrag
att granska tullförfattningarna, liksom denne 1777
adlades L. Han blev senare president i
Kammarkollegium och 1812 friherre enl. R. F. § 37. En
sonson till honom var nedannämnde L. 1). —
Litt.: E. Lagerheim, ”Arfwedh Larsson och
Karin Utter samt deras afkomlingar. Släkterna
Weidman, L., Weidenhielm” (1910).
1) Carl Herman Theodor Alfred,
ämbetsman (1843—1924). Han avlade 1860 kansli- och
1861 kameralexamen i Uppsala, och beträdde
1862 som attaché i Paris den diplomatiska banan.
L. blev 1870 legationssekr. i Petersburg, 1871
chef för Utrikesdep:s politiska avd. och var
1876—86 kabinettssekr. 1886—99 var han envoyé
i Berlin och därefter under de orosfyllda
slutåren av svensk-norska unionen utrikesminister
(1899—1904). Liksom tidigare under sin
verksamhet, bl. a. som led. av svensk-norska
konsulatkommittén 1875—76, sökte han föra en politik,
som i betydligt högre grad, än den förhärskande,
särsk. den konservativa, svenska opinionen
önskade, gick ut på att tillmötesgå norrmännens krav
på full likställighet i unionellt avseende. Så
tillsattes på hans initiativ 1902 års svensk-norska
kommitté för att undersöka möjligheterna av att
med bibehållande av gemensam diplomati upprätta
ett särskilt konsulatväsen för vartdera landet. Vid
sin avgång från utrikesministerposten blev L.
generaldirektör och chef för Kommerskollegium
(1905—13), för vars omdaning och
modernisering han var oavlåtligt verksam. Under sina
senare verksamhetsår var han ordf, i kommittén
för nyorganisation av Utrikesdep. samt led. av
Stockholms stadsfullmäktige (1905—17).
2) Nils Gustaf L., botanist (1860—1926).
Han blev 1889 prof, i kryptogami och
föreståndare för botaniska trädgården i Quito (Ecuador),
1892 konservator vid Tromsö museum samt var
1895—1925 prof, i botanik vid Stockholms
högskola. Av L:s talrika skrifter behandla de flesta
alger och lägre svampar, men han publicerade
även viktiga arbeten över fanerogamernas
ekologi, gallbildningar, botanisk teknik, mikroskopiska
fossil i torv och förfalskningar av närings- och
njutningsmedel.
Lagerhjelm, Per, bergsvetenskapsman (1787
—1856). Efter studier i Uppsala och tjänstgöring
i Bergsstaten var L. 1817—31 assessor i
Bergskollegium; 1832—56 fullmäktig i Järnkontoret.
Han deltog 1811—15 i anställandet av
hydrauliska försök i Falu gruva; bland de förbättringar
i järnhanteringen han införde må nämnas
förädling av järn genom valsning samt anordningar
för prövning av valsat och smitt stångjärns
egenskaper. L. var medl. av flera kommittéer för
revision av då gällande lagstiftning för bergsbruket;
härför verkade han även som riksdagsman.
Lagerholm, Wilhelmina Katarina,
målarinna (1826—1917), studerade i Stockholm, Paris
och Düsseldorf, målade porträtt och genre.
Popularitet vann ”En gammal historia” (1876; i
Nationalmuseum).
Lagerhus, se Spannmålslagerhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
