Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lail, Lorri - Lainez, Jacobo - Laing, Alexander Gordon - Laing, Samuel - Lainioälven - Laird - Laird, John - Lairesse, Gerard de - Lais - Laisan - Laisser aller - Laistrygoner - Laisvall - Laisälven - Laitaure, Laidaure - Laka - Lakaträsk - Lake (vätska) - Lake (fisk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Lainez—Lake
298
samt har även framträtt i radio och gjort
in-sjungningar på grammofon. Hennes stämma är
en fast och bärig alt. L:s repertoar omfattar
romanslitteraturen, oratorier samt viktigare
altroller inom operafacket.
Lainez, J a c o b o, se Laynez.
Laing [läij el. léig], Alexander
Gor-don, skotsk upptäcktsresande (1793—1826),
tjänstgjorde som officer i Västafrika, där han
1822—23 företog flera färder till det inre. 1825
—26 färdades L. från Tripolis genom Sahara
till Timbuktu och var den förste europé, som
nådde nämnda stad. Han mördades kort efter
avresan därifrån av araber.
Laing [lä^j el. léhj], Samuel, skotsk
författare (1780—1868). På 1830-talet företog L.
långvariga resor i de nordiska länderna,
skildrade i ”Journal of a residence in Norway during
the years 1834, 1835 and 1836” (1836) och ”A
tour in Sweden in 1838” (1839). I det sistnämnda
arbetet uppträdde L. med så skarpa omdömen om
unionen och det moraliska tillståndet i Sverige,
att svensk-norske ministern i London M.
Björn-stjerna 1840 utgav ett genmäle, på vilket L.
replikerade. L. utgav 1844 i 3 bd en övers, av
” Heimskr ingla”.
Lai’nioälven, biälv till Torne älv.
Läios, sagokonung i det forngrekiska Tebe,
son till Labdakos och far till Oidipus.
Laird [lä’ad], skotsk form för eng. lord.
Laird [lä’ad], John, engelsk filosof (1887—
1946), prof, i Belfast 1915, Aberdeen 1925. L.
utvecklade en modern realism i en rad stilistiskt
högtstående verk, bl. a. ”Problems of the self”
(1917), ”A study in realism” (1920), ”A study in
moral theory” (1926), ”The idea of value” (1929),
”Knowledge, belief, and opinion” (1930), ”An
enquiry into moral notions” (1935) samt
Gifford-föreläsningarna ”Theism and cosmology” (1940)
och ”Mind and deity” (1941). Han skrev även
filosofihistoriska arbeten. Under 2:a världskriget
utgav L. ett flertal etiska och statspolitiska
skrifter, t. ex. ”The temper of British ideals”
(1943) och ”The device of government” (1944).
Postumt utkommo ”On human freedom” och en
samling litterära essäer. — Litt.: W. S.
Urqu-hart, ”J. L. 1887—1946” (i ”Proceedings of
British Academy”, 33, 1947).
Lairesse [lärä’s], Gerard de,
belgiskholländsk målare och grafiker (1641—1711).
Han målade företrädesvis historiska och
mytologiska motiv i Poussins och Lebruns art. L.
står som den mest betydande representanten för
den klassiska riktningen inom den holländska
konsten mot slutet av 1600-talet. Omkr. 1690
blev han blind och började då hålla
konstteoretiska föredrag, i bokform bl. a. ”Het groot
schilderboek” (1707), som översattes till flera
språk. — Monogr. av J. J. M. Timmers (1942).
Läis, slott, numera ruin i Estland. Karl XII
hade där sitt vinterkvarter dec. 1700—maj 1701.
Lai’san, fjällsjö i Tärna sn, Lappland; 452
m ö. h., 18 km2. Genomflytes av Ume älv.
Laisser aller [läse’ ale’], fr., ”låta gå”, utan
att ingripa; likgiltighet.
Laistrygoner [-å’n-] (grek. Laistrygo’nes),
enl. Homeros ett jättelikt, människoätande
sagofolk. Under sina irrfärder blev Odysseus
vinddriven till deras land, vars djupa fjordar voro
omgivna av höga berg och där natten var mycket
kort, vilken beskrivning onekligen påminner om
Norges västkust. L. splittrade hans fartyg genom
stenkast och förtärde männen. Odysseus undkom
med ett enda fartyg.
Lat’svall, gruvsamhälle i Arjeplogs sn i
Lappland, c:a 250 km n. v. om Skellefteå. 577
inv. (1951). Blymalmsfyndigheten upptäcktes här
1938; den egentliga driften igångsattes 1943.
Malmen anrikas på platsen och fraktas till
Rönnskär för smältning. F. n. brytes c:a 270,000 ton
årl. 1955 beräknar man kunna bryta 400,000 ton
per år, el. tillräckligt för att täcka större delen
av landets behov av bly. Samhället är under
livlig utveckling. Bl. a. bygges en tunnel under
sjön Storlaisan. L. har Sveriges högsta
gruv-lave, 75,1 m. Ägare är Bolidens gruv-ab.
Läi’sälven, vänsterbiflod till Vindelälven.
Lai’taure, Laidaure, fjällsjö i
Jokkmokks sn i Lappland, strax ö. om Sareks
nationalpark; 498 m ö. h.; 13 km2. L. genomflytes
av Rapaätno, ett tillflöde till Lilla Luleälvs
biflod Blackälven. Vid inflödet i L:s v. ände bildar
Rapaätno ett betydande delta.
Laka, med hjälp av lösningsmedel utvinna
t. ex. metall vid extraktion av malmer samt salter
ur aska; återstoden säges vara urlakad.
Lakaträsk, samhälle i Edefors sn i
Norrbotten.
Lake, en konserveringsvätska, som upptagit
och löst vissa beståndsdelar ur ett däri förvarat
livsmedel el. som avsöndrats ur ett sådant.
Silllake uppstår vid förvaring av salt sill,
köttlake vid förvaring av salt kött; båda innehålla
utom vatten och salt även olja, fett 0. a.
anima-liska ämnen. Stundom nyttjas 1. enbart i
betydelsen lösning, t. ex. saltlake = saltlösning
för konserveringsändamål.
Lake, Löta löta, en benfisk, tillhörande
torskfamiljen, vars enda sötvattensart den är. I
Sverige finnes den i alla sjöar och vattendrag utom
högst uppe i fjällen och anträffas dessutom längs
östkusten. L. har brett huvud, tjock, baktill
hoptryckt kropp och små ögon. Stjärtfenan är
rundad. Färgen är marmorerad i svart, gult och
grönt. Buken är gråvit. Längden kan uppgå till
Lake.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
