Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landkrigföring - Landkänning - Landmandsbanken - Landmina och fältmina - Landmärke - Landnámabók - Landningsmärke - Landningsställ, landställ - Land og Folk - Landolphia - Landor, Walter Savage - Landowska, Wanda - Landowski, Paul Maximilien - Landquist, 1. John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landkänning—Landquist
325
Den senaste utvecklingen på hithörande
område är följ. För att undvika ett stelnande i
ställningskrig som på i :a världskrigets västfront
sökte tyskarna under mellankrigsperioden få till
stånd en rörlig krigföring med snabbt avgörande.
Medlen härför blevo främst pansarvapnet, en
ökad motorisering, flygstridskrafternas nära
samverkan med arméförbanden på slagfältet samt
en utomordentlig kraftsamling mot ett mindre
område. Med denna taktik vunno tyskarna de
stora inledande segrarna under 2:a
världskriget. Motmedlet mot genombrotts taktiken var det
djupgrupperade, av rörlighet och motanfall
kännetecknade försvaret, vilket kraftsamlades till
vissa viktigare punkter (ytförsvar).
Stridsvagns-förbanden, som under början av kriget uppträdde
självständigt, insattes mot slutet av detta i
huvudsak för understöd av inf., vilket därjämte fick sin
eldkraft mycket förbättrad genom utökad
utrustning med automatiska handeldvapen och
under-stödsvapen. — Sambandet mellan arméförbandens
taktik och luftkrigföringen samt i viss mån även
sjökrigföringen har blivit intimt. Luftläget, där
markstridshandlingen pågår, bestämmer sålunda i
hög grad markförbandens uppträdande, ävenså
ingripa flygstridskrafter direkt i markstriderna. Den
vertikala omfattningen med lufttrupp har blivit
verklig.
Med strategi avsågs förr härarnas
operationer före slaget. Då ett modernt större slag
som regel föres över en mycket stor yta samt
under samverkan mellan två el. flera
försvarsgrenar, är det numera lämpligare att till strategi
hänföra målet för och dispositionen av landets
samtliga stridskrafter samt, när det gäller en
front, där betydande stridskrafter satts in, även
målet för och dispositionen av där insatta
stridskrafter. På strategiens utformning inverka ett
flertal faktorer, ss. det utrikespolitiska målet, de
militärgeografiska förhållandena, det egna och
det fientliga landets krigspotential, disponibla
land-, sjö- och flygstyrkor, deras utbildning och
utrustning samt underhållsmöjligheter. Under 2:a
världskriget blevo därjämte operationerna på gr.
av den enorma materiella insatsen i än högre
grad än förut beroende av underhållstjänsten.
Genom samordningen av land-, sjö- och
luftkrigföringen kan landkrigföringens strategi som
regel ej längre ses som ett isolerat problem. På
grund av det totala kriget har även en
omvärdering av strategiens mål ägt rum. Detta är icke
längre för arméns del den fientliga arméns
förintelse, utan målet är, att de tre samverkande
försvarsgrenarna skola krossa det totala fientliga
försvaret.
Landkänning. Då fartyg till sjöss siktar land
och fartygets läge härigenom kan bestämmas,
säges det ha ”fått 1.” och kan därefter ”segla
el. styra efter 1.”.
Landmandsbanken, se Danske Landmandsbank.
Landmina och f ä 11 m i n a, äldre benämning
på minor, se Mina.
Landmärke, märke på land, ss. torn, höjder,
större stenar, träd o. dyl., som orientering för
sjöfarande.
326
La’ndnåmabok, en av den isländska
medeltidens märkligaste litterära företeelser, innehåller
meddelanden om Islands upptäckt och
besittningstagande (isl. landndm) av nybyggarna
(landndms-menn). Tills, nämnas mera än 3,000 personer och
1,400 ställen. L., vars historiska pålitlighet
uppskattas särdeles högt, torde i huvudsak ha
redigerats i början av 1200-talet. Den är bevarad
i tre inbördes rätt olika huvudhandskrifter,
”Sturlubök”, ”Hauksbök” och ”Melabök”.
Samlad uppl. 1900.
Landningsmärke, flygv., T-tecken av dukar,
som ibland användes för att markera
vindriktningen på flygplatser, huvudsaki. på militära
flygfält. På kommersiella flygplatser indikeras
vindriktningen genom vindriktningsvisare.
Landningsställ, 1 a n d s t ä 11, se Flygplan,
sp. 685.
Land og Folk [la’n åg få’lk], dansk daglig
morgontidning utgiven i Köpenhamn, organ för
Danmarks kommunistiska parti, en fortsättning
från 1945 av partiets tidn. Arbejderbladet, som
blev förbjuden 1941.
Lando’lphia [-f-], afrikanskt växtsläkte av
fam. Apocynaceae (se d. o.).
Landor [lä’ndä], Walter Savage,
engelsk författare (1775—1864). Han studerade i
Oxford, varifrån han relegerades som arg
republikan. Under sina senare år bodde han i
Florens. En excentrisk enstöring, som lidelsefullt
hyllade det antika grekiska frihetsidealet och den
italienska renässansen, skrev han — delvis på
latin — för ett fåtal. ”Imaginary conversatiöns
of literary men and statesmen” (5 bd, 1824—29),
dramatiskt livfulla dialoger, blevo berömda genom
karakteristikernas kraft, den eldiga vältaligheten
och den trots lärdhet och ordrikedom raffinerade
stilen. L:s verk utgå vos i 8 bd med biogr. av
W. S. L. Forster 1876.
Landowska [-å’ska], W a n d a, polsk
cembalovirtuos av judisk börd (f. 1877). Hon
utbildade sig i pianospel vid
Warszawakonserva-toriet och i Berlin. L. har återuppväckt intresset
för cembalospelet och vunnit världsrykte som
konstnär. De kurser hon anordnat i
Saint-Leu-la-Forèt nära Paris, äro internationellt ryktbara.
Landowski [fr. utt. lädåfski’], Paul
Maximilien, fransk skulptör (f. 1875). Redan
före 1 :a världskriget intog L. en ledande
ställning inom fransk skulptur genom verk som
”Kains söner” och ”Arkitekturen”. Som prof,
från 1925 vid École des beaux-arts och som dir.
för samma inst., efter att under ett mellanspel
1933—37 ha varit chef för franska romakad.,
har L. haft ett betydande inflytande på den
akademiska konsten. Efter 1918 har han utfört en
rad stora krigsmonument, t. ex. marskalk Fochs
grav i Invaliddomen, segermonumentet i Alger
och det stora monumentet över a:a slaget vid
Mar-ne. Bland övriga större verk kan nämnas
refor-mationsmonumentet i Genève (se bild å sp. 327).
Landquist. 1) J o h n L., filosof,
litteraturforskare, pedagog (f. 1881 V12). Han blev fil. dr i
Uppsala 1909, led. av Samfundet De nio 1913,.
dess sekr. 1924, var litteraturkritiker i Da-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
