Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Landskrona
336
Kyrkans västfasad.
Själva staden ansågs ligga för nära fästningen.
L. skulle därför flyttas ut på ”sandbanken”, som
låg mellan staden och hamnrännan. 1753
började den stora S:t Johannes-kyrkan rivas, 1754
lades grunden till den nya Sofia
Albertina-kyr-kan; den invigdes 1788 men stod fullt färdig
först 1816. Förflyttningen av staden blev aldrig
fullständigt verkställd, lika litet som
befästningsarbetena någonsin fullbordades. De avbrötos 1788
på gr. av kriget med Ryssland; 1805 avlystes de
definitivt. 1822 utdömdes L. som landfästning,
och 1869 nedlades fästningen fullständigt. I och
med att befästningsarbetena avstannade inträdde
emellertid en nedgångsperiod för L., som varade
in på 1840-talet; först då kom L. upp i samma
befolkningssiffra, som det hade vid 1800-talets
början. Från mitten av 1800-talet har L:s
uppsving varit snabbare och varaktigare än tidigare.
Det gamla sockerbruket (gr. 1757) undergick
under J. Tranchells ledning en storartad utvidgning,
och nya industrier tillkommo. 1865 öppnades L.
och Hälsingborgs järnvägar för trafik, 1876 L.—
Ängelholms järnväg (sedan 1896 ingående i
Västkustbanan), 1893 sträckan L.—Kävlinge av L.—
Lund—Trelleborgs järnväg. Staden har brett ut
sig utanför de forna vallgravarna, som efter hand
delvis fyllts igen, nya stadsdelar ha uppstått, äldre
ha ombyggts, och kring det gamla inre fästnings
-området utbreda sig nu vidsträckta parker,
promenader och en mängd koloniträdgårdar.
Den äldre, centrala delen av L. har en i stort
sett rektangulär, av Fortifikationen uppgjord
stadsplan och är bebyggd huvudsaki. med
2—4-våningshus. De n. och ö. nya stadsdelarna ha en
mera oregelbunden stadsplan och äro bebyggda
med egnahems- och hyreshus. I n. ö. ligga bl. a.
länslasarettet, småskoleseminariet och vattentornet
(arkitekt Fredrik Sundbärg, 1903). Utmed
Öresund leder Strandvägen förbi f. d. exercisfältet
och villor till fiskläget Borstahusen (800
inv. 1951) med 3 gator parallella med stranden,
badbrygga och norrut sandstrand. Det gamla
rådhuset ersattes 1881—85 av ett nytt (arkitekt Ove
Pedersen). Framför rådhuset står fontänen
”Väs-tanvinden” (avtäckt 1929; skulptör Anders Olson).
Adolf Fredriks kasern med gaveln mot
Rådhustorget uppfördes vid 1700-talets mitt efter
ritningar av C. Hårleman (3:e våningen från 1874);
flera olika regementen ha under tidernas lopp
varit förlagda dit, senast (1908—26) 3
skvadro-ner av Skånska husarreg.; kasernen disponeras
nu av staden och inrymmer bl. a. L. museum. Den
1754 påbörjade, Sofia Albertina-kyrkan har
ritats av Hårleman. Glasmålningarna i
korsarmar-nas fönster utfördes 1939 av Hugo Gehlin. Invid
kyrkan och Nyhamn ligger sockerraffinaderiets
stora huskomplex; en del av byggnaderna äro från
1700-talet. Av det gamla citadellet (till 1940
Statens tvångsarbetsanstalt för kvinnor, sedan dess
använt för olika ändamål) äro vallarna,
bastionerna och de flerdubbla vallgravarna till stora delar
väl bevarade. De yttre delarna av
fästningsom-rådet upptagas nu i n. och ö. av koloniträdgårdar,
av Strandpromenaden med sommarrestaurangen
Strandpaviljongen i v., av Slottsparken i s. ö. och
Stadsparken i ö. med markering av platsen för
den en gång mäktiga S:t Johanneskyrkan.
Framför Strandpaviljongen står en liten skulptur,
”Solbad”, av Anders Olson (1929), som också gjort
”Kråkbrunnen” vid Saluhallen. ”Gossen med
snäckan” (1948) i parken vid järnvägsstationen
och Carl Xl-lejonet på bastionen Landskrona äro
av Ivar Johnsson. På Gråen finnas lämningar
efter de där aldrig fullbordade befästningsverken.
Vattensamlingarna innanför vallarna hysa ett rikt
fågelliv. Längs L:s grunda stränder finns ett
mycket rikt bestånd av svanor (med egen
sparbanksbok). I n. delen av staden ligga
idrottsplatsen samt sommarrestaurangen Karlslund.
L. är näst Malmö och Hälsingborg Skånes
största industristad med (1950) 66 arbetsställen
och 4,766 arb. L:s äldsta nu existerande industri
är Svenska sockerfabriks ab:s raffinaderi med
anor från 1700-talets mitt (c:a 600 anställda).
Invid n. stadsgränsen ligger lantegendomen
Säby-holm med råsockerfabrik och strax n. om
staden sockerbolagets betförädlingsinst. Hilleshög.
Bland övriga större industrier märkas
öresunds-varvet ab. (anlagt 1916, c:a 1,200 anställda,
ägare ab. Götaverken), ab. Landsverk (1873, c:a
950 anställda, ägare Kockums mekaniska verkstads
ab.), ab. Thulinverken (1915, 200 anställda), Paul
Bergsöe & son ab:s metallraffinaderi och
blyhytta (1942, 125 anställda), superfosfatfabrik
(1882, 450 anställda, ägare ab. Förenade
superfos-fatfabriker), industri-ab. Sylvia (1916, 180 an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
