Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsorganisationen i Sverige - Landsorganisationens skola - Landsort - Landsretter - Landsrätt - Landssed - Landssekretariatet - Landssekreterare - Landssorg - Landsstaten - Landstad, Magnus - Landsteiner, Karl - Landstigningsfarkost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Landsorganisationens skola—Landstigningsfarkost
342
egentliga fackliga uppgifter har L. gjort viktiga
insatser för att ekonomiskt och moraliskt stödja
folkbildningsarbete och humanitära strävanden. —
Sedan 1943 har L. en egen utredningsavdelning,
som ej blott samlar statistik o. dyl. till stöd för
den fackliga verksamheten utan även bidrar till
att utforma planer för landets ekonomiska
politik. — Under 2:a världskriget gjorde L.
betydande insatser för den internationella
hjälpverksamheten särsk. i de båda organisationerna Svenska
Norgehjälpen och Europahjälpen. — Ordf, och
ledare för L:s verksamhet ha varit Fredrik Sterky
(1899—1900), Herman Lindqvist (1900—20),
Arvid Thorberg (1920—30), Edvard Johansson
(1930—36), Albert Forslund (1936), August
Lindberg (1936—47) och Axel Strand (sedan 1947).
Landsorganisationens skola, upprättad 1929 i
Brunnsvik i s. Dalame, har till uppgift att
undervisa unga fackföreningsmedl. i bl. a.
nationalekonomi, ekonomisk geografi, socialpolitik,
fack-föreningskunskap, statistik, bokföring och svenska
språket. Varje sommar anordnas en 3-mån.-kurs,
som utgör en forts, av folkhögsk:s vinterkurser.
Under vintermån, genomföras vid skolan 4
sex-veckorskurser för led. i fackföreningsstyrelser och
företagsnämnder. Jämsides anordna till LO
anslutna förbund 14-dagars instruktions- och
före-läsningskurser. L. förvaltas av en nämnd, i
vilken Landssekretariatet, ABF och Brunnsviks
folk-högsk. utse led. Föreståndare är LO:s
studierektor, Torvald Karlbom.
Landsort, lotsplats (sedan 1535) och fyrplats
(sedan 1678) på ön Oj a utanför Södertörns
sydspets, vid s. gränsen av Stockholms skärgård. Vid
fyrplatsen finnas mist- och issignalstationer samt
i dess närhet radiopejIstation, ön äges av
Lots-verket och bebos av c:a 80 personer, huvudsaki.
lotsar, f. d. lotsar, fyrmän och deras familjer. —
S. ö. om L. ligger i Östersjön det s. k.
Landsort s d j up e t, 459 m.
Landsretter [la’n.s-] finnas i Danmark två:
östre landsret i Köpenhamn och Vestre landsret
i Viborg; en tredje, Söndre landsret, i
Sönder-borg, upphävdes 1927. Då rättskipningslagen av
1916 trätt i kraft (1919), efterträdde 1. tidigare
landsoverretter och äro dels andra instans för
mål från underretten, dels första instans i en
rad fall.
Landsrätt, urspr. den för landet (=
landskapet) gällande lagen, sedermera landsbygdens
rättsregler till skillnad från stadsrätten. Då 1734 års
lag blev gemensam för landet och städerna,
bibe-höllos dock i vissa hänseenden — ang. arv,
testamente, giftorätt, bördsrätt, jordarätt — olika
rättsregler för land och stad. Betr, fast egendom
avgjorde läget, betr, personer vederbörandes
stånd, egenskap av att tillhöra adel, präster,
borgare el. bönder. Adel och bönder lydde under
1., övriga under stadsrätt. Skillnaden bestod i
arvs-, gifto- och testamentshänseende till 1845,
resp. 1857. Även i domstolsväsendet rådde en
djupgående skillnad mellan land och stad, vilken
ännu fortfar. Dock lyda numera ett stort antal
mest nyare städer under häradsrätter. Som ett
minne av äldre tiders rättsförhållanden sägas
dessa s. k. landsstäder ”ligga under 1.”.
Landssed innebär, att i en viss landsända el.
allmänt i landet för särskilda förhållanden
uppstått vissa regler, som icke finnas i lagen men
dock anses som gällande rättsregler. Dylik 1. är
icke för domaren ovillkorligt förpliktande, utan
det säges blott, att han må rätta sin dom
därefter, om den ej ”har oskäl med sig”, d. v. s.
om han finner den väl grundad. Genom att
upptagas av domaren blir 1. verklig rättsregel men
kan först efter hand, näml, i den mån domaren
fortfar att oavbrutet tillämpa den, övergå till
sedvanerätt. En viktig art av 1. äro
handelsbruk.
Landssekretariatet, se Fackförening, sp. 131.
Landssekreterare, se Länsstyrelse.
Landssorg, annat namn på kungssorg; även
allmän sorg efter någon särskilt framstående
medborgare.
Landsstaten, sammanfattande benämning på
ämbets- och tjänstemännen vid länsstyrelserna
och inom fögderiförvaltningen.
Landstad [la’nsta], Magnus Brostrup, norsk
psalmdiktare (1802—80). Han var kyrkoherde
1834—48 i Telemark, 1848—59 i Hal den och
därefter (till 1877) i Sandeherred (Vestfold). Hans
”Norske folkeviser” (1851—53) är en huvudkälla
för nordisk och norsk tradition. Lika betydelsefull
på sitt område var L:s ”Kirkesalmebog”, som
1869 auktoriserades till kyrkligt bruk och vartill
han själv bidragit med högt skattade
originalpsalmer. En reviderad uppl., ”Den reviderte
Landstad”, auktoriserades 1920 och 1924.
Landsteiner [la’nt/tåinar], Karl, österrikisk
fysiolog (1868—1943), e. 0. prof, i patologisk
anatomi i Wien 1910,
prof, och
avd.-före-ståndare vid
Rocke-fellerinst. i New York
från 1922. L. erhöll
1930 Nobelpriset i
fysiologi och medicin för
sin upptäckt av
människans blodgrupper,
varom han publicerade
sitt första utförligare
meddelande i Wiener
klinische
Wochen-schrift 1901. Bland
L:s övriga arbeten
märkas hans
undersök
ningar om immunspecificiteten och dess
sammanhang med den kemiska konstitutionen.
Landstigningsfarkost, krigsv., gemensam
benämning på de specialbyggda fartyg, båtar m. m.,
som vid överskeppnings- (invasions-) operationer
användas för transport av trupper och materiel
m. m. från ena stranden till den andra el. från
fartyg till strand samt för eldunderstöd vid
landstigningen. — Vid invasionen i Nordafrika i nov.
1942 voro de första typerna av amerikanska 1.
klara för praktiskt bruk, och vid slutet av 2:a
världskriget funnos c:a 50 olika typer av 1. hos
västmakterna. De indelas vanl. enl. följ.: Land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
