Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Langebek, Jakob - Langeland - Lange-Müller, Peter - Langen, Eugen - Langenbeck, Bernhard - Langenberg - Langen-, Albert, Georg Müller Verlag G.m.b.H. - Langensalza - Langenskiöld, ätt - Langenskiöld, Karl - Langeoog - Langerhansska öarna - Langesund - Langett - Langevin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Langeland—Langevin
356
samlare och utgivare av källorna. 1737—39
redigerade han tills, m. L. Harboe Dänische
Bib-liothek, 1745 stiftade han det ännu bestående
Danske selskab for fædrelandets historie og sprog
och utgav för detta 1745—52 Danske Magasin
(6 bd). 1772—74 utgav L. de tre första banden
av ”Scriptores rerum Danicarum”. Som
riksarkivarie skapade han en värdefull samling
avskrifter, ”Langebeks diplomatarium”. Hans brev
ut-gåvos 1895 av H. F. Rördam.
La’ngeland [-lan], dansk ö i s. delen av St.
Bält, skild från Lolland genom det 12 km breda
Langelands Bält; 283,8 km2, 20,354 inv. (1945). L.
är 52 km långt och 4—9 km brett, östkusten är
höglänt och nästan snörrät, västkusten låg.
Landet är i det inre ett böljande backlandskap med
i s. en största höjd (Skövlebjerg) av 46 m ö. h.
Jordmånen består huvudsaki. av bördig
moränlera. 72 % av arealen utgöres av åker. Järnväg
finnes från Rudköbing söderut; färjförbindelser
med Fyn, Ærö, Lolland och Själland. L. har
en stad, Rudköbing, tillhör Svendborg amt och
Fyns stift.
Lange-Müller, Peter Erasmus, dansk
tonsättare (1850—1926). Han anslöt sig som
kompositör till den nationella danska riktningen (med
I. P. E. Hartmann)
och stod närmast
ef-terromantikerna med
en viss dragning åt
nyromantik. Hans operor
vunno stort beaktande
i Skandinavien:
”Tove”, ”Spanske
studenter”, ”Fru Jeanna”,
”Vikingeblod”. Av
orkesterverk märkas
sviterna ”1 Alhambra”
och ”Weyerburg”. Sin
största popularitet
fick L. genom sina
stämningsfulla roman-
ser och manskvartetter (däribland den ofta
sjungna serenaden ”Kornmodsglansen”).
Langen, Eugen, tysk industriman (1833—95),
studerade vid Polytechnicum i Karlsruhe och var
därefter verksam som ångpannekonstruktör. Han
övertog sedermera efter fadern ett
sockerraffinaderi i Köln. L. finansierade tillverkningen av
och var meduppfinnare till de av Nikolaus Otto
utexperimenterade första
4-takts-förbränningsmo-torerna och grundade tills, m. Otto 1869
Gas-motorenfabrik Deutz A. G., nära Köln. — L.
grundade även maskinfabriken Grevenbroich och
en elektrisk armaturfabrik samt byggde ett
flertal sockerfabriker. Han har inlagt väsentliga
förtjänster om det tyska patentväsendets utveckling.
La’ngenbeck, Bernhard Rudolf Konrad
von, tysk kirurg (1810—87), prof, i Kiel 1842
och i Berlin 1848—82. L. var en av 1800-talets
mest betydande kirurger; bl. a. inom
krigskirur-gien har L:s verksamhet varit av stor betydelse.
De flesta av hans avh. äro publicerade i Archiv
für Klinische Chirurgie.
La’ngenberg [-bärk], stad i Ruhrområdet
i Tyskland, 18 km s. s. ö. om Essen; 14,500 inv.
Stor rundradiostation, siden-, pappers- och
järnindustri.
La’ngen-, Albert, Georg Müller Verlag
G.m.b.H. [... geå’rk . ..färlä’k], bokförlag i
München, bildat 1932 genom fusion av förlagen
Albert Langen, grundat i Paris 1893 av Albert
Langen (1869—1909), 1894 överflyttat till
Leipzig och 1895 till München, där förlaget 1896
grundade den satiriska skämttidn. Simplicissimus
och bl. a. specialiserade sig på skandinavisk
litteratur, samt Georg Müller Verlag A.G., grundat
1903 av Georg Müller (1877—1917), som
intresserade sig för tyska klassiker och modem tysk
och utländsk litteratur, bl. a. A. Strindberg.
Förlaget upplöstes efter 2:a världskriget.
Langensabza [-za’ltsa], stad i prov. Sachsen,
vid Unstruts biå Salza, 30 km n. v. om Erfurt;
c:a 15,000 inv. L. blev stad 1212. Rester av
stadsmuren och många gamla byggnader finnas.
—• Vid L. måste 29 juni 1866 de hannoverska
trupperna efter en hård strid med preussarna
dag-tinga.
Langenskiöld, ätt, adlad 1772, immatrikulerad
på finska riddarhuset 1818, en gren friherrlig
1860.
Bror Karl Johan, frih., finländsk-svensk
bankman (1857—1925). Han blev jur. dr och docent
i nationalekonomi 1886 i Helsingfors. 1890 blev
han verkst. dir. i Nordiska aktiebanken i
Viborg samt kallades därifrån 1892 till Sverige som
chef för Skandinaviska kredit ab:s
Stockholmskontor; 1895 Wev han svensk medborgare. Han
valdes 1901 till bankofullmäktig. S. å. blev han
förste deputerad i riksbanken och innehade till
1912 denna chefspost. Som riksbankens chef
vann L. allmänt erkännande för varsamhet och
skicklighet under de övergångsår, då riksbanken
ombildades från ämbetsverk till ensam
sedelutgivande centralbank, och för sitt framgångsrika
ingripande till mildrande av verkningarna av 1907
—08 års kris. L. var led. av den stora
försvars-kommittén 1907—10. 1916—19 var han led. av
Första kammaren. L. var frikostig mecenat för
offentliga ändamål.
Langeoog [lagaå/k], en av Frisiska öarna;
18 km2, c:a 750 inv. Havsbad.
La’ngerhansska öarna, se Bukspottkörteln.
La’ngesund [-sun], ladested i Telemark fylke,
s. ö. Norge, v. om mynningen av
Langesunds-fjorden; c:a 2,000 inv. Bilfärja till Helgeroa.
Angöringshamn för kustfarten; makrill- och
räk-fiske. Exporthamn för färsk fisk.
Lange’tt [-Og-] (fr. languette), eg. liten tunga,
udd. Därav langettbroderi, -stygn,
-söm. — L
ange 11 é r a, sy
ut i uddar.
Langevin
[lä?vä’], Paul,
fransk fysiker
(1872—1946),
prof, i allmän
och experimen-
Langett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
