Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laon - Laos - Lao-tsi - La Pallice - Laparotomi - La Paz (de Ayacucho) - La Pérouse, Jean-François de Galaup - La Pérousesundet - Lapidarstil - Lapilli - Lapis - Lapiter - Lapihtos - Laplace, Pierre-Simon de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Laos—Laplace
388
talet och färdigbyggd omkr. 1225. Från samma
tid härstammar kyrkan S:t-Martin. Museum. I
båda världskrigen led L. svåra skador.
La’os, kungarike i Indokinesiska federationen,
Bortre Indien (se karta vid d. o.); 236,800 km2;
c:a 1,5 mill. inv. (1948). Det uppfylles av
skogbevuxna högplatåer med ända till 3,000 m höga
bergskammar. L:s n. v. del avvattnas av Mekong,
landets viktigaste samfärdsled. Huvudmassan av
befolkningen utgöres av laos, men thai-folk,
in-doneser och kineser bilda betydande minoriteter.
L. är den minst utvecklade delen av Indokina.
Jordbruk är huvudnäring; viktigaste kulturväxt
är ris. övriga jordbruksprodukter äro kaffe,
majs, te, kryddor, frukt och grönsaker. Skogarna
äro rika på teakträ, och bland storvilt märkas
elefant och tiger. Huvudstad: Vientiane
(Vien-chan).
L:s äldre historia sammanfaller helt med
Kambodjas; det härskande folkelementet var khmer,
som på 1200-talet undanträngdes av laos, ett
från s. Kina invandrat thai-folk. Nästan hela
det av laos bebodda området lydde från 1353
under det stora laosriket Lan-xang, som var säte
för en jämförelsevis hög kultur och 1707
sönderföll i delstaterna Luang-Prabang i n. och
Vien-chan i s. Frankrike tilltvang sig 1893 protektorat
över hela L., varvid Vien-chan ställdes
omedelbart under en fransk resident, medan fursten av
Luang-Prabang erhöll bekräftelse på sina
rättigheter. Genom avtal 26A 1946 erkändes L. i hela
sin utsträckning som kungadöme under den
förut blott i Luang-Prabang regerande dynastien.
Franska rådgivare skulle biträda regeringen. 1947
utfärdade konungen en författning, som
fastställde inrättandet av en lagstiftande församling,
indirekt vald genom allmän rösträtt. 1949
erkändes L. som en suverän stat inom Franska
unionen.
Lao-tsi (”den gamle mästaren”), grundaren av
den taoistiska filosofien och författare till
urkunden ”Tao tö king”, var enl. gammal men föga
trovärdig tradition en man vid namn Li Po-yang,
500-talet f. Kr. Om hans liv är intet bekant.
La Pallice [la pali’s], La Rochelles djuphamn.
Laparotomi (av grek. lapa’ré, veka livet, och
tomè, snitt), buksnitt, kirurgisk åtgärd för
bukhålans öppnande, en förberedande akt för
ingrepp på här belägna organ.
La Paz [la pa’s] (sp., freden), officiellt L a
Paz de A y a c u c h o, sedan 1898 huvudstad i
Bolivia och i dep. La Paz (133,656 km2, 948,446
inv.); 321,063 inv. (1950), mest indianer och
halvblod. L. är jordens högst belägna huvudstad;
ligger i en djup dalkittel 3,600—3,750 m ö. h.,
mellan vulkanen Illimani (6,459 m ö. h.) och
Titi-cacasjön. Staden grundades 1548 av Alonzo de
Mendoza på platsen för det gamla Chuquiapu. De
äldre stadsdelarna ha trånga, ofta branta gator,
men i övrigt har L. modern prägel och är statt
i rask utveckling. Vid Plaza Murillo ligger
katedralen, som påbörjades under 1600-talet, då
gruvorna i Potosi gåvo sin rikaste avkastning. Här
ligga även regerings- och riksdagsbyggnaderna.
L. har univ., bibi., museer, krigsskola m. m.
Ärkebiskopssäte. Livlig handel, över Viacha har
L. 3 järnvägsförbindelser med stillahavskusten,
näml, till Mollendo i Peru (med sjöförbindelse
över Titicacasjön), Arica och Antofagasta i
Chile. Dessutom har L. nu järnvägsförbindelse
med Buenos Aires samt flygstation tillhörande
panamerikanska flygnätet. — Bild se pl. 1 vid
Bolivia.
La Pérouse [la perö’z], J e a n-F r a n q 0 i s
de Galaup, greve de L., fransk sjöofficer,
upptäcktsresande (1741—88). Han blev 1785 chef
för en expedition,
som utsändes av
franska regeringen för att
söka nordvästpassagen
samt utforska delar
av Stilla havet. Efter
att ha kringseglat Kap
Hoorn anlöpte L.
Påskön och Hawaii
samt nådde Alaskas
kust i juni 1786 men
måste här vända om
mot s. och
genomforskade därpå
farvattnen utanför Asiens
östkust. Aug. 1787
upptäckte han det efter honom uppkallade sundet,
hemsände i sept. s. å. från Petropavlovsk på
Kamtjatka dagböcker och kartor samt seglade
till Australien, där han 26 jan. 1788 anlöpte
Botany Bay i Nya Syd-Wales. Efter 7 febr,
var hans expedition försvunnen, och först 1826
upptäcktes spår efter det skeppsbrott, som L.
lidit vid ön Vanikoro (n. om Nya Hebriderna).
En reseberättelse, ”Voyage autour du monde”,
utgavs i 4 bd 1797 av L. A. M. de Mureau efter
L:s hemsända anteckningar och brev. — Monogr.
av A. Bellessort (1926) och C. Farrère (1930).
La Pérousesundet [la perö’z-], mellan jap.
ön Hokkaido och Sachalin, förenar Japanska
och Ochotska haven. Upptäcktes 1787 av La
Pérouse.
Lapidärstil (lat. lapidäris), stenstil,
monumentalt korthuggen och kärnfull stil, lik de romerska
inskriptionernas.
Lapflli (plur. av lat. lapi’llus, liten sten), små
ärt- till nötstora stycken av vanl. porös lava, som
utkastas vid vulkanutbrott.
La’pis, lat., sten. — L. infernälis (el. enbart
lapis), helvetessten, silvernitrat. — L.
la’zuli, lasurit. -— L. philosophörum, ”de vises
sten”, se Alkemi. — L. Solaris, se Bolognesiska
lysstenen. — L. Tiburtinus, travertin.
Lapiter (grek. lapi’thGi), ett vilt och kraftfullt
sagofolk i Tessalien, kring berget Ossa och
floden Peneios. Om l:s strid med kentaurerna se
Kentaur.
La’pihtos, ort på Cypern, vid nordkusten, 35
km n. v. om Nikosia. Vid L. ha arkeologiska
undersökningar företagits av Svenska
Cypern-exp. 1927—31, varvid rika fynd från brons- och
järnåldern gjordes, belysande bl. a. den äldsta
grekiska kolonisationen av ön.
Laplace [lapla’s], Pierre-Simon de.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
