Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lappland - Klimatet - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Lappland
402
Medeltemperatur och nederbördsmängd
1901—30.
Ort Medeltemperatur för [-Nederbördsmängd-] {+Nederbörds- mängd+} för
jan. juli året juni— aug. året
Karesuando —13.» + 13,» —2,J 152 mm 325 mm
Riksgränsen — 9,7 + 11,1 —1»5 205 844
Abisko 120 282
Gällivare 12,2 + 14,3 0,7
Kiruna 11,9 + 12,0 1 >9
Jokkmokk .... —13,9 +14,7 0,7 192 467
Kvickjokk .... 12,9 + i3>4 —I »0
Stensele + 0,1 217 503
Tärnaby 10,6 + 12,4 0,4
Under jan.—febr, sjunker temp. här ofta under
—400. I högfjällen är sådant däremot mycket
sällsynt och vintertemp. över huvud högre. Om
sommaren förhåller sig temperaturfördelningen
omvänt mot om vintern. Det inre L. är då av
fjällkedjan skyddat mot västerhavets avkylande
inverkan. Den klara luften och den långa
instrålningen under dygnet förorsaka en betydlig
temperaturstegring. Antalet dagar med en
maxi-mitemp. av 250 el. mera uppgår här till 10, och
en av de högsta i Sverige observerade temp.
avlästes 9h 1927 i Jokkmokk med 3Ö°s.
Sommaren (antalet dagar med en medeltemp. av mera
än io°) räcker i inre L. i c:a 1V2 mån.
(Sten-sele 83, Gällivare 75 och Jokkmokk 81 dagar).
L. har Sveriges både nederbördsrikaste och
ne-derbördsfattigaste klimat. Det inre L. har
mångenstädes t. o. m. mindre än 400 mm årl. med
ända till halva årsnederbörden under de 3
sommarmånaderna. I fjällen är däremot
nederbörden mycket stor. På indirekt väg har fastställts,
att fjällens högre nivåer ha en årsnederbörd av
1,500—3,000 mm.
Växtvärld. I inre och ö. L. härska skog och
myr. Den senare täcker en stor del av de jämna
platåytorna, särsk. i n. ö., där den intager ända
till 50—60 °/o av totalarealen. Däremot äro de
svagt välvda ryggarna och bergkullarna liksom
älvdalarnas sidor täckta av barrskog, antingen
gran- el. tallskog el. blandskog av dessa.
Allteftersom urbergsplatåns höjd ö. h. långsamt
stiger från s. ö. mot n. v., närma sig bergens krön
alltmera skogsgränsen, vilken de i n. L. nå på
täml. ringa avstånd från L:s ö. gräns.
Skogsgränsen ligger här 550—600 m ö. h. och består vanl.
av gran men stundom av tall. Barrskogsgränsen
sjunker småningom mot n. v., och på
urbergsryggarna uppträder snart ovanför densamma ett
bälte av björkskog med mot n. v. växande
vertikalbredd. Redan inom urbergsplatån finnas
alltså berg med topparna och även ryggarna
uppskjutande inom fjällregionen. Dessa fjäll pläga
benämnas lågfjäll. I trakten av Gällivare ligger
på dem björkskogsgränsen c:a 620—650 m. ö. h.
och stiger till c:a 700 m. vid ö. glinten för att
inne i högf j ällskedj an nå 730—800 m.
Björkskogsbältet har i n. L. flerstädes en
vertikalbredd av 250—300 m., och där, som i Karesuando
och Jukkasjärvi, även själva urbergsslätten ligger
ovanför barrskogsgränsen, täcker den
sammanhängande björkskogen milsvida vidder. I n. L:s
högfjäll behärskar denna dalbottnarna och
dalsidornas lägre delar, men dess övre gräns
sjunker mot v., och det v. silurbältet tillhör
mångenstädes i sin helhet fjällregionen. I dennas nedre
del, där det fanerogama växttäcket är
jämförelsevis sammanhängande, dominera fjällhedar i ö.
och fjällängar i v. Hedarna äro både ris- och
gräshedar. Alla svenska fjällväxtarter utom 4
finnas inom L. Ett antal av dem äro ej
anträffade s. om Pite älv, ss. Arnica alpina,
Pedi-cularis hirsuta och P. flammea. En del äro
t. o. m. begränsade till Torne lappmark:
Chry-sosplenium alternifolium v. tetrandrum,
Ranun-culus sulphureus, Stellaria longipes och Trisetum
subalpestre.
Djurvärld. I L. äro arktiska djurarter
vanligare än i andra fjälltrakter av Sverige. I
lavregionen ovanför trädgränsen träffas fjällräv,
snö- och lappsparv, fjällärka och fjällpipare, i
videbältet fjällabb, fjällugglor, fjällripa. I dessa
områden men även mer el. mindre i
skogstrakterna förekomma järv, fjällämmel, fjällvråk,
jaktfalk, fjällgås och alfågel. Karakteristiskt för
björkbältet är förekomsten av simsnäppan, i detta
och skogsbältet träffas rödbruna och gråsidiga
skogssorken, rödvingetrast, blåhake, strömstare,
vårfågel, bergfink, dvärgfalk, kungsörn, dalripa,
småspov, knipa, vigg, svärta, sjöorre, berg-,
bläs-och stjärtand, smålom och småskrake.
Uteslutande i barrskogsbältet leva skogslämmel,
lappmes, tallbit, lavskrika, sidensvans, lapp- och
hökuggla, järpe, sädgås och sångsvan. Huvudsaki.
i skogstrakterna träffas varg, björn och lo.
Vanliga grodan och skogsödlan finnas även i fjällens
videregion, huggormar på lämpliga lokaler upp i
Torne lappmark. Av fiskar går rödingen högst
upp i fjällens vatten, sik, harr och laxöring äro
även vanliga.
Befolkning och bebyggelse. L. hade 1952 130,065
inv. 1805 var invånarantalet c:a 10,000, 1900
60,800. Stora delar av L. äro fullständigt
obebodda, t. ex. fjällområdet n. om Skellefte älv
liksom stora delar av den försumpade
urbergsplatån i Lule och Torne lappmarker.
Jordbruks-bebyggelsen är framför allt förlagd till toppen
el. s. sidan av restbergens ryggar, som äro täckta
av odlingsbar, finkornig morän. Frostrisken är
mindre där än på den lägre liggande, flacka och
ofta försumpade markytan. Under senare tid ha
grupper av odlingskolonat tagits upp på
lämpliga, odlingsbara myrar på kronans marker i s.
L. Den nutida tendensen i bebyggelsen är dock
att koncentrera den till vissa centralpunkter, där
kommunikationerna spela större roll än markens
beskaffenhet och lokalklimatet. — Lycksele (3,520
inv. 1952) anlades som kyrkby och
marknadsplats 1606; stadsprivilegier erhöllos 1946. Kiruna
(19,455 inv.), världens till arealen största stad,
planerades som stadssamhälle redan vid
bebyggelsens uppkomst 1899 men erhöll stadsrättigheter
först 1948. Dess tillvaro är helt beroende av
traktens malmtillgångar, övriga administrativa
tätorter äro alla (utom Malåträsk) knutna till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
