Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lappland - Fornlämningar - Historia - Vapen - Litt. - Lappland (Finland) - Lappland (Ryssland) - Lapplandia - Lapplands län - Lappljung, fjälljung - Lappmark - Lappmarkens andra kontrakt - Lappmarkens första kontrakt - Lappmarkens tredje kontrakt - Lappmarkens ecklesiastikverk - Lappmes - Lappo - Lapporten - Lapporörelsen - Lappri - Lappsalva - Lappsjuka - Lappskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Lappland—Lappskatt
406
res av horn och ben. De äldsta daterade, från
looo- och noo-talen, innehålla dessutom talrika
mynt och smycken, vittnande om livliga
handelsförbindelser med norrmän, svenskar och finnar.
Till denna grupp höra offerplatserna vid
Rautas-jaure i Jukkasjärvi sn och Unna Saiva,
Gällivare sn.
Historia. Om lapparnas invandring och
utbredning i L. och deras beskattning av kväner (från
800-talet) och birkarlar (från 1300-talet) se
Lappar, sp. 396. Med kvänerna och birkarlarna
utsträcktes det svenska väldet över L. Först
vid mitten av 1500-talet anlades det första
egentliga nybygget, Gråträsk (senare tillhörande Piteå
sn), där även L:s första kyrka, ett träkapell,
uppfördes vid slutet av samma årh. Från mitten
av 1600-talet uppstod en livlig bergverksrörelse
med de förnämsta gruvorna i Nasafjäll,
Kvikk-jokk och Svappavaara. 1742 började gruvdriften
vid Gällivare, 1898 vid Kiruna. Jordbruket har
på gr. av klimatförhållandena icke kunnat få
någon större betydelse i L.; dock ha nybyggarna av
både lapsk och svensk nationalitet med ett
primitivt gårdsbruk, baserat på höskörd och
nötskötsel, trängt ganska långt uppför älvdalarna; de
därigenom uppstående konflikterna med de
nomadiserande lapparna ha reglerats medelst en
1867 utstakad odlingsgräns och senare lagar.
Lappmarksindelningen härleder sig från de gamla
birkarlarnas skattedistrikt. Den nuv.
lappmarks-gränsen ävensom riksgränsen mot Norge
fastställdes på 1750-talet.
Vapen. Enl. k. br. 18/e 1949: ”i fält av silver
en stående röd vildman med grön björklövskrans
på huvudet och kring länderna, hållande i höger
hand en på axeln vilande klubba av guld”. L:s
sålunda beskrivna vapen ingår i de samma dag
fastställda vapnen för Norrbottens län och
Västerbottens län.
Litt.: ”Svenska turistfören:s årsskr.”, 1929,
1931; ”Svenska turistfören:s resehandböcker.
Norra Norrland” (1949); ”Norrland” (i Ymer,
1942). -— E. Granlund, ”Beskrivning till
jord-artskarta över Västerbottens län nedanför
od-lingsgränsen” (SGU, ser. Ca, nr 26, 1943); G.
Lundqvist, ”Norrlands jordarter” (SGU, ser. C,
nr 457, s. å.), ”De svenska fjällens natur” (2:a
uppl. 1948). — G. Hoppe, ”Vägarna inom
Norrbottens län . . . från 1500-talet till våra dagar”
(i Geographica, 16, 1945).
Lappland, fi. Lappi, Finlands nordligaste
landskap, omfattar ung. Kittilä hd i Lapplands län;
59,038 km2; 28,403 inv. (1949). I n. v. Enontekis
går en del av den skandinaviska fjällkedjan
genom L. med Halditstjåkko (1,324 m ö. h.) som
högsta topp. — Berggrunden består huvudsaki.
av granit, granitgnejs och skiffrar, kring Enare
träsk granulit, kvartsit m. m. I Ivalo älvdal ha
gjorts guldfynd. Längst i n. dominerar
fjällvegetationen. Barrskogsbältet går i n. v. ung.
till 68°3o’, i n. ö. något högre. Stora delar av
s. L. upptagas av myrmarker. Befolkningen var
urspr. lappar; senare har dock en talrik
invandring söderifrån ägt rum. Av den nuv. befolk-
ningen tala (1940) 2,344 personer lapska,
återstoden finska.
Lappland, Ryska L., motsvaras närmast av
Kolahalvön och det mellan nämnda halvö och
finländska gränsen belägna Murmanskområdet
samt Petsamo.
Lappla’ndia, Skid- och friluftsfrämjandets
nordligaste turiststation, vid Riksgränsens
järnvägsstation på linjen Luleå—Narvik, invigd 1928.
Lapplands län, Finland, omfattar landskapen
Lappland och Västerbotten samt nordligaste delen
av Österbotten; 93,870 km2; 166,740 inv. (1950).
Residensort: Rovaniemi köping. — L. bildades
1938 av de nordligaste delarna av Uleåborgs län.
Lappljung, fjälljung, Phyllo’doce
coe-ru’lea, ljungväxt, en nedliggande,
liten buske med barrlika blad.
Blommorna sitta på långa skaft i
grenspetsarna och äro lutande, med
blåviolett krona. Allmän på fjällhedar
ned till n. Dalarne.
Lappmark, se Lappar.
Lappmarkens andra kontrakt i
Luleå stift omfattar 6 pastorat:
Arvidsjaur; Malå; Arjeplog;
Sten-sele; Tärna; Storsele.
Lappmarkens första kontrakt i
Luleå stift omfattar 6 pastorat:
Lycksele; örträsk; Fredrika;
Äse-le; Dorotea och Risbäck;
Vilhelmina.
Lappmarkens tredje kontrakt i
Luleå stift omfattar 5 pastorat: Jokkmokk;
Gällivare; Jukkasjärvi; Vittangi; Karesuando.
Lappmarks ecklesiastikverk. 1739—1801
om-händerhades det kyrkliga organisations- och
kulturarbetet i Lappmarken av en särskild direktion
för L. Den har bl. a. utsänt de bekanta
lappmissionärerna P. Fjellström och P. Högström.
Lappmes, zool., se Messläktet.
Lappo, fi. La’pua, kommun i Vasa län,
Finland, ö. om Vasa stad; 863 km2; 16,000 inv.,
finsktalande. — För att vid sin framryckning
söderut komma i besittning av tvärvägen från
Vasa över L. till Lintulaks anföll Adlercreutz
med 4,500 man 14 juli 1808 den något
underlägsne Rajevskij, som stod framför älven i en
ofördelaktig ställning. Ryssarna drogo sig
tillbaka ända till Alavo.
Lapporten, lapska Tjuonjavagge, pass i
Lappland, 11 km s. ö. om Abisko, mellan Nissontjårro
och Tjuonjatjårro, omkr. 1,000 m ö. h. — Bild
se sp. 407.
Lapporörelsen, se Finland, sp. 470.
La’ppri (mlty. lapperi), småsaker, strunt.
Lappsalva, insmörja ett fartygs ”stående gods”
(vant, stag, barduner o. dyl.) med 1 a p p s a 1 v a,
bestående av 10 dir tjära, 1 d. koltjära och omkr.
0,1 d. terpentin.
Lappsjuka, folklig benämning på det
deprimerade sinnestillstånd, som stundom uppkommer i
trakter särsk. ovan polcirkeln, beroende på
klimatologiska förhållanden samt på tryckande
känsla av isolering.
Lappskatt, se Lappar.
Lappljung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
