Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasarett - Lasarettsdirektion - Lasarettsfartyg, sjukvårdsfartyg - Lasarettsläkare - Lasarettståg - Lasarister - Lasarus - Lasarusorden - Las Bela - Las Casas, Bartolomé de - Las Cases, Emmanuel Augustin Dieudonné de - Lascauxgrottan - Lascelles - Lasciv - Lasera - Laserpitium - Lashkar - Lasiocampidae - Lasiognathus - Lasius - Laska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Lasarettsdirektion—Laska
434
lasarett, och numera finnas i varje län oftast
flera dylika, som ägas av vederbörande
landsting el. åtm.. av detta mottaga underhåll.
Högsta tillsynen över 1. utövas av
Medicinalstyrelsen; verksamheten normeras genom
sjukhuslagen 20/i2 1940 och sjukhusstadgan av
samma dag. L. förvaltas i enl. härmed närmast
av en direktion, utsedd av den, som driver 1.,
bestående av minst 5 för 4 år valda led., av
vilka en bör vara läkare, jämte lämpligt antal
suppleanter. Direktionen väljer inom sig ordf,
och v. ordf, per kalenderår. De för sjukvården
ansvariga lasarettsläkarna utnämnas av K. m:t
efter förslag av Medicinalstyrelsen och förord
av direktionen. Urspr. hade 1. och fortfarande
ha flertalet länslasarett endast en
lasarettsläka-re, s. k. odelade 1. På senare år ha dock de
större 1. börjat uppdelas i flera avd., ss.
medicinsk, kirurgisk, ögon-, öron-, barn-, tuberkulos-,
barnbörds-, röntgen-avd., vardera med egen
specialutbildad lasarettsläkare som ansvarig chef.
Det största med specialavd. försedda 1. i ett län
benämnes ofta centrallasarett. För de
s. k. undervisningslasaretten
(Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet i
Stockholm m. fl.) gälla särskilda bestämmelser i enl.
med av K. m:t fastställda regi.
Lasarettsdirektion, se Lasarett.
Lasarettsfartyg, sjukvårdsfartyg,
fartyg, särsk. utrustat för omhändertagande och
transport under sjökrig av sårade, sjuka el.
skeppsbrutna. Enl. 2:a Haagkonferensen få 1.
icke anfallas el. kapas under krig och skola
utan åtskillnad i fråga om hjälpbehövandes
nationalitet fylla sin uppgift efter sjöstrid. L. skola
vara vitmålade med ett vågrätt, 1,5 m högt, grönt
band runt fartyget och föra en väl synlig
röda-korsflagga. L. utrustas av staten el. av
humanitära sammanslutningar ss. Röda korset.
Lasarettsläkare, se Lasarett.
Lasarettståg, se Sjukhuståg.
Lasari’ster (fr. lazaristes), en av den franske
prästen Vincent de Paul 1625 stiftad
kongrega-tion av missionspräster, som skulle verka dels
som resepredikanter inom kyrkan för
uppväckande av levande kristendom, dels som sjukvårdare.
Orden har stor utbredning såväl i katolska som
i icke-katolska länder.
Läsarus. 1) Martas och Marias broder, som
enl. Joh. 11 av Jesus uppväcktes från de döda.
— 2) Den i Jesu liknelse Luk. 16:19 ff. av den
rike mannen hjärtlöst behandlade, av sår
betäckte fattige mannen.
Lasarusorden kallades efter den i Luk. 16:19
ff. nämnde Lasarus en medeltida, senare med
andra ordnar förenad sammanslutning, vilken under
korstågens tid utmärkte sig vid försvaret av
Heliga landet och vinnläde sig om vård av dess
spetälska.
Las Bela, se Belutsj istan.
Las Casas [las ka’sas], Bartolomé de,
”Västindiens apostel” (1474—1566). Han
överflyttade 1502 till Haiti som kolonist samt fick
där jord och indianer. Han blev 1510 präst, men
först senare övertygades han om det orätta i
att ha indianslavar. För de mera
motståndskraftiga negrerna hyste han ej samma känslor utan
tillstyrkte deras införande i Amerika. Redan
tidigare hade negerslavar införts, men denna
import ökades genom L. Under hela sitt långa liv,
i Amerika såväl som vid hovet i Spanien,
arbetade han i tal och i skrift för att återskänka
indianerna mänskliga rättigheter, och honom
tillkommer äran av att indianerna blevo fria. Hans
mest betydande verk, ”Historia de las Indias”,
utkom först 1875—76. — Litt: F. A. MacNutt,
”Bartholomew de las Casas” (1909).
Las Cases [las kä’z], Emmanuel
Augustin Dieudonné de, greve, fransk
skriftställare (1766—1842). Han emigrerade vid
revolutionens utbrott men slöt sig senare till
Napoleon, som gjorde L. till kammarherre och greve.
Han åtföljde 1815 kejsaren till S:t Helena, förde
där utförliga dagboksanteckningar om sina
samtal med Napoleon men avlägsnades nov. 1816 av
guvernör Lowe. På grundval av sina
anteckningar utgav han ”Memorial de Sainte-Hélène” (8
bd, 1822—23), av högst tvivelaktig trovärdighet.
Lascauxgrottan [laskå’-], paleolitisk
grotthel-gedom nära Montignac vid Vézèredalen i s. v.
Frankrike, vilken upptäcktes 1940. Grottan är
dekorerad med ett stort antal inristade el. målade
figurer. De målade figurerna uppgå till ett
70-tal och höra till de yppersta bevarade verken av
den paleolitiska konsten. Färgerna äro svart, rött,
gult och vitt, och de ha bevarats friska tack vare
en utfällning ur klippväggen. — I L. ha icke
några artefakter påträffats, varför man kan
antaga, att L. icke varit en boplatsgrotta utan
en helgedom i jaktmagiens tjänst. Faunan, som
avbildats, uroxe, oxe, häst, hjort (jättehjort?),
bison, varg, björn och noshörning, visar på ett
tempererat klimat, vilket förekommit vid två
tillfällen under den sista istiden (Würm), näml,
under sen aurignacien och sen magdalénien. —
Litt: F. Windels, ”Lascaux” (1949). — Bild
se nästa sida.
Lascelles [lä’salz], engelsk adelsätt, vars
huvudman 1796 blev Baron Harewood of
Hare-wood och 1812 Viscount L. (för äldste sonen)
och Earl of Harewood. Till ätten hörde He n r y
George Charles, till 1929 Viscount L., därefter
6:e Earl of Harewood, militär (1882—1947), 1922
g. m. konung Georg V:s enda dotter, prinsessan
Mary (f. 1897), med vilken han hade 2 söner.
Lasciv [la/i’v], lättfärdig; slipprig.
Lasèra, överdraga el. bestryka med
genomskinlig färg, lasurfärg, som låter
föremålets egen färg, naturfärgen, el. en förut anbragt
färg skimra igenom.
Laserpi’tium, bot., se Spenört.
Lashkar [eng. utt. Iä7ka(r)], se Gwalior.
Lasioca’mpidae, zool., se Spinrtare.
Lasiogna’thus, zool., ett marulksläkte. Jfr
Marulk.
Läsius, zool., se Myror.
Laska, 1) att hopskarva (”hophugga”) två
träbjälkar genom att utföra en lask; 2) att stumt
förena ändarna på två järnprofiler genom att
över skarven nita en el. två plattor (1. i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
