- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
435-436

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lascauxgrottan - Laska - Laskar - Laskaris, ätt - Laske härad - Lasker, 1. Eduard - Lasker, 2. Emanuel - Lasker-Schüler, Else - Laske-Vedum - Laski, Harold

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

435

Laskar—Laski

436

Takmålningar i Lascauxgrottan. Hästar, tjurar och hjortar.

bemärkelse användes även någon gång för
motsvarande träkonstruktion); 3) att vid sko- och
handsksömnad ”sticka” sömmen, d.v.s. låta bägge
materialsnitten bli synliga utan att de täckas av
tråden (”laskade handskar”).

Laskär (av pers, lashkar, läger, armé,
lash-kari, soldat), hos de tidigare portugisiska
kolonisatörerna i Indien en vanlig soldat, numera
hu-vudsakl. i betydelsen sjöman, matros.

La’skaris, förnäm bysantinsk ätt. — T h e
o-doros L. (d. 1222) utropades 1204, då Isak II
Angelos och dennes son störtades, till kejsare
(Theodoros [I] L.) men måste ge vika för det
av korsfararna bildade latinska kejsardömet. Han
upprättade 1206 kejsardömet Nicaea, där han vid
sin död 1222 efterträddes av sin måg Johannes
III Dukas. Dennes son Theodoros II Dukas
(1254—58) och sonson Johannes IV Dukas (1258
—61) buro även familjenamnet L.

Laske härad i s. v. delen av Skaraborgs län,
omfattar kommunerna Laske-Vedum,
Västerbit-terna, österbitterna, Larv, S. Lundby, Längjum
och Tråvad. L. tillhör Äse, Viste, Barne och
Laske domsaga (tingsställe Vara), Vara fögderi
och Vånga kontrakt i Skara stift.

Lasker. 1) E d u a r d L., tysk politiker av
judisk börd (1829—84), advokat i Berlin sedan
1870. L., som 1865—79 var led. av preussiska
lantdagen samt av Nordtyska förbundets och
Tyska rikets riksdagar från 1867, resp. 1871,
deltog 1867 i grundandet av nationalliberala
partiet och vann som ledare av dess vänsterflygel
ett mycket stort inflytande. Han var en ivrig
anhängare av den tyska enhetstanken och gjorde
särskilt stora insatser i kampen för
genomförandet av en för hela riket gällande rättsordning.
Hans liberala åskådning bragte honom i
opposition mot Bismarck, som han genom häftiga
an

grepp beredde stora
svårigheter. L. utträdde 1880 ur
nationalliberala partiet efter
dess sprängning. — Litt.: L.
Freund, ”Einiges über E.
L.” (1885).

2) Emanuel L.,
schackspelare och filosofisk
författare (1868—1941), dr phil.
i matematik, undervisade vid
Victoria Univ. i Manchester
och vid amerikanska högsk.
1889 blev han tysk
schackmästare, 1892 engelsk och
1894 världsmästare (efter
Steinitz). 1921 förlorade han
världsmästerskapet till
Capa-blanca. L:s spelstil var
stundom paradoxal men
ytterligt elegant och effektiv.
Bland hans skrifter märkas,
förutom filosofiska och
matematiska arbeten, ”Common
sense in chess” (1895; på ty.
med titeln ”Gesunder
Men-schenverstand im Schach”,
1925), ”Die Anfangsgründe

des Schachspiels” (1918) och ”Lehrbuch des
Schachspiels” (1926). Hans filosofiska
huvudarbete är ”Die Philosophie des Unvollendbar” (1919).
Lasker-Schüler, El s e, tysk författarinna
av judisk börd (1876—1945). L. debuterade 1902
med diktsaml. ”Styx” och utgav sedan bl. a.
”Das Peter-Hille Buch” (1906), skådespelet ”Die
Wupper” (1909), som hade ett socialt tema,
romanen ”Mein Herz” (1912), ”Hebräische
Balladen” (1913), berättelsen ”Der Wunderrabiner
von Barcelona” (1921), ”Arthur Anonymus: Die
Geschichte meines Vaters” (1932), ett slags
självbiografisk roman, och ”Das Konzert” (s. å.),
alla präglade av hennes starkt subjektiva
framställningssätt. 1933 begav sig L. till Palestina,
där hon utgav ”Hebräerland” (1937), en resebok,
och ”Mein blaues Klavier” (1943), en diktbok.

Laske-Vedum, sn i Laske hd; 24,61 km2; 1,221
inv. (1952). Huvudsaki. uppodlad slättbygd. 1,598
har åker. Municipalsamhälle: Vedum (se d. o.).
Egendom: Häggatorp. Kyrkan är delvis
medeltida, ombyggd 1776. Ingår i Bitterna, L:s och
Elings pastorat, Skara stift, Vånga kontrakt.
Tillhör storkommunen Vedum.

Laski [lä’ski], Harold Joseph, engelsk
stats-vetenskapsman och politiker av judisk börd (1893
—195°)> från 1926 prof, i statsvetenskap vid
Londons univ. L. var en bemärkt medl. av brittiska
arbetarpartiet, där han stod på v. flygeln. 1944—
45 var han partiets v. ordf, och 1945—46 dess
ordf. Däremot tillhörde han aldrig parlamentet.
Inom sitt författarskap, där han behandlat en rad
historiska och politiska spörsmål, har han visat
sig djupt förankrad i den marxistiska idékretsen.
Vissa av hans arbeten äro dock resultat av en
betydande forskning. Hit höra t. ex.
undersökningar över äldre auktoritära statsteoretiker,
”Authority in the modern State” (1919), och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free